Landet Afghanistan

Anders Fänge har varit platschef hos Svenska Afghanistankommittén i tjugo år och blev hedersdoktor vid Umeå Universitet 2012. Han är väl insatt in landets historia och förhållanden. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Geografiska fakta

Afghanistan gränsar till Pakistan, Indien, Kina, f.d. Sovjet och Iran. Landet har ingen kustgräns. Att landet saknar kustgräns försvårar relationer med grannländer eftersom kusten kunde ha skyddat och bevarat handeln med andra länder. 12 % av landets yta består av odlingsbar mark jämfört med Europa som har 25-30% odlingsbar mark. Snön på vintern är mycket viktig eftersom den ger vatten till skörden sommartid.

Folkhälsan i Afghanistan

Landet har c:a 26-34 miljoner invånare och medellivslängden är 43-48 år. Alla sådana siffror måste tas med en stor nypa salt eftersom man inte genomför regelrätta folkräkningar utan uppskattar folkmängd efter att ha räknat i ett antal byar.

Ett av åtta barn dör före 5 års ålder. Varannan timme dör en kvinna i barnsäng ofta unga flickor. Lagen anger 16 år vid giftermål men den efterlevs inte alltid.

De flesta dör i TBC och Malaria och sjukdomar som hos oss undviks via vaccination. Många sjukdomar beror på smutsigt vatten. Detta och trafikolyckor dödar många fler än kriget. När Anders Fänge påpekar detta förhållande för journalister som vill ha uppgifter om olika krigsskådeplatser förs det sällan vidare.

Familjetraditioner

Manliga afghaner älskar sina mödrar och mödrarna omhuldar dem. Kvinnan flyttar till mannen efter giftermålet till hans familj och man bor tillsammans.

Sönerna förväntas ge trygghet på ålderdomen och ta hand om sina föräldrar. Döttrarna flyttar ifrån och har därför inte samma betydelse inför framtiden

Islamskt prästerskap

Statens inkomster från det egna landet är mindre än 10 %, resten består av utländska bidrag. Det islamska prästerskapet är starkt i byarna och stöds av bönderna, eftersom staten och dess företrädare ofta är korrupta. Varken väs- terlänningar eller ryssar har lyckats genomföra reformer i landet. I mitten av 90-talet kom talibanerna och drev bort de s.k. ”kommendanterna” som representerade staten. Idag finns talibaner i organiserad form i 30 av 34 provinser. Det finns ett starkt motstånd mot statlig inblandning och reformer. Landsbygden är mycket konservativ och den islamska lagen, sharia, tolkas att gälla före landets lagar.

Kommendanterna anlitades av USA när USA övergick till att kriga i Irak. Kommendanterna erbjöds och tog emot hundratals miljoner i dollar från USA som utdelades utan kvitto. De fick också inkomster från opium och heroin försäljning.

Västerländsk demokrati?

Det tog många hundra år för Sverige att bilda en enhetlig stat. Det går inte att kopiera den västerländska modellen på ett land som aldrig haft en fungerande stat eller ett demokratiskt politiskt system. Det har förekommit röstköp och fusk vid valen. Afghanistankommittén arbetar utifrån principen folk- till-folk men det statliga biståndet går från stat till stat. Det misslyckas när mottagande stat är korrupt. Polis- och rättssystem är mest korrumperat i Afghanistan. Av de tvåhundratusen i armén deserterar 30 %. Efter kontraktstidens slut efter 3 år förlänger endast 7 % sitt kontrakt.

Vad händer när USA lämnar Afghanistan?

Sverige och Australien är ensamma om att utlova ett ökat bistånd efter 2014. Många känner inte till att USA:s reträtt även medför ökad arbetslöshet. USA har privatiserat stödtjänster till militären och de afghaner som anlitats blir arbetslösa när USA lämnar. De som arbetat för västerländsk militär ses som landets motståndare. (Diskussionen om FN:s tolkar ska erbjudas asyl är ett exempel på detta dilemma, min anm.) Mycket talar för att fler blir flyktingar efter 2014, bedömer Anders Fänge.

Olika stammar, språk och folkslag

Det finns stora etniska motsättningar inom Afghanistan som består av stammar med många olika språk och folkslag som sinsemellan har olika status. Afghan betyder pashtuner som betyder stam, säger pashtunerna. Men endast 45 % av den afghanska befolkningen tillhör gruppen pashtuner. Pashtunerna räknas till indoarier och talar språket pashto. De är ofta sunnitiska muslimer. Exempel på andra grupper som talar andra språk och ser olika ut är tadjiker som uppskattas till 25 %. De talar dari och är kända för ekonomiskt kunnande. Folkgruppen hazarer betyder de tusenden och beräknas till 10 % av den afghanska befolkningen. Hazarerna har en bakgrund av att ha varit slavar och de utsätts fortfarande för diskriminering. Det är ett stolt folkslag som troligen har mongoliska rötter. Språket är hazaragi, en dialekt av persiskan. De är ofta shiamuslimer. De utför de farliga jobben och om de får möjlighet satsar de hårt på utbildning.

Att tänka på vid mottagande av flyktingar


-De har ingen erfarenhet av en fungerande stat.

 

-De är befogat misstänksamma eftersom afghanska statens representanter visat sig vara korrupta och opålitliga. Det är inte självklart för en afghan att tro på svenska statliga beslut.

-Man ser sig i första hand som medlem av sin grupp.

Det är viktigt att försvara gruppens rykte till varje pris (även om gruppen inte finns här). Det kan därför vara svårt att erkänna egna fel eftersom det kan leda till att gruppens rykte försvagas. Viktigt att inte tappa ansiktet. Särskilt viktigt är att inte ge hård kritik när andra är närvarande (något som för övrigt gäller alla människor, min anm).

-Det kan bli spänningar i ett boende med både pashtuner och hazarer eftersom hazarer ses som underlägsna av pashtuner

Flyktingarna är ofta hazarer. De har höga ambitioner och satsar på utbildning och att skicka pengar hem

-Gästfriheten är mycket omfattande

-Tidsuppfattningen har man fått via solen och kyrkklockorna, som vår tids fabriksvissla

 

Inger Wolf Sandahl, FSF:s styrelse

Utbildning för nyanlända elever

Enligt skollagen har nyanlända  elever har samma rättigheter som svenska ungdomar med några få undantag som reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bland annat asylsökande ensamkommande ungdomar. Bortsätt från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för  nyanlända elever.

Skolverket betonar att "speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar.

För ungdomar som har beviljats uppehållstillstånd väntar en framtid i Sverige och de är oftast mycket studiemotiverade. Men för att bli behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, kunna göra ett bra yrkesval, bli en resurs och integreras i samhället  är en viktig  förutsättning, att landets kommuner följer Skollagen och tolkar Skolverkets råd  och anvisningar på ett sådant sätt att kvaliteten på den utbildning nyanlända elever erbjuds motsvarar vad som sägs i gällande författningar. 


Men gode män/vårdnadshavare  kan konstatera att det som skall vara på ett visst sätt inte alltid är det. 
Det finns stora olikheter i kvalitet och hur kommuner väljer att organisera utbildningen och de kommuner som följer Skollagen och erbjuder en bra utbildning hör till undantagen. Därför är det inte bara tidsfaktorn eller nyanlända elevers motivation och  förmåga som blir avgörande om studierna blr framgångsrika det beror även på om "deras skola" erbjuder en utbildning som är likvärdig med svenska elevers och anpassad till individuella behov och förutsättningar. Förutsättningarna för nyanlända elever att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram kan därför bli slumpartat.

Förberedelseklass och Språkintroduktion


Flertalet av de nyanlända elever som söker asyl i Sverige är i åldern sexton till arton år placeras oftast i ett introduktionsprogram, vanligen språkintroduktion, på en gymnasieskola, eftersom det anses vara en resurseffektiv ändamålsenlig verksamhetsform. Oavsett olikheter i utbildning och kulturell bakgrund placeras de tillsammans för att försöka läsa in grundskolans kursplan.

Inte sällan har nyanlända elever sin egen korridor och klassrum, avskilda från skolans reguljära utbildningar och svenska elever ges inte möjlighet att umgås eller studera tillsammans med dem. Språkintroduktion blir en skola i skolan eller vid sidan av. 

Rapporter från Vetenskpsrådet, Skolinspektionen samt SKL visar att det finns  betänkligheter mot placeringar i förberedelse- och språkintroduktionsklasser eftersom det kan ha negativa effekter på inärning och integration men det finns även synpunkter på att det kan vara motiverat att exkludera elever under en kortare period för att möjliggöra en inkludering på längre sikt. 

Men det är inte bara statliga myndigheter och forskare inom skolområdet som höjer ett varningens finger för förberedelseklasser och språkintroduktionsprogram, det gör också gode män/vårdnadshavare som kunnat konstatera att vistelsen i dessa klasser och program blir långvariga eller permanenta, att tillvägagångssättet leder till isolering, att de nyanlända eleverna endast undantagsvis blir behöriga till gymnasiestudier och att  kunskaperna i svenska i allmänhet är dålig i såväl tal som skrift.   

De pedagogiska argument skolledning och lärare generellt sätt åberopar för att bibehålla undervisning i segregerande klasser förefaller tunna och inte riktigt färdigtänkta utifrån de erfarenheter och resultat som under tid gjorts.
Det är RGMV:s uppfattning att placeringar av nyanlända elever i speciella klasser periodvis kan vara motiverat men enbart som en resurs och inte som en metod och därför ska nyanlända elever integreras i den reguljära utbildningen oavsett om det sker på grundskolan eller om undervisningen är förlagd till en gymnasieskola

RGMV:s rekommendation: 


I utbildningsfrågor stöder RGMV regeringens ambitioner att ge nyanlända elever samma möjligheter till utbildning som svenska elever och betonar vikten av att  de får den utbildning de har rätt till enligt den skollag som trädde  i kraft i juli 2011 och vad som i övrigt anges i Skolverkets Råd och anvisningar att de erbjuds motsvarande heltidsstudier vilket ska definieras som garanterad undervisningstid motsvarande gymnasiets program för förberedande högskolestudier och minst åtta till tolv ämnen.

Kommunal vuxenutbildning

Nyanlände elever i sexton sjuttonårsåldern har en begränsad tid för att bli godkända i  grundskolans nionde årskurs vilket krävs för behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Flertalet klarar inte av det utan hänvisas till den kommunala vuxenutbildningen. För den näst största gruppen tretton till femtonåringar är förutsättningarna tidsmässigt bättre men även många i den åldersgruppen slussas vidare till den kommunala vuxenutbildningen. 

Den kommunala vuxenutbildningen behöver enligt RGMV:s uppfattning utvidgas avseende program, undervisningstid och anpassas till de nyanlända elevers studieförutsättningar som inte klarat av grundskolans kursplan.

Motsvarande heltidsstudier

Skolverket har inte preciserat vad motsvarande heltidsstudier innebär för introduktionsprogrammen utan överlåtit till kommunerna att själva bestämma hur många timmar heltidsstudier motsvarar vilket i många fall innebär att nyanlända elever missgynnas och erbjuds för få timmar. 
Det är av stor betydelse för nyanlända elevers möjligheter till en fullvärdig utbildning att Skolverket definierar vad motsvarande heltidsstudier innebär i faktisk studietid, att anvisningar meddeals kommunerna och att inspektioner regelmässigt görs för att kontrollera efterlevnaden.

Sommarskola

Sommarlovet är för svenska elever i regel ett välkommet avbrott från rutiner och studier men för ensamkommande minderåriga innebär ledigheten en period av sysslolöshet, tidsfördriv och utrymme för oro och farhågor. För att utöka tiden för att läsa in grundskolans kursplan och med hänsyn till deras livssituation ska kommunerna anordna sommarskola för nyanlända elever som därmed sammantaget får lite längre studietid.

Nyanlända elever som skall utvisas eller överföras

För nyanlända elever som skall överföras enligt förordningen i Dublin ll kan  vistelsen i Sverige bli omkring sex månader och för dem som fått avslag på sin asylansökan ett år eller längre beroende på hur MV väljer att verkställa beslutet. 

För dessa är det inte meningsfullt att studera för att få behörighet till ett gymnasieprogram eftersom de inte blir kvar i Sverige eller i alla händelser inte kan vistas legalt här. Det är inte heller sannolikt att de i ett annat land får nytta av den svenska de lärt sig efter en eller några terminer.

För den gode mannen/vårdnadshavaren men i synnerhet för den minderåriga är det ett problem att det inte görs någon åtskillnad i studieinriktningen mellan de som beviljats uppehållstillstånd och de som skall utvisas eller överföras till ett annat land. 
För den gode mannen är det svårt att förklara rimligheten med studierna som saknar relevans och som dessutom kan feltolkas och ge falska förhoppningar om att den minderåriga får stanna i Sverige vilket försvårar förberedelserna för ett återvändande till hemlandet eller överföringen till första asylland.
För elever som befinner sig i asylprocessen, de som fått avslag på sin asylansökan samt de som omfattas av Dublinförordningen skall studierna vara förberedande för ett återvändande till hemlandet respektive överföring till första asylland och riktlinjer utarbetas som utgår ifrån den minderårigas kunskapsbehov i ett annat land som exempelvis en yrkesutbildning samt studier i engelska och modersmål.

Utredning

I samband med inskrivning i skolan ska det utredas om den nyanlända eleven beviljats permanent uppehållstillstånd, är i en pågående asylprocess eller omfattas av förordningen i Dublin ll och den individuella studieplanen som upprättas anpassas till dessa olika förhållanden.
 Nyanlända elever med permanent uppehållstillstånd skall studera med inriktning på en yrkesutbildning eller fortsatta teoretiska studier. För övriga nyanlända elever skall en alternativ utbildning erbjudas.



Inkludering


Det skall särskilt beaktas att nyanlända elever inkluderas och att kommunen åläggs att utarbeta och tillämpa ett program i det syftet som rutinmässigt tillämpas i skolans dagliga verksamhet.  Kurser ska anordnas för skolans samtliga lärare som ger ökad kompetens och förståelse för nyanlända elever, deras situation och kunskapsbehov.
Det är RGMV:s uppfattning att placeringar av nyanlända elever i speciella klasser periodvis kan vara motiverat men enbart som en resurs och inte som en metod och därför ska nyanlända elever integreras i den reguljära utbildningen oavsett om det sker på grundskolan eller om undervisningen är förlagd till en gymnasieskola

SFI
SFI utbildningen i introduktionsprogrammen skall ses över och tillrättaläggas för att bättre förbereda nyanlända elever för kommande studier, yrkesutbildning och arbetsliv.

Forskning
En praktisk tillämplig forskning om utbildning för nyanlända elever ska anordnas. 

Utbildning av lärare
Utbildning som ger fler kompetenta lärare för nyanlända elever ska anordnas liksom vidareutbildning för lärare som redan undervisar i förberedelse och introduktionsklasser. 


Kommunens ansvar
Kommunens ansvar för en fungerande skolgång ska uppmärksammas.

13-02-18

J samuelsson, god man

Talespersoner:

Johnny Samuelsson E-post: aej(at)telia.com  Mobil 0704 820410

P-O Nygren E-post: perolof47nygren(at)gmail.com Mobil 070 2372910     

RGMV E-post: inforgmv(at)telia.com 

Föreningens org.nr.8024665518 


Styrelse, länsombud och möten 2019-2020
Styrelsemötena är öppna vilket innebär att medlemmar i föreningen efter föranmälan till någon i styrelsen (se uppgifter under stadgar och styrelse) kan delta i mötena för att till exempel lämna förslag. 

Kommande möten
Årsmöte 2020, mars-april

Stryelsemöten 2020
(information kommer)

 

Styrelse

Johnny Samuelsson,ordf. Tidigare. god man/sfv, högskoleadjunkt och företagare
Skåne

Tfn 070 4820410
E-post aej(at)telia.com


P-O Nygren, vice ordf. God man/sfv., f.d. yrkesofficer. 
Karlsborg-Hjo
Tfn 070 2372910
E-post perolof47nygren(at)gmail.com

 

Eva Wennberg. Tidigare god man/sfv. Verksamhetschef, terapeut.
Uppland
Tfn 0174 40320, 073 8554499

E-post eva(at)bjorksta.se

 

Viveca Kittredge, god man, socionom, länsombud, förtroendevald revisor.
Södermanland
Tfn 072 3023578
E-post vivkit007(at)gmail.com

 

Ann-Helene Danielsson, god man/sfv, länsombud.
VästraGötaland

E-post annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241

 

 

Börje Fors.Tidigare god man/sfv. Länsombud. Ingenjör och biståndsarbetare.
Kalmar län
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085

 


Karin Senter, ersättare, Doktorand Uppsala universitet. Stockholm
Stockholm
E-post karin.senter(at)stockholm.se
Tfn 0730 238493

 

Christina Hahre, ersättare, god man/sfv.
Västmanland
E-postcristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338

 

Barbara Thulin, ersättare, god man sfv/. Universitetslektor
Partille
E-post
 barbara.thulin(at)yahoo.se 
Tfn. 0709- 688 793


Adjungerad ledamot

Linn Öst Nori, advokat, innehavare av
Öst Nori Advokatbyrå AB

08 505 86542, 070 727 75 39
E-post info(at)ostnoriadvokatbyra.com




Rådgivning helgfria dagar. Obs oavsett bostadsort går det bra att kontakta alla länsombud.

Länsombud

Blekinge län
Vakant


Jönköpings län
Anna-Lena Ståhle

E-post 
annalena.st(at)telia.com
Tfn.070-581 88 35

Annika Sehlstedt
E-post 
annika.sehlstedt(at)gmail.com
Tfn.0708 359673 


Kalmar län
Börje Fors
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085



Stockholms län
Carina Bindzau
E-post carina(at)bindzau.net
Tfn.0707603517 

Länsombud

Uppsala län
Åke Engman
E-post 
ake.engman-(at)elia.com
Tfn. 0706824506


Västerbottens län
Ann-Sofie Gothnell 
E-post 
annsofie.gothnell(at)gmail.com
Tfn. 0705331995


Södermanlands län
Viveka Kitredge
E-post 
vivkit007(at)gmail.com
Tfn 0723023578


Östergötlands län
Reidun  Claesson
E-post reidun.claesso(at)gmail.com
Tfn.0705892155

 

 

 

 

Länsombud

Hallands län
Eva Dahlstrand,
E-post 
eva.dahlstrand(at)hotmail.com
Tfn. 0739-85 56 01


Västmanlands län
Christina Hahre
E-post 
cristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338


Värmlands län
Vakant


Västernorrlands län
Ilva Edvinsson
Epost 
iedvinsson(at)gmail.com
Tfn. 0723109009


 

Länsombud

Skåne län
Lena Mårtensson
E-post
martenssonlena(at)gmail.com
Tfn. 0705 299799


Skåne län
Göran Dreveborn
E-post g
goran.dreveborn(at)outlook.com

Tfn.076 8237723


Västra Götalands län
Ann-Helene Danielsson
E-post 
annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241


Västra Götalands län
Bitten Henricson
E-post bitten.henricso(at)gmail.com
Tfn.0739855814
Back to Top