Justitiedepartementet

10333 Stockholm

 

 

2017-02-15 Ju2016/07656/L5

 

 

 

 

 

 

Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70)

 

Riksföreningen gode män vårdnadshavare, RGMV har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian. Vårt yttrande begränsar sig till 3.7.6 Människohandel med barn och 4.3.2 Brott
 mot person och konstaterar att vi inte har någon annan uppfattning än vad som framgår av utredningen.

Dock finns det anledning tillägga, att vad avser ensamkommande barn/unga är beredskapen för att bemöta människo handel, den idag tredje största brottslig heten i världen, näst efter narkotika handel-och vapenhandel, hos svenska myndigheter låg.

Migrationsverket uppmärksammar inte frågan varken vid registreringstillfället eller vid asylutredningen. Socialtjänsten som rutinmässigt genomför BBIC utredningar ställer inga frågor till ensamkommande barn/unga i saken. Det offentliga biträdet uppmärksammar inte heller frågan och gode män och vårdnadshavare saknar kunskap om handel med barn/unga.

Sedan 2010 har runt 58000 barn/unga registrerats som asylsökande. Ett okänt antal av dem har för svunnit spårlöst
.

Beredskapen hos myndigheter för att hjälpa utsatta barn/unga är som nämnts otillräcklig vilket får till följd att kriminella inte upptäcks, kan ställas till svars och att barn/unga råkar illa ut.

RGMV har uppfattningen att förutom en uppdaterad lagstiftning kan information och utbildning bidra till en bättre beredskap.

 

Johnny Samuelsson, ordf. Åke Engman, länsombud Uppsala

 

Suicidprevention – att förebygga självmord
Under de senaste 15 åren har suicid minskat med ca 20 procent i Sverige, men den positiva trenden gäller inte ungdomar och unga vuxna där antalet suicid legat på samma nivå, omkring 150 ungdomar tar sitt liv varje år, under en längre tid.(Folkhälsomyndigheten 2016-05-24)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/
http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/
https://skl.se/halsasjukvard/psykiskhalsa.229.html

Telefonjourer och rådgivning 
Om du behöver råd och prata med någon:
http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Soka-vard-och-hjalp/Soka-vard/Jourtelefoner-och-radgivning/

 

Fler får bidrag för att återvända till hemlandet

Stödet för återetablering i hemlandet betalas ut om situationen i gör det svårt att hitta jobb och bostad i hemlandet. Under 2016 beviljades rekordmånga stödet men enligt RGMVs bör stödet kombineras med en yrkes-hantverksutbildning innan de lämnar Sverige i synnerhet vad avser ensamkommande barn och unga.

http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-beslut/Om-du-far-avslag-pa-din-ansokan/Atervanda-sjalvmant/Stod-till-ateretablering.html

 

Statskontoret
Statskontoret har haft regeringens uppdrag att analysera och föreslå hur staten samlat, på en övergripande nivå, kan följa upp utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting, Dnr 2016/32-5. Statskontoret  2016-12-20)
http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2016/2016103.pdf

 

Stora påfrestningar för Italien
25.800 ensamkommande barn och unga anlände till Italiens kuster 2016  mer än dubbelt så många jämfört med 2015. 5000 av dem har försvunnit och kommer sannolikt att falla i händerna på människohandlare eller underjorden.
-Dessa siffror tyder på en oroväckande trend av ett ökande antal mycket utsatta barn riskerar sina liv för att komma till Europa", säger UNICEF Senior Emergency chef Lucio Melandri. (UNICEFLampedusa, Italien, 13 januari 2017 -01-13)
https://www.unicef.org/media/media_94399.html


Boende efter åldersuppskrivning
Ungdomar som får sin ålder uppskriven ska inte längre vara placerade enligt SoL utan flyttas normalt till Migrationsverkets anläggningsboende om de inte kan ordna ett eget boende alternativt socialnämnden  låter dem bo kvar på HVB, familjehem eller stödboende. RGMV anser att särskilda anläggningsboenden anpassade för unga vuxna där fortsatt stöd kan erbjudas ska anordnas av Migrationsverket.




Från och med den 1 januari 2015 ska överförmyndare lämna statistik till länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag att samla in statistiken på riksnivå.

För första gången finns nu överförmyndarstatistik samlad på både lokal och nationell nivå.

Åldersbedömning på eget initiativ

3072 sökanden som uppgett sig var underåriga har under året fram till den 12 december fått sin ålder uppskriven. I flera  fall har det gällt sökande som medvetet lämnat felaktiga uppgifter för att tillskansa sig förmåner. Men i de fall en god man uppfattar bedömningen som godtycklig och felaktig finns det möjlighet, om den ensamkommande underårige vill det, att på eget initiativ ordna med en ålders bedömning.
Det förekommer att handläggare på Migrationsverket uppmanar gode män att ombesörja en åldersbedömning men utan att informera om vem eller vilka den gode mannen kan vända sig till. Det förhållandet ställer till problem för gode män som vill följa uppmaningen om det bedöms finnas skäl för det men inte vet vem de kan kontakta för en åldersbedömning. Av den anledningen publicerar RGMV information om ett företag gode män kan vända sig till vilket inte ska ses som en rekommendation av just det här företaget eller en uppmaning till åldersbedömning utan som en bland kanske flera möjligheter hur en god man kan gå tillväga.

Vem ska betala en åldersbedömning

Vanligtvis är det offentliga biträdet eller en god man som lägger ut 2500-4000 kr för att en ålders bedömning ska kunna göras. Beloppet återbetalas av Migrationsverket om åldersbedömningen lämnas in  lämnas in. Varken biträden eller gode män ska belastas med dessa kostnader. Det finns förutsättningar för att ensamkommande underåriga själva kan betala.

FORODONT HB

Undervisning och konsultverksamhet inom rättsodontologi

Ängalagsvägen 419, 269 95 Båstad

Tel: +46-(0)431-365601

 

E-mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Hemsida: www.forodont.se

Kommunalt självstyre, godtyckliga åldersuppskrivningar och tonåringar som utfärdar fullmakter för att få hjälp

 

Migrationsverket kan under asylprocessen göra bedömningen att ensam-kommande underåriga inte längre är barn utan 18 år eller äldre. Det blir då kommunernas ansvar att bestämma om god man-uppdraget ska upphöra omedelbart, som till exempel överförmyndare/nämnd i Mora bestämt eller först när beslut i asylärendet vunnit laga kraft som i Borlänge och Göteborg.

 

Att det skiljer sig åt mellan kommunerna beror på olika orsaker som till exempel hur man tolkat JO beslut och förekommande lagstiftning, politiska överväganden och kanske också otillräcklig juridisk kompetens och kunskap om ensamkommande underåriga. 

Kommunerna kan hantera den här frågan som de själva vill utifrån det kommunala självstyret och därför finns det exempel på att en god man får kvarstå tills beslutet vunnit laga kraft, ett omedelbart entledigande, entledigande efter 3-4 månader eller erbjudande att bli kontaktperson under en viss tid och därtill flera andra varianter.

 

Självklart finns det tonåringar som efter en åldersuppskrivning med hjälp av sitt biträde klarar sig själva men långt ifrån alla som  är ”flygfärdiga", det förekommer därför att de  uppmans av sina gode män att utfärda fullmakter och då kan få fortsatt  i synnerhet är det viktigt i de fall där det finns tveksamheter och anledning att ifrågasätta riktigheten och tillvägagångssättet av de åldersupp skrivningar som nu görs i ökad omfattning. (Under året har 2486 åldersuppskrivningar gjorts till 18 år eller äldre.)

 

Var man bor ska självklart inte avgöra om tonåringar i en utsatt situation ska få den hjälp som kan behövas eller om en god man ska kvarstå. Inte heller ska tonåringar i en utsatt situation och utan stöd av sina anhöriga behöva utfärda fullmakter för att få hjälp. Kommunerna behöver samordna sina åtgärder, inte bara vad avser ersättningar och anvisningar för uppdraget utan även om en god man ska kvarstå eller entledigas efter en åldersuppskrivning enligt tidigare JO beslut och lagar och förordningar.

Huvudmän för boenden, tolkföretag, socialtjänsten och Migrationsverket har i takt med, att antalet incidenter och hot ökat under senare år, vidtagit åtgärder för att anställda ska ha en beredskap för att möta hot och våld. Även gode män och vårdnadshavare är i ett utsatt läge och överförmyndare/nämnd bör därför vidta åtgärder för ställföreträdares säkerhet.

Arbetsmiljölagen utgår från att det framför allt är arbetstagare, dvs anställda, som behöver lagens skydd, och att det är deras arbetsgivare som har ansvaret för detta. I vilken mån arbetsmiljölagen är tillämplig vad gäller ställföreträdare i en viss situation beror alltså på om det finns någon som är "arbetstagare" i juridisk mening, och det är de allra flesta som utför arbete åt någon annan men domstolens sak att avgöra.Arbetsmiljölagen utgår från att det framför allt är arbetstagare, dvs anställda, som behöver lagens skydd, och att det är deras arbetsgivare som har ansvaret för detta. I vilken mån arbetsmiljölagen är tillämplig i en viss situation beror alltså på om det finns någon som är "arbetstagare" i juridisk mening, och det är de allra flesta som utför arbete åt någon annan. Också den som kallas egenföretagare, konsult eller frilans kan i själva verket vara arbetstagare. Det avgörande är inte vad personen kallas, utan om han eller hon arbetar under sådana omständigheter och på sådana villkor som är typiska för en anställning. Människor som utbildar sig genom att arbeta som praktikanter eller lärlingar är i de allra flesta fall också arbetstagare. Dock är det inte Arbetsmiljöverket som avgör hurvida det föreligger ett anställningsförhållande, utan det är en fråga som måste avgöras av en domstol.  

Arbetsmiljölagen med kommentarer finns här, http://www.av.se/publikationer/bocker/h008.aspx.

Vidare kan ett skyddsombud, när denne upptäcker eller misstänker en brist i arbetsmiljön som arbetsgivaren inte vill kännas vid, begära åtgärder eller undersökningar enligt 6 kap. §6a arbetsmiljölagen (6:6a). Arbetsgivaren är då skyldig att lämna besked i frågan. Är skyddsombudet inte nöjd med beskedet från arbetsgivaren vid det läget, ska framställan (6.6a:n) skickas vidare till Arbetsmiljöverket för bedömning. Finns det inget skyddsombud på arbetsplatsen så kan man kontakta facket där det finns ett regionalt skyddsombud.

Man kan även som enskild person lämna ett tips till Arbetsmiljöverket. Detta görs via mail till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Ange "tips om missförhållanden på arbetsplats" i ämnesraden. I själva mailet kan du ange omständigheterna som ligger till grund för ditt tips, samt ange vem arbetsgivaren är och vart i landet de befinner sig. Om du vill vara anonym anger du även det i mailet.

Tipsen ser Arbetsmiljöverket som ett lämpligt potentiellt inspektionsobjekt. Därför kan vi inte garantera att vi kommer ut på inspektion vid tips på samma sätt som om ärendet kommer in via skyddsombudens speciella befogenheter.

 

RGMV
Riksföreningen Gode män Vårdnadshavare

 

 

 

Till

Justitie- och migrationsminister                                                                                                                           Lomma 2016-04-10
Morgan Johansson

Yttrande över SKL:s skrivelse till Justitiedepartementet 15/5144, 2015-10-23, ”Begäran om ändring av reglerna om god man för ensamkommande barn” 

Inledning, problemanalys

Uppdraget som god man för ensamkommande barn/unga (ekb) har liksom uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare blivit ett växande specialområde som i flera avseenden skiljer sig från ett ordinärt god mans- och förvaltarskap. 

RGMV anser att nuvarande systemet med gode män för ensamkommande barn/unga  behöver ses över. Men RGMV:s inställning är att översynen i första hand bör ske genom förändringar av nuvarande system och inte genom ett helt nytt system med s.k. professionella företrädare från socialtjänsten. 

 

 

Översynen är enligt RGMV:s uppfattning angelägen av främst följande skäl:

  • Antalet asylsökande ekb har ökat dramatiskt främst p g a internationella kriser och antalet kan befaras fortsätta att vara högt.
  • Den psykosociala statusen hos asylsökande ekb varierar stort vilket ställer speciella krav.
  • Det råder underskott på gode män (GM) resp. särskilt förordnade vårdnadshavare (SFV).
  • Urvalskriterierna varierar stort och överförmyndarnas metod och förmåga att rekrytera GM skiljer sig åt över landet på ett anmärkningsvärt sätt.
  • Utbildning av GM/SFV är eftersatt. Kravbilden på GM/SFV är otydlig både vad gäller kunskapskrav och attitydkrav.
  • Antalet uppdrag som tilldelas en GM/SFV bör grundas på egen förmåga, barnets personliga komplexitet, rådande sociala förutsättningar som skolgång, boende m.m.
  • GM/SFV:s status är otydlig även om lagen i sin nuvarande lydelse ger stöd för ett kraftfullt agerande. Rollen som företrädare är tydlig men förstås inte alltid av vare sig utövaren eller GM/SFV:s omvärld såsom ÖFN, offentligt biträde, socialtjänsten, skola, hälsovård, boende m.fl.
  • GM/SFV:s identitet är oklar i den meningen att organisationstillhörighet saknas, nationell tillsyn inkl kvalitetsrevision saknas eller är bristfällig. (Som exempel kan nämnas att SKL inte har kännedom om antalet GM resp SFV som är verksamma i landet).
  • GM/SFV saknar helt ”skyddsnät” – ingen instans ombesörjer t.ex. försäkringsskydd eller ansvarar för arbetsmiljöfrågor.
  • Övergången” från GM till SFV är komplicerad och tidsödande och behöver ges en ny lösning.
  • Ersättningen till GM/SFV varierar avsevärt över landet.

  

Förslag

I första hand bör följande beaktas i en översyn.

  • Rekryteringen av GM/SFV. En nationell kravprofil och nationella  urvalskriterier bör tillskapas och kraftfulla rekryteringsinsatser genomföras.
  • Någon form av formaliserad behörighet/auktorisation bör tillskapas.
  • Ett ”Introduktionspaket” till alla GM/SFV som godkänts bör tas fram.
  • Morötter” för att behålla och vidareutveckla GM bör skapas.
  • Ersättningsprinciper bör likformas över landet.
  • GM bör erbjudas ett bättre administrativt stöd, t.ex. enklare resebokning, enklare redovisning.
  • Hur informationen om rollen som GM resp SFV kan förbättras gentemot andra aktörer och i vissa utbildningssammanhang.
  • Mentorskap bör införas som en naturlig och viktig funktion i inskolningen av GM.
  • Benämningarna god man och särskild förordnad vårdnadshavare bör moderniseras.
  • Se om övergången mellan rollerna GM och SFV kan förenklas.
  • Ekb ska – precis som SKL anför – mötas av professionella företrädare som även i fortsättningen bör vara oberoende, kompetenta personer från olika delar av vår samhällsstruktur.
  • Länsstyrelsens tillsyn vad avser överförmyndaren/nämnden och överförmyndarens tillsyn av gode män bör utvecklas
  • Ideella organisationer bör involveras och ges större inflytande och ansvar

  • Som en naturlig förlängning av av det formella företrädarskapet bör översynen också överväga att erbjuda en kontaktperson, som

  • under lämplig tid följer och stöttar ungdomen efter 18-årsdagen.

   

Avslutande synpunkter och förslag

RGMV anser att ett sådant nytt system som skissas i SKL:s skrivelse endast bör övervägas i andra hand. Orsakerna till föreningens ståndpunkt är att det nuvarande systemet erbjuder stor flexibilitet och kostnadseffektivitet.

Det tar tillvara samhällets  resurser och kompetenser på ett bra sätt. Många yrkeskategorier finns representerade och spridningen i ålder på gode män är stor. Könsfördelningen är nästan jämn. Det torde vara en allmänt spridd uppfattning att pensionärers kompetens och erfarenhet bör utnyttjas i ökad utsträckning och uppdraget som GM för ekb ger tveklöst sådana möjligheter.
GM för ekb är i hög grad ett uppdrag som kräver stort personligt  engagemang för det enskilda barnet i princip dygnet runt alla da’r i veckan.. Personligt engagemang är viktigt bl.a. för integritetsarbetet.

Professionella anställda företrädare kan passa illa för ensamkommande barn/unga som ofta har en rädsla för myndigheter. Om ett juridiskt ställföreträdarskap med anställda företrädare skulle ersätta ett ideellt engagemang kan en viktig länk till det svenska samhället förloras.

En annan aspekt är att ett infogande av gode män inom socialtjänsten  skulle skapa komplicerade jävsförhållanden där en del av socialtjänsten skulle utöva tillsyn över en annan.

RGMV står gärna till förfogande för medverkan i departementets fortsatta arbete med frågan.

 

 

RGMV Riksföreningen Gode män Vårdnadshavare

 

 

Johnny Samuelsson, ordf.

P-O Nygren, vice ordf.

Gunilla Öhman länsombud Medelspad

Ann-Sofie Gothnell  länsombud Västernorrland

Lena Mårtensson  länsombud Skåne

Inga-Lill Klahr  länsombud  Västra Götaland

Thore Jansson  länsombud Värmland 

Åke Engman  länsombud Uppsala 

Christina Hahre  länsombud Västmanland 

Carina Bindzau  länsombud Stockholm

Bengt Winnow  länsombud Blekinge 

Annika Sehlstedt  länsombud Jönköping

Ann-Helene Danielsson länsombud Västra Götaland 

Anna-Lena Ståhle  länsombud Jönköping 

Birgitta Målar länsombud Dalarna

Eva Dalstrand länsombud Västra Götaland

 

 

Kommuner tar hem "sina barn" 
En omplacering kan bli aktuell om ensamkommande barn/unga (ebu) och gode män/vårdnadshavare (GM/SFV) framför välgrundade önskemål om en omplacering, boendet begär att socialtjänsten ska omplacera ebu av olika orsaker,  fyller 18 år eller får sin ålder uppskriven av Migrationsverket och har inte uppehållstillstånd,  begår brott eller missbrukar droger och Tingsrätten kan då på socialtjänsten begäran besluta om ett omhändertagande enligt LVU och då kommunen vill ta hem ”sina barn.


Under hösten 2015 registrerades över 24000 ensamkommande barn/unga (ebu) som asylsökande vilket ställde stora krav på kommunerna att snabbt ordna boende för dessa. För att lösa boendefrågan och i brist på egna platser i kommunen köpte socialtjänsten platser på HVB och familjehem i andra kommuner vilket var en mycket kostsam lösning men kommunerna hade inget val och tvingades  betala mellan 3000-8000 kronor per dygn för varje barn som utplacerades jämfört med en kostnad på 1300-1900 kronor i den egna kommunen.

När kommunerna efterhand kan erbjuda  platser är det förståligt att de av ekonomiska skäl vill ta tillbaka de som utplacerats eftersom kostnaderna då blir avsevärt mindre men orsaken kan även vara att man vill ha ebu närmare sig, anser att ebu får det bättre i olika avseenden i hemkommunen men i  vissa fall görs även bedömningen att en återflytt till hemkommunen är olämplig och ebu får vara kvar trots kostnaderna. 


Om  boendet uppfyller de krav som kan ställas vad avser verksamhet och kostnader kan det vara en bra lösning, om ebu själva vill det, får vara kvar i en miljö de kan ha anpassat sig till även om en omplacering kvalitativt kan vara ett något bättre alternativ. Socialtjänsten bör därför utnyttja möjligheten  till överflyttningar av ärenden mellan kommunerna enligt vad som anges i SoL 10 kap 2§ förutsatt att vissa kriterier är uppfyllda alternativt teckna underleverantörs- avtal direkt med anordnare av familjehem eller HVB.

Men finns det goda skäl för kommunen att ta hem "sina barn" utifrån en objektiv bedömning med hänsyn till olika omständigheter och det kan anses vara det bästa ska det ske som en process  och inte som en "akututryckning"  som överraskar såväl ebu som GM/SFV om det inte stått klart att placeringen varit tillfällig.

Oavsett det ena eller andra har här ställföreträdaren ett stort ansvar att medverka och objektivt förklara  vad som talar för en flytt och vad som talar emot och att stödja ebu beslut om det är rimligt utan att blanda in personliga önskemål i frågan, men också att ställa rimliga krav på ebu och att samarbeta med socialtjänsten. 



Barn/ungas bästa eller sämsta
Liksom gode män/vårdnadshavare (GM/SFV) ska socialtjänsten se till barn/ungas bästa. Utifrån den gemensamma målsättningen borde en konstruktiv samverkan vara möjlig. Men det förutsätter att ställföreträdare har förståelse för vad som åligger tjänstemän inom förvaltningar och myndigheter och till kostnader som kan uppstå för olika åtgärder och socialtjänsten tar hänsyn  till det ansvar som följer uppdraget och att en god man ställning tillmäts den betydelse lagstiftaren avsett och  inte minst till vad ebu vill. 

Men oenighet om vad som kan anses vara det bästa, oklarheter om GM/SFV bestämmanderätt och bristfällig information kan innebära att åtgärder för ebu i stället blir det sämsta och frågan om en återflytt till hemkommunen blir mer att likna vid en vårdnadstvist mellan  föräldrar där tonen är hätsk, präglas av anklagelser, oförståelse och där barnets situation glöms bort eller kommer i andra hand.   

Det är olyckligt och kan möjligen förklaras av att  GM/SFV kan ha uppfattningen att de rättigheter och skyldigheter som följer uppdraget innebär en obegränsad handlingsfrihet, att han eller hon står över tjänstemän inom myndigheter och förvaltningar och har en absolut vetorätt. Eller att socialtjänsten omdömeslöst väljer att använda "maktspråk" och bestämmer att "ta hem sina barn" med hänvisning till att socialnämnden bestämt så, den information SKL ger i frågan och säger upp avtalet  med boendet oavsett om dygnskostnaden motsvarar kostnaden i  hemkommunen. 
Sådana inställningar och uppfattningar försvårar en samsyn och för GM/SFV kan agerandet för ebu bästa mer komma att handla om en strid mot socialtjänsten, som utifrån vad de är ålagda, ser GM/SFV som besvärliga, ovilliga till samarbete och kan begära att GM/SFV entledigas i stället för inleda en saklig diskussion om vad som är den bästa lösningen utifrån en bedömning där alla faktorer beaktas. 

Om  den gode mannen motsätter sig omplaceringen med stöd av hur
bestämanderätten uppfattas, vad JO beslutat och vad ebu vill kan socialtjänsten komma att  anmäla ebu som försvunnen och upplyser GM/SFV om rätten att överklaga. Det innebär att det blir  rättsliga instanser som avgör frågan vilket är en kostsam och tidskrävande process som innebär en lång tid i ovisshet samtidigt som ebu vardag, skola och sociala liv ska fungera. Ett överklagande är den sista utvägen och kan bara motiveras om  en lösning trots prestigelösa omsorgsfulla samtal inte gett resultat då det inte kan anses  vara det bästa för ebu men inte heller för ställföreträdare eller socialtjänst, att ärenden går så långt att rättsliga instanser bestämmer hur saker och ting ska vara.  

Man kan tycka att  professionella tjänstemän inom socialtjänsten med SKL i ryggen borde kunna visa större skicklighet i sitt sätt att gå tillväga i många fall och i stället för gång efter annan komma i konflikt med GM/SFV, som på ideell grund handlar efter bästa förmåga, och försöka uppnå konsensus. Erfarenheter från mindre lyckade försök att ta hem ebu borde kunna ligga till grund för att utveckla en alternativ metodik med ett tillvägagångssätt anpassat till olika omständigheter och en pedagogisk inriktning, om det behovet finns. Vilket kan vara fallet om om ebu företräds av gode män med en bristfällig eller ingen utbildning alls och således saknar både tillräcklig kunskap och erfarenhet för att känna sig säker i sin roll och kan avgöra vad som är bäst för ebu och vilka åtgärder som bör vidtas. Det kan också gälla  för socialsekreterare och deras chefer som i många fall är nyanställda och kan sakna kunskap om problematiken med ebu och GM/SFV ställning. 



Kompetenta barn/unga
För ebu kan en eventuell flytt till hemkommunen innebära ett ovälkommet uppbrott från en miljö de hunnit anpassa sig till eller ett välkommet i de fall man inte trivs och i det enskilda fallet kanske inte genomförbart för att det inte är lämpligt. Deras bästa kan  i det enskilda fallet vara att bli kvar eller flytta till hemkommunen beroende på olika omständigheter.

Förståelse för vad som åligger tjänstemän inom förvaltningar och myndigheter och till kostnader som kan uppstå för olika åtgärder kan man även ha rätt att förvänta sig av ebu beroende på ålder och mognad. De har rätt till relevant information, att komma till tals, vara delaktiga och kunna påverka beslut när socialtjänsten planerar åtgärder som rör dem. Men rättigheter innebär även skyldigheter att inte ensidigt se på saker och ting utifrån det egna perspektivet utan även från andras. 

Den förmågan har ebu och i de flesta fall  även en vilja att hjälpa till och göra rätt för sig men också "rätten" att  som tonåring vara besvärlig och  sätta sig på tvären av olika anledningar. Vilket mycket väl kan hända om de känner sig särbehandlade och inte vid omsorgsfulla samtal fått saker och ting förklarade för sig eller i enstaka fall kanske påverkats i en riktning av mindre rättrådiga gode män eller av andra vuxna som kan ha egna intressen i saken, och därför inte följer sin egen vilja. I alla händelser finns det ingen anledning att underskatta deras förmåga att göra rätt, ta ansvar och medverka till en omplacering och för GM/SFV att ställa rimliga krav på ebu.

 


 

Vad gäller?
Det är olyckligt att SKL ger otydlig och motstridig information om GM/SFV bestämmanderätt. Å ena sidan säger man i anvisningar om uppdraget som god man för ensamkommande :

"Att vara god man för ensamkommande barn innebär att företräda barnet i både vårdnadshavare och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Den gode mannen fungerar som en spindel i nätet och ska se till att barnet får en bra första tid i Sverige."

Å andra sidan ges information till kommunerna som har möjlighet att "ta hem sina barn :  "... Av de beslut som socialnämnden fattat om tillfälliga placeringar i avvaktan på att anvisningskommunen själv ska ta hand om ”sina” barn följer att så ska ske. Det finns flera rättsfall där det fastslås att placeringskommunen har rätt att ”ta hem” de barn som placerats i andra kommuner, även om dessa bott i andra kommuner i flera år. Då placeringskommunen/anvisningskommunen har egna boenden ska ungdomarna återföras till denna.Vid dessa tillfällen har God män inte den rättsliga behörigheten att motsätta sig att barnen omplaceras i placerings kommunen/anvisningskommunen. Däremot ska gode männen informeras och vidtalas..." 

Av Lag om god man för ensamkommande barn (2005:429) framgår att en god man har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barn/ungas personliga angelägenheter som ekonomi, utbildning och boende och  av ett  beslut JO meddelat 2016-02-04, dnr 578-2015, att: "om den unge motsätter sig omplaceringen kan nämnden inte utan vidare besluta att barnet ska flytta. Att besluta om en omplacering utan barnets samtycke skulle stå i strid med kravet i 3 kap. 5 § SoL att insatser med stöd av socialtjänstlagen bygger på frivillighet från den enskildes sida. Om ett barn som företräds av en god man för ensamkommande barn har fyllt 15 år följer av 11 kap. 10 § SoL att både den gode mannen och barnet ska behandlas som parter i ett ärende som rör barnet hos socialnämnden. Det innebär att den gode mannen inte ensam företräder barnet när socialnämnden ska besluta om t.ex. omplacering av barnet. Han eller hon ska alltså ges möjlighet att komma till tals under utredningen och även ges möjlighet att yttra sig innan socialnämnden fattar ett beslut i ärendet. Om den unge motsätter sig omplaceringen kan nämnden inte utan vidare besluta att barnet ska flytta."

Seriösa gode män är engagerade och kompetenta i olika avseenden men saknar i regel juridisk utbildning. De måste kunna förlita sig på att den information som ges är korrekt och fullständig. Motsatsen skapar förvirring och försvårar en nödvändig samverkan med socialtjänsten. SKL och Socialstyrelsen har här ett särskilt ansvar att bidra med relevant information och anvisningar till såväl Socialtjänsten som till ställföreträdare och dessutom uppmana inblandade aktörer att försöka uppnå konsensus. Det skulle också vara till hjälp i sammanhanget om kommunerna inte förordnade olämpliga personer som gode män, entledigar dem som  tagit ett stort antal uppdrag enbart för att tjäna pengar och att socialtjänsten inte beslutar om omplaceringar om inte ebu företräds av en närvarande  god man.

Överklaga
Om ebu och GM/SFV skriftligen framför välgrundade skäl med hänvisning till JOs beslut, Kammarrätten i Göteborg, avd 3. Mål nr 1925-06, 2006-03-28) och andra omständigheter om att ebu ska bli kvar på ett boende eller har önskemål om en omplacering är socialtjänsten skyldig att starta en utredning enligt 11 kap. 1§ SoL. 

Om de anför en skiljaktig uppfattning i utredningen som kommunens socialnämnd ska ta ställning till kan GM/SFV begära att få tillträdesrätt för att delta i socialnämndens möte och argumentera för socialnämnden sak med  hänvisningar till de skäl som finns och med stöd av lagar, förordningar och i förekommande fall intyg från till exempel BUP.  Om socialnämnden  har en skiljaktig uppfattning i om ebu boende finns det möjlighet att överklaga socialnämndens beslut till Förvaltningsrätten alternativt begära inhibition inom en viss tid och Förvaltningsrätten kommer då att begära ett yttrande från socialnämnden. 

Uppslitande process
För ebu kan en process med skrivelser och överklagande av olika skäl vara påfrestande och den stabilitet i tillvaron som eftersträvas blir i stället en lång tid av osäkerhet utan att riktigt ha fotfäste i vardagen. För GM/SFV blir det påtagligt att uppdraget är ett ensamarbete och att det inte är en lätt historia att sätta sig upp mot myndigheter och förvaltningar för vad man anser var ebu bästa och inte sällan betraktas som besvärlig och ovillig till samverkan. Processen är uppslitande, känslosam och tar på krafterna i synnerhet om han/hon inte har något stöd från omgivningen, ifrågasätts som GM/SFV, enligt socialtjänsten bör entledigas och i vissa kommuner inte kan räkna med fler uppdrag. 

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8386/2009-126-164_2009126164.pdf

 

J Samuelsson, god man 2016-03-09 redigerat 2016-05-19


 

Talespersoner:

Johnny Samuelsson E-post: aej(at)telia.com  Mobil 0704 820410

P-O Nygren E-post: perolof47nygren(at)gmail.com Mobil 070 2372910     

RGMV E-post: inforgmv(at)telia.com 

Föreningens org.nr.8024665518 


Styrelse, länsombud och möten 2019-2020
Styrelsemötena är öppna vilket innebär att medlemmar i föreningen efter föranmälan till någon i styrelsen (se uppgifter under stadgar och styrelse) kan delta i mötena för att till exempel lämna förslag. 

Årsmöte
Årsmöte 2020, flyttat till hösten beroende av Coronapandemin, Tid och plats meddelas framöver.

Styrelse

Johnny Samuelsson,ordf. Tidigare. god man/sfv, högskoleadjunkt och företagare
Skåne

Tfn 070 4820410
E-post aej(at)telia.com

P-O Nygren, vice ordf. God man/sfv., f.d. yrkesofficer. 
Karlsborg-Hjo
Tfn 070 2372910
E-post perolof47nygren(at)gmail.com

Eva Wennberg, kassör. Tidigare god man/sfv. Verksamhetschef, terapeut. 
UpplandTfn 0174 40320, 073 8554499
E-post eva(at)bjorksta.se

Viveca Kittredge, god man, socionom, länsombud, förtroendevald revisor.
Södermanland
Tfn 072 3023578
E-post vivkit007(at)gmail.com

Ann-Helene Danielsson, god man/sfv, länsombud.
VästraGötaland
E-post annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241

Börje Fors.Tidigare god man/sfv. Länsombud. Ingenjör och biståndsarbetare.
Kalmar län
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085

Karin Senter, ersättare, Doktorand Uppsala universitet. Stockholm
Stockholm
E-post karin.senter(at)stockholm.se
Tfn 0730 238493

Christina Hahre, ersättare, god man/sfv.
Västmanland
E-postcristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338

 
Barbara Thulin, ersättare, god man sfv/. Universitetslektor
Partille
E-post barbara.thulin(at)yahoo.se 
Tfn. 0709- 688 793

Adjungerad ledamot

Linn Öst Nori, advokat, innehavare av
Öst Nori Advokatbyrå AB

08 505 86542, 070 727 75 39
E-post info(at)ostnoriadvokatbyra.com




Rådgivning helgfria dagar. Obs oavsett bostadsort går det bra att kontakta alla länsombud.

Länsombud

Jönköpings län
Anna-Lena Ståhle
E-post 
annalena.st(at)telia.com
Tfn.070-581 88 35



Kalmar län
Börje Fors
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085


Stockholms län
Carina Bindzau
E-post carina(at)bindzau.net
Tfn.0707603517 

Länsombud

Uppsala län
Åke Engman
E-post 
ake.engman-(at)elia.com
Tfn. 0706824506


Västerbottens län
Ann-Sofie Gothnell 
E-post 
annsofie.gothnell(at)gmail.com
Tfn. 0705331995


Södermanlands län
Viveka Kitredge
E-post 
vivkit007(at)gmail.com
Tfn 0723023578


 

 

 

 

Länsombud

Hallands län
Eva Dahlstrand,
E-post 
eva.dahlstrand(at)hotmail.com
Tfn. 0739-85 56 01


Västmanlands län
Christina Hahre
E-post 
cristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338

 



Västernorrlands län

Ilva Edvinsson
Epost 
iedvinsson(at)gmail.com
Tfn. 0723109009


 

Länsombud

Skåne län
Lena Mårtensson
E-post
martenssonlena(at)gmail.com
Tfn. 0705 299799


Skåne län
Göran Dreveborn
E-post g
goran.dreveborn(at)outlook.com

Tfn.076 8237723


Västra Götalands län
Ann-Helene Danielsson
E-post 
annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241


Västra Götalands län
Bitten Henricson
E-post bitten.henricso(at)gmail.com
Tfn.0739855814
Back to Top