dnr:A2018/00777/I                                            Norrtälje 2018-10-17 

Regeringskansliet                                                      

(Arbetsmarknadsdepartementet)               

10333 Stockholm




Yttrande avseende SOU 2018:22 Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande


Riksföreningen gode män vårdnadshavare för ensamkommande barn/unga, RGMV är inte remissinstans och har inte heller tillfrågats om synpunkter. 
Men då utredningen förslag i flera avseenden väsentligen påverkar uppdraget som god man och då det inom RGMV finns mångårig erfarenhet på området, lämnas efter granskning följande synpunkter vad avser delar i utredningen som rör ensamkommande asylsökande barn/unga 

Sammanfattning
RGMV ser positivt på att mottagningen reformeras, att ankomst-center inrättas för asylsökande, att åtgärder vid mottagandet inte enbart inriktas på etablering i Sverige utan även för återvändande till ett annat land. Vi ser också positivt på att sökande som har ett verk-ställbart avlägsnande beslut snabbt ska återvända till hemlandet eller första asylland och förutsätter i synnerhet vad avser barn/unga, att åtgärder vidtas för att underlätta och möjliggöra ett sådant förfarande.

RGMV anser att:
- en god man rutinmässigt ska närvara vid registreringen
- myndighetsutövningen åläggs en fristående myndighet/organisation
- tillsyner och kvalitetskontroller förstärks
- en funktion som jourhavande god man inrättas
- ensamkommande placeras på ankomst-center
- eget boende för ensamkommande begränsas
- boende för unga myndiga anordnas
- språkkunskaper och ändamålsenliga utbildningar leder till arbete och etablering


Inledning

Sedan 2010 har över 60000 ensamkommande barn/unga från världens alla hörn, med olika uppväxtvillkor, kulturell bakgrund,  på grund av krig, förföljelse, tvångsrekryteringar, fattigdom och människohandel registrerats som asylsökande i Sverige. 
De allra flesta skötsamma, i olika avseenden kompetenta och med ambitionen är att få uppehållstillstånd  men kanske ännu viktigare, att studera för att få en utbildning  som leder till självförsörjning och etablering i Sverige eller som möjliggör ett återvändande till anhöriga i hemlandet. 
I tidigare hemland ses tonåringar som unga vuxna, men i Sverige blir de barn igen och mottagningen är inriktad på omhändertagande, vård och behandling och kravlös. 
Att inte särskilt uppmärksamma kulturkrocken och barn/ungas förväntningar kan vara en stor källa till obalans i mottagandet. I det sammanhanget kan en god mans vägledning och till exempel en syokonsulents tidiga insats vara avgörande för att de ska hamna rätt i tillvaron med goda framtidsutsikter.

Mottagningssystemet bör anpassas för att tillvarata den kompetens som finns, möta förväntningar och tydliggöra samhällets krav och det ansvar som åligger henne eller honom och att:

-ett personligt mottagande sker från första stund med en god man närvarande vid registreringstillfället

-den ensamkommande får tydlig information om såväl rättigheter som skyldigheter

-den utbildning som anordnas utgår från behov och förutsättningar

-skolplikt ska gälla för alla ensamkommande även de som fyllt sexton år

-mottagningen ska främja en snabb etablering i arbets- och samhällslivet för de som beviljas uppehållstillstånd och säkra en effektiv och rättssäker  asylprocess.


RGMV betonar särskilt vikten av tillgång till yrkes-/lärlingsutbildningar där även svenskundervisning kan tillhandahållas samt att  ensamkommande i vissa avseenden ska särbehandlas i relation till dem som levt en längre tid i  Sverige
En obligatorisk samhällsutbildning med bland annat sexualundervisning och samlevnad, en typ av undervisning som många ensamkommande inte tidigare haft tillgång till, behöver bli ett obligatorium. RGMV välkomnar således de specifika satsningar, exempelvis från RFSU, som skett de senaste åren.

1) Asylprocessen påbörjas utan en god man 

Det överordnade syftet med funktionen god man/särskild förordnad vårdnadshavare (ställföreträdare) är säkerställandet av att inga barn/unga  som vistas i Sverige på egen hand skall vara utan en fungerande och tillgänglig vårdnadshavare. 
Men trots ett vällovligt syfte  och vad som i övrigt sägs i lagstiftningen om barn/ungas bästa har asylprocessen rutinmässigt påbörjats utan en god man vilket inneburit att sedan 2010 har över 60000 i barn/unga en utsatt situation inte fått det stöd som kan ha behövts och ingen har bevakat deras rättigheter.  Någon insyn i verksamheten har inte heller funnits

Då registreringen av ett asylärende är en del av asylprocessen och att det som framkommer vid registreringstillfället ligger till grund för den fortsatta utredningen är det ytterst angeläget med en närvarande god man som bevakar processen, informerar, bistår med råd och ger det stöd som i förekommande fall kan behövas. Gode mannens uppdrag kan därmed bli avgörande ur ett rättsperspektiv.

Enligt Migrationsverket är flertalet av de ensamkommande som söker asyl i Sverige i åldern 13-15 år de allra flesta 16 till 18 år  och således uppnått en viss mognad och kompetens i olika avseenden vilket inte mist förmågan att ta sig till Sverige från en annan världsdel visar. Men i det läge de befinner sig kan de betraktas som tämligen resurslösa språkligt och kunskapsmässigt kring asylprocessen. De är okunniga om asylprocessen och sina rättigheter, ovana att prata om sig själva, föra ett samtal via tolk och uttrycka sig förståligt vilket är ett krav vid registreringen och den fortsatta prövningen. Att i den situationen ställa krav på att de ska föra sin egen talan är orimligt och oacceptabelt.

En närvarande god man ska bevaka att barn/unga förstår vad som sägs under utredningen, uttrycker sig förståligt och får tillfälle att redogöra för alla i sammanhanget väsentliga omständigheter, informeras om rätten att välja offentligt biträde och ombud.
Ett oerhört tungt argument för att gode mannen ska vara närvarande är som nämnts, att registreringen är en del av asylprocessen och att det som framkommer vid registreringstillfället ligger till grund för den fortsatta utredningen.

En god man ska också bistå vid  vid ansökan om asyl och bekräfta denna och i ett senare skede utfärda en fullmakt för det offentliga biträdet.  I  den delen måste en god man förlita sig på att det offentliga biträde Migrationsverket utser är lämplig i ett barnärende liksom att den tolkar som anlitas vid asylprövningen har den kompetens som krävs.

En god man är en viktig länk till det svenska samhället och behövd för en rättssäker mottagning. RGMV anser att vad som sägs i Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn samt Utlänningslag (2005:716) ska följas och att en god man rutinmässigt ska vara närvarande vid asylprövningens alla delar, således även vid registreringstillfället.

Ingen registrering bör således påbörjas utan att en god man är på plats som därtill ska ges tillfälle att samtala med den sökande för rådgivning och information, innan mötet med Migrationsverket  Det kan bidra till en ökad trygghet hos barn/unga och bättre förutsättningar att redogöra för asylskälen.

2) Myndighetsutövning

För myndighetsutövningen vad gäller ensamkommande barn/unga har landets 230 överförmyndare/nämnder ansvaret. Men den uppgiften karaktäriseras i många fall av okoordinerade ställningstaganden, lokala tolkningar av lagar och förordningar och bristande tillsyn och kvalitetskontroller av ställföreträdare. 
En utebliven samverkan och samordning innebär att villkoren för förordnandet och förutsättningarna för uppdraget varierar för gode män och att barn/ungas möjligheter att få den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda beror på var de bor. Det förhållandet skapar inte bara oreda det står också i strid mot vad som sägs i  Barnkonventionens grundläggande princip om likabehandling.

RGMV har ingen en tilltro till att nödvändiga förändringar kan ske inom nuvarande system och föreslår därför, att en fristående myndighet/organisation direkt underställd Justitiedepartementet åläggs ansvaret för myndighetsutövningen och handlägga ärenden som rör ensamkommande asylsökande barn/unga, ansvara för förordnanden och entlediganden av gode män, utbildning samt ansvara för att barn/unga placeras på lämpliga boenden. 

Då uppdraget som god man för ensamkommande barn/unga har blivit ett specialområde som till karaktären i flera avseenden skiljer sig från ett ordinärt godman- och förvaltarskap, och även från särskilt tillförordnade vårdnadshavares uppdrag bör det inte sammankopplas med ett ordinärt godman- och förvaltarskap utan i stället underställas den fristående myndighet/organisation som RGMV anser ska inrättas.



3)Tillsyner och kontroller

 

Centralt och av största vikt är effektiva tillsyner och kontroller av myndigheter sker för att undvika svaga myndigheter som frångår vad som sägs i lagar och förordningar eller tolkar dem olika. Riksrevisionen, JO och Skolinspektion har under åren framfört kritik mot Överförmyndare, Socialtjänsten, Länsstyrelsen och Skolverket  som uppvisat allvarliga brister i olika avseenden men förväntade effekter har uteblivit. 

RGMV anser att tillsyner och kvalitetskontroller vad avser myndighetsutövningen gällande barn/unga kan förstärkas genom en ny myndighet där det civila samhället är representerat, vilken kan ersätta de sju länsstyrelser som idag har det övergripande tillsynsansvaret över överförmyndare/nämnd.



4) Jourhavande god man

 

Det kan finnas skäl att inrätta en funktion som Jourhavande god man då polisen på olika orter i landet rapporterar med eftertryck hur svårt (omöjligt) det är, att i samband med stölder, bråk, skadegörelse få kontakt med en väl fungerande god man. Det innebär att ungdomar som omhändertagits  kan komma förhörs utan en närvarande god man, vilket står i strid med gällande bestämmelser, eller att utredningen får vänta på att en god man blir tillgänglig.

Det finns enligt RGMV ett behov behov av att införa en samhällsfunktion med en jourhavande Jourhavande god man och föra in denna funktion under 112 rutinerna och att  samhället avsätter pengar för detta ändamål  som kan underlätta arbetet för såväl polis som socialtjänst och ur ett rättssäkerhets perspektiv kan anses motiverat.



5) Ankomstcenter för barn/unga

Mottagandeutredningen har utrett om det är möjligt för ensamkommande barn att också ingå i mottagandet vid de föreslagna ankomst centren. De skulle då liksom vuxna asylsökande och barn i familj stanna i ankomst centren under 30 dagar eller om det finns skäl för det längre än så och få information, stöd och hjälp samt delta i asylprövningen. Under den inledande tiden skulle det också vara möjligt att göra åldersbedömning, erbjuda en hälsoundersökning och utreda om ett barn har en lämplig anknytningsperson som kan förväntas ta del i omhändertagandet innan anvisning till en kommun sker. 

Förutom de skäl som utredningen redovisar finns det enligt RGMV anledning uppmärksamma, att ensamkommande barn/unga har ett skyddsbehov för att inte hamna i människohandel eller utnyttjas av kriminella som ”knarkkurir” och prostitution. Det förekommer att ensamkommande med hot om våld mot dem själva eller anhöriga tvingats in i sådana verksamheter och i drogmissbruk. Det kan också gälla trygghet från landsmän med icke demokratisk syn och uppfattning om kvinnors och barn/ungas rättigheter.

RGMV delar utredningens uppfattning att det finns skäl som talar för att en vistelse i ankomst-center skulle kunna vara av tillämpligt även för ensamkommande barn/unga och förordar att de vid ankomsten till Sverige placeras på ankomst- center i de fall det inte är uppenbart olämpligt och förutsatt att boendet är åtskilt från ankomst-center för vuxna och att obehöriga inte ges möjlighet till tillträde.

 

6) Eget boende

Enligt utredningen har ett ”Eget ordnat boende under asyltiden för- och nackdelar. Till fördelarna hör möjligheten att komma närmare det svenska samhället och arbetsmarknaden samt känslan av normalitet och självbestämmande. Samtidigt finns det rapporter som pekar på att eget boende kan leda till minskade kontakterna med det svenska samhället och försämrade möjligheter för den enskilde att delta i tidiga insatser. Eget boende kan resultera i trångboddhet och psykisk och fysisk ohälsa samt bidra till ökad etnisk segregation.”

Eget boende föreslås i utredningen begränsas för vuxna asylsökande, men inte för barn/unga. Under rätt förutsättningar och med beaktande av utredningens uppfattning om för-och nackdelar anser RGMV, att eget boende, kan vara positivt för ensamkommande barn/unga. Men det finns anledning att vara restriktiv med placeringar hos en farbror eller gode vänner med tanke på att de prövningar socialtjänsten är ålagda att göra enligt i 6 kap. 6 § i socialtjänstlagen inte alltid är tillförlitliga eller sker först i efterhand av socialsekreterare eller anlitade konsulter trots att inga placeringar får ske om boendet inte är utrett. 
JO kritiserade så sent som i september en Socialnämnd  för att placera ett ensamkommande barn i ett familjehem utan att socialnämnden dessförinnan hade utrett det aktuella familjehemmet. (JO 2018-09-27)

Viktigt är att boendet anpassas efter barn/ungas behov och att personal på boendet har kännedom om det svenska samhället, kan prata svenska och har förmåga att ge det stöd som kan behövas, till exempel vad avser studier. Oavsett boendeform ska boendets lämplighet som nämnts noggrant prövas och samma krav gälla vid placering hos släkting eller annan anknytning som barn/unga anger som kontakt. Viktigt är även att de vid dålig behandling kan vända sig till en oberoende inrättning och söka hjälp.

Förutsatt att ålagda omsorgsfulla utredningar sker och information ges till personalen om  en god mans uppdrag och skyldighet att bevaka bland annat ekonomiska frågor kan ett eget boende i förekommande fall vara en bra lösning men familjehem den kanske allra lämpligaste formen för framför allt yngre ensamkommande barn.


7) Boende efter myndighetsdagen

Ensamkommande barn/unga har goda förutsättningar att klara sig i Sverige förutsatt att de erbjuds en ändamålsenlig utbildning och inte lämnas vind för våg efter myndighetsdagen. Behovet av fortsatt hjälp och stöd kan självfallet vara stort även när myndighetsåldern uppnåtts. Det behovet kan tillmötesgå genom 18 plus boendet för dem som inte är riktigt flygfärdiga. ”Om integrationen ska fungera krävs åtgärder från samhällets sida, och ansvaret slutar inte på 18-årsdagen”, skriver forskarna Eskil Wadensjö och Aycan Celikaksoy som i flera studier undersökt hur det går för ensamkommande barn/unga. 

 

8) En ändamålsenlig och kostnadseffektiv utbildning


Den teoretiskt inriktade utbildning som erbjuds nyanlända elever passar dem i många fall illa och mindre än 50 % blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Inte på grund av oförmåga eller ointresse utan beroende av varierande studiebakgrund, en metodik som utgår ifrån  likvärdighet, uppfattningen att svenska språket ska läras i en skolbänk i en förberedelseklass eller ett språkintroduktions program och inte minst viktigt utmaningen att läsa in en nioårig grundskola på två år. 
Utredningen uppmanar regeringen att överväga hur asylsökande barns rätt till utbildning bäst kan tillgodoses i en ny mottagandestruktur.

Om regeringens syfte med den utbildning som erbjuds ensamkommande barn/unga ska överensstämma med EU:s utbildningspolitiska mål till 2020 där 90 % av eleverna avslutar sin gymnasieutbildning är de nödvändigt att ersätta det lappande och lagande som karaktäriserat de försök som gjorts under åren för att förbättra utbildningen med reformer. 

Ett flertal utredningar har gjorts under åren i syfte att förbättra utbildningen för nyanlända. Bland annat har Skolkommissionen och Gymnasieutredningen lämnat förslag till förbättringar. Detta har dessvärre inte medfört att fler unga når målen. Utredningen Fler Nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (ID-nummer: SOU 2017:54) har också lämnat förslag till förbättringar. Huruvida dessa förlag kommer att leda till att en högre andel elever lämnar grundskolan, Språkintroduktion, med tillräckliga betyg för att komma vidare i skolsystemet återstår att se. 
Ett steg i rätt riktning kan vara de branschskolor som Riksdagen beslutat om införa höstterminen 2018. Men det är en försöksverksamhet och inte lösning på det akuta behovet av en anpassad yrkesinriktad utbildning för nyanlända som nu föreligger. 

En ändamålsenlig och kostnadseffektiv utbildning bör enligt RGMV utgå ifrån behov, förutsättningar och beakta att studieerfarenhet, kulturella skillnader och uppväxtvillkor har betydelse. RGMV betonar särskilt vikten av tillgång till yrkes-/lärlingsutbildningar, att skolplikt ska gälla för alla ensamkommande även de som fyllt sexton år och studierna påbörjas direkt efter ankomsten till Sverige.
Som påtalats flera gånger efterfrågar RGMV reformer så att utbildningen för nyanlända elever kan anpassas till deras specifika behov och livssituation. En mer flexibel övergång mellan grundskola och gymnasium för dem som är i gymnasieålder eller strax under kan vara en sådan form av anpassning. Utbildningen måste vara ändamålsenlig och möjligheten att tidigt utveckla kunskaper i yrkesämnen ska ges. Med detta sagt vill inte RGMV beskära de ungas möjligheter att välja ett mer teoretiskt utbildningsspår. En möjlighet att exempelvis kunna välja att parallellt läsa vissa yrkesämnen på gymnasienivå och teoretiska ämnen på grundskolenivå, skulle dock kunna påskynda elevers integrering och möjlighet att komma ut i arbete.

 

För dem där beslut om utvisning eller överföring ska verkställas ska möjlighet ges till en ändamålsenlig utbildning som möjliggör en framtid i hemlandet eller första asylland. De ska få slutföra sådana studier inom rimlig tid innan beslut  om utvisning  alternativt överföring verkställs.
Det förfarandet kan underlätta en avvisning eller överföring och i bästa fall innebära att de inte ansluter sig till de tusentals ungdomar som idag lever  på gator och torg utanför samhället.

 

Föreningens medlemmar har getts tillfälle att framföra synpunkter. Ansvarig för yttrandet är Johnny Samuelsson.

Norrtälje 2018-10-18

 

Styrelsen

Riksföreningen gode män Vårdnadshavare, RGMV



Johnny Samuelsson, ordf.

Talespersoner:

Johnny Samuelsson E-post: aej(at)telia.com  Mobil 0704 820410

P-O Nygren E-post: perolof47nygren(at)gmail.com Mobil 070 2372910     

RGMV E-post: inforgmv@telia.com 

Org.nr.8024665518 

Följ RGMV på sociala medier  på Twitter    RGMV på Youtube (under arb.)


Styrelsemöten hösten 2018, tisdagar 18.30-19.30 samt förslag till dagordning

21 augusti  Mottagandeutredningens förslag om Ankomstcenter för asylsökande 
 
18 september  
1.Ett nytt rättssäkert, ändamålsenligt och effektivt mottagande av ensamkommande asylsökande underåriga kräver förändringar men också  ett tydliggörande av god man-uppdraget. 
2.Samverkan med andra organisationer
3. Återvändande
4. Aktuella frågor

23oktober  
En fristående myndighet/organisation direkt underställd Justitie departementet åläggs ansvaret för myndighetsutövningen. Denna myndighet/organisation skulle behandla ärenden som rör ensamkommande asylsökande underåriga, ansvara för förordnanden,  entlediganden, utbildning av gode män och att villkor och förutsättningar är sådana att uppdraget kan utföras som lagstiftaren avsett, för barn och ungas bästa.
2. Aktuella frågor

20 november
 
1. Utbildning och fritid för ensamkommande barn och unga
2.Sverige använder eget boende för asylsökande i en grad som saknar motsvarighet i något jämförbart land. Under rätt förutsättningar kan eget boende vara positivt. I vissa kommuner har dock boendeformen lett till betydande sociala problem för enskilda och lokalsamhället.
3. Aktuella frågor

11 december
För att handläggningen inte ska fördröjas utan kunna påbörjas redan i ankomstcentret skulle barnet, enligt nuvarande ordning vad gäller företrädare, behöva få en god man direkt vid ankomsten. I en sådan ordning skulle barnet sedan behöva byta god man i samband med flytten till sin anvisningskommun.Ett alternativ är att barnet enbart företräds av det offentliga biträdet under asyl- och åldersutredningen i ankomstcentret
 .
2 Aktuella frågor

Styrelsemötena är öppna vilket innebär att medlemmar i föreningen efter föranmälan till någon i styrelsen (se uppgifter under stadgar och styrelse) kan delta i mötena för att till exempel lämna förslag.



Rådgivning helgfria dagar. Obs oavsett bostadsort går det bra att kontakta alla länsombud.

Länsombud

Blekinge län
Bengt Winnow
E-post 
bengan.winnow(at)gmail.com
Tfn. 0708553459


Jönköpings län
Anna-Lena Ståhle

E-post 
annalena.st(at)telia.com
Tfn.070-581 88 35

Annika Sehlstedt
E-post 
annika.sehlstedt(at)gmail.com
Tfn.0708 359673 


Kalmar län
Börje Fors
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085


 

Länsombud

Uppsala län
Åke Engman
E-post 
ake.engman-(at)elia.com
Tfn. 0706824506


Västerbottens län
Ann-Sofie Gothnell 
E-post 
annsofie.gothnell(at)gmail.com
Tfn. 0705331995


Södermanlands län
Viveka Kitredge
E-post 
vivkit007(at)gmail.com
Tfn 0723023578


 

 

 

 

Länsombud

Hallands län
Eva Dahlstrand,
E-post 
eva.dahlstrand(at)hotmail.com
Tfn. 0739-85 56 01


Västmanlands län
Christina Hahre
E-post 
cristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338


Värmlands län
Thore Jansson
E-post 
thore(at)futureconsulting.se
Tfn. 0701 904593


Västernorrlands län
Ilva Edvinsson
Epost 
iedvinsson(at)gmail.com
Tfn. 0723109009


 

Länsombud

Skåne län
Lena Mårtensson
E-post
martenssonlena(at)gmail.com
Tfn. 0705 299799


Skåne län
Göran Dreveborn
E-post 
goran.dreveborn(at)telia.com
Tfn.076 8237723


Västra Götalands län
Ann-Helene Danielsson
E-post 
annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241


Stockholms län
Carina Bindzau
E-post 
carina(at)bindzau.net

Tfn.0707603517 

Back to Top