RGMV - Riksföreningen gode män/sfv till ensamkommande barn/unga


Sammanfattning


Gode män/sfv kan konstatera att nyinvandrade elever under en följd av år erbjudits en teoretisk inriktad utbildning som i många fall varken är ändamålsenlig eller kostnadseffektiv. Nyinvandrade elever ses som en homogen grupp och oavsett om de fått permanent uppehållstillstånd eller besked om utvisning görs ingen åtskillnad i de studier som erbjuds. Inga särskilda utbildningsinsatser vidtas, som skulle kunna underlätta ett återvändande till hemlandet eller första asylland.

Skolverkets statistik för 2012 visar att endast tre av tio nyinvandrande elever blir behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program och av dessa är det anmärkningsvärt få som får ett slutbetyg eller motsvarande i gymnasieskolan. Om lagstiftarens syfte med utbildningen och EU:s utbildningspolitiska mål till 2020 skall uppnås, där 90 % av eleverna avslutar sin gymnasieutbildning, är de nödvändigt med ett annat synsätt på utbildningen för nyinvandrade elever.

De förslag till åtgärder och författningsändringar som föreslås i olika utredningar och sammanhang är inte tillräckliga.


RGMV anser


Riksföreningen gode män/ställförträdande vårdnadshavare till ensamkommande barn och unga, RGMV, har uppfattningen att utbildningen ska anpassas till nyinvandrande elevers situation och speciella förutsättningar och behov. För dem som beviljats uppehållstillstånd väntar en framtid i Sverige och det är angeläget att de erbjuds en utbildning som möjliggör ett yrkesval som gagnar ungdomens framtid och integrering i det svenska samhället.

De skall redan vid studiernas början, med hänvisning till vad som i skollagen sägs om individuella behov, kunna välja en praktiskt inriktad yrkesutbildning. En sådan utbildning kan med fördel anordnas av en grundskola, gymnasieskola eller folkhögskola. För dem som efter Migrationsverkets beslut skall lämna landet är alltså behovet av en utbildning lika angeläget men utbildningen ska då anpassas till ungdomarnas livssituation och grunda sig på individuella behov samt vara förberedande för ett återvändande till hemlandet eller första asylland.

Svenskundervisningen för dem som fått uppehållstillstånd kan avsevärt förbättras omden sker i interaktion med svenska elever på skolan och i föreningssammanhang samt med vuxna på arbetsplatser i organiserad form. Vi anser också att utbildningen med fördel kan förläggas till folkhögskolor.


Nyinvandrade elever


Flertalet av de nyinvandrade elever som söker asyl i Sverige är i 13- till 17-års åldern. De allra flesta är 15-17 år. Trots olikheter i tidigare utbildning och kulturell bakgrund placeras de tillsammans med andra nyinvandrade elever för att försöka läsa in grundskolans kursplan. Oavsett om de fått permanent uppehållstillstånd eller beslut att lämna landet erbjuds de samma utbildning. Inte sällan har de sin egen korridor och egna klassrum, avskilda från skolans reguljära utbildningar och svenska elever. Förutsättningarna för att lära känna, umgås och studera tillsammans med svenska elever är begränsade. Språkintroduktion blir alltför ofta en skola i skolan

För nyanlända elever som skall överföras enligt förordningen i Dublin ll kan vistelsen i Sverige bli omkring sex månader och för dem som fått avslag på sin asylansökan ett år eller längre, beroende på om de överklagat till högre instans och hur Migrationsverket väljer att verkställa beslutet.

Vetskapen om att de som skall lämna Sverige är dåligt förberedda för att möta de problem som väntar i länder, där mänskliga rättigheter i många fall inte respekteras och där de sannolikt kommer att fara illa, gör uppdraget som god man svårt. Studier som saknar relevans och som dessutom kan feltolkas och ge falska förhoppningar om att få stanna i Sverige försvårar ett återvändande.

För dem som skall lämna Sverige är det inte meningsfullt att studera för att få behörighet till ett gymnasieprogram, eftersom de inte blir kvar eller i alla händelser inte kan vistas legalt här. Det är inte heller sannolikt att de i ett annat land får nytta av den svenska de lärt sig efter en eller några terminer.

För Qaasim som överfördes till Malta 2011 har den knaggliga svenska han lärde sig under sju månader i Sverige inte i något avseende varit till nytta för honom på gatorna i Valetta. För Farhan, som utvisades till Tanzania, har åtta godkända grundskolebetyg inget värde i Dar es Salaam där han lever som gatubarn.


Utbildningens organisation och genomförande


Vanligtvis löser kommunerna utbildningsfrågan för nyinvandrade elever med stöd av skolagens 17 kap § 12. Detta innebär att de placeras i en förberedelseklass på en grundskola eller i språkintroduktion på en gymnasieskola, där de tillsammans med andra nyinvandrade förväntas läsa in grundskolans kursplan och lära sig svenska för

att bli behöriga till ett yrkesinriktat eller för högskolestudier förberedande gymnasieprogram.

Introduktionsprogram, som i övrigt kan erbjudas, förutsätter godkända betyg i teoretiska ämnen, men är inte aktuella för nyanlända elever eftersom de enligt vad som anges i skollagen ska erbjudas språkintroduktion. Om synnerliga skäl finns kan undantag göras för studier i språkintroduktion och ersättas med en praktisk utbildning, men oklarheter kring möjligheterna att frångå bestämmelser gör att kommuner och landsting sällan utnyttjar möjligheten att ta individuell hänsyn. Möjligheten att tidigare erbjuda till exempel en alternativ hantverksinriktad yrkesutbildning förloras således.


RGMV:s rekommendation


Enligt den skollag som trädde i kraft den 1 juli 2013, och vad som i övrigt anges i Skolverkets råd och anvisningar, har nyinvandrande elever samma rättigheter som svenska ungdomar. Kostnaderna är också samma och uppgår för en gymnasielev årligen till 103 900 kronor.

Men endast 30,5 procent av alla nyinvandrade blir behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program (att jämföra med 89,1 procent för svenska elever, enligt Skolverkets betygsstatistik från våren 2012). Förklaringarna till detta är många men en övergripande orsak att alltför många skolor inte tar hänsyn till nyanländas förutsättningar, då ett stort antal ungdomar får en utbildning de inte kommer kunna använda sig av. Det finns skolor i landet som är goda exempel på hur utbildningen för nyanlända elever kan organiseras och genomföras. I alltför många kommuner erbjuder dock skolorna en utbildning som inte håller måttet.


Direktintegrering


Placeringar av nyanlända elever i speciella klasser och program kan under vissa perioder vara motiverat, men enbart som en resurs och inte som en metod. Nyanlända elever ska i normalfallet direktintegreras i den reguljära utbildningen oavsett om undervisningen sker på en grundskola, gymnasium eller en folkhögskola.


Heltidsstudier


Skolverket har inte preciserat vad motsvarande heltidsstudier innebär för introduktionsprogrammen utan överlåtit till kommunerna att själva bestämma hur många timmar heltidsstudier motsvarar, något som i många fall innebär att nyanlända elever missgynnas och erbjuds för få timmar. Det är av betydelse att Skolverket

klargör vad motsvarande heltidsstudier innebär i faktisk studietid och att anvisningar i frågan meddelas kommunerna och att efterlevnaden följs upp.


Särskilda studier för nyanlända elever som skall lämna landet


För de nyanlända elever som inte beviljats permanent uppehållstillstånd och som skall utvisas eller avvisas till sitt hemland, alternativt överföras till en annan stat i Europa, skall en utbildning anordnas som eleven har användning för som och underlättar ett återvändande. Exempelvis kan en sådan utbildning bestå av en praktisk hantverksutbildning samt studier i engelska och modersmål.


Ändring av skollagen


I de delar som berör utbildningen för nyanlända elever föreslår vi att Skollagen ändras, för att möjliggöra för nyanlända elever att påbörja en yrkesinriktad hantverksutbildning redan vid utbildningens början i kombination med teoretiska studier.


Studier vid folkhögskola


För att möjliggöra för nyanlända elever att påbörja studier vid en folkhögskola, där behörighetskraven på allmän kurs har en nedre gräns på 18 år, föreslår vi sådana ändringar som möjliggör att de som är sexton år kan studera där och att statsbidrag utgår även för dem.


Kommunal vuxenutbildning


Flertalet nyanlända elever är vid ankomsten till Sverige i åldern 16 till 18 år, vilket innebär tiden för att bli godkänd i grundskolans nionde årskurs blir mycket begränsad. Risken för att eleven kommer sakna behörighet till ett nationellt gymnasieprogram blir sålunda påtaglig. Många når inte behörighetskraven, utan hänvisas till den kommunala vuxenutbildningen. För den näst största gruppen 13- till 15-åringar är förutsättningarna tidsmässigt bättre men även många i den åldersgruppen slussas vidare till den kommunala vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen behöver utvidgas avseende program, undervisningstid och anpassas till de nyanlända elevers studieförutsättningar som inte klarat av grundskolans kursplan eller studier på gymnasiet.


Sommarskola


Sommarlovet är för svenska elever i regel ett välkommet avbrott från rutiner och studier, men för nyanlända elever innebär ledigheten ofta en period av sysslolöshet som ger utrymme för oro och farhågor. För att utöka studietiden, med hänsyn till nyanlända elevers livssituation, ska kommunerna anordna sommarskola.


Utredning


I samband med inskrivning i skolan ska det rutinmässigt utredas om den nyanlända eleven beviljats permanent uppehållstillstånd, är i en pågående asylprocess eller omfattas av förordningen i Dublin ll. Den individuella studieplanen som upprättas ska anpassas till dessa olika förhållanden och den nyanlända elevens önskemål om till exempel en yrkesinriktad hantverksutbildning skall tillgodoses.


Inkludering och exkludering


Oavsett skillnader i uppväxtvillkor, utbildningsnivå och kulturell bakgrund placeras nyanlända elever tillsammans för att försöka läsa in grundskolans kursplan. De betraktas olyckligtvis som en enhetlig kategori. Nyanlända elever har, som tidigare nämnts, ofta sin egen korridor med klassrum avskilda från skolans reguljära utbildningar. Språkintroduktion blir därför ofta en skola i skolan.

Det skall särskilt beaktas att nyanlända elever inkluderas och att kommunen åläggs att utarbeta och tillämpa ett program i det syftet, vilket rutinmässigt tillämpas i skolans verksamhet. Kurser ska anordnas för samtliga lärare och övrig personal som ger ökad kompetens och förståelse för nyanlända elever, deras situation och kunskapsbehov.


SFI


I väsentliga delar är vi positiva till betänkandet, "Svenska för invandrare - valfrihet, flexibilitet och individanpassning".


Lärarutbildning och forskning


Lärare som undervisar nyanlända elever skall ha särskild kompetens och en praktisk tillämplig forskning om utbildning för nyanlända elever ska anordnas.


Stockholm 2013 12 16 AU på uppdrag av RGMV:s styrelse


Orwar Alnesjö
Inger Dahl
Katarina Nyberg
Johnny Samuelsson
Karin Senter

Eva Wennberg

Back to Top