God man om tågbiljetter
Jag är god man i Jönköping och vi fick i fredags en informationsskrivelse från Migrationsverket om bokning av tågbiljetter.
Fram till den 1 juni har vi bett Migrationsverket (MV) ordna biljetter för barnet och oss - vi har bara skrivit hur dags vi vill resa så har vi fått biljetterna via e-post. (Handlar mest om resor Jönköping - Malmö).
Detta har enligt min begränsade erfarenhet fungerat mycket bra.

 

Nu ska vi enligt skrivelsen "boka" vår egen biljett medan MV ska ordna biljetten till barnet. Idag har det klarats ut att med boka innebär att vi ska köpa vår egen biljett och sedan begära ersättning av utlägget hos MV som ska sätta in pengarna på barnets konto. För att säkerställa att vi kan sitta tillsammans med barnet föreslås alternativt att vi köper både egen och barnets biljett och sedan begär ersättning för oss båda.....
Detta är enligt min och flera andras uppfattning inte en bra ordning. Nuvarande ordning är av flera skäl klart bättre. Rent principiellt tycker jag också att det är olämpligt att blanda ihop barnets pengar med denna typ av ersättningar.
Jag har framför allt svårt att förstå att om nu MV vill flytta över arbetet med biljettfixande till oss - varför skulle vi då inte kunna beställa biljetterna med användning av något MV-konto hos SJ? Förutom att vi skulle slippa turerna med betalning och återbetalning så skulle vi ju också få MVs rabatter.

 

Annika Sehlstedt, Jönköping

 

Gode män hoppar av, eller tvingas foga sig ett system där myndigheter och förvaltningar frångår gällande lagstiftning

Samtidigt som behovet av gode män till ensamkommande aldrig varit så stort som idag så orkar många gode män inte fortsätta med sina uppdrag för barn/ungas bästa beroende på att socialtjänsten, överförmyndarämbetet och skolor i landets kommuner inte följer följer lagar och förordningar. 

Det råder stor okunskap om uppdraget som god man och uteblivet stöd är ofta anledning till avhoppen.
Uteblivet stöd, berättigade strider för barn/ungas bästa med motsträviga myndigheter och förvaltningar som inte följer lagar och förordningar med dåliga kunskaper om uppdraget, har fått till följd, att gode män/vårdnadshavare inte orkar fortsätta. De hoppar av eller avsäger sig nya åtaganden. 

För dem som trots allt orkar fortsätta med uppdraget innebär det att samverka med och acceptera:


- en problemtyngd socialtjänst med nyanställda socionomer och chefer men liten eller ingen erfarenhet av ensamkommande barn/unga och personalbrist på socialkontoren, som i regel inte tar hänsyn till en god mans bestämmanderätt eller följer vad som anges i Socialtjänstlagen om återförening och förberedelser inför utvisningar och överföringar

- en teoretiskt inriktad skola som betonar likvärdighet men inte följer vad som anges i Skollagen om hänsyn till individuella behov och förutsättningar och erbjuder en ändamålsenlig utbildning och där såväl huvudmän som rektorer fått kritik av Skolinspektionen vad avser organisation och måluppfyllelse.

- familjehem och eget boende av ojämn kvalitet som kan vara direkt olämpliga och placeringar på HVB som är för en annan målgrupp där IVO:s tillsyn görs utifrån ett regelverk som inte är anpassat för ensamkommande.

- överförmyndare som i många fall och i olika avseenden missköter sina gode män och inte tar hänsyn till lagstiftningen, att en god man är ansvarig för asylansökan och ska bekräfta den när ensamkommande barn/unga registreras på Migrationsverkets ankomstenhet, eller som i vissa fall, inte ger nya uppdrag till engagerade gode män som påtalat missförhållanden eller gjort anmälningar till tillsynsmyndigheter.

Grundläggande orsaker

I grunden kan problem härledas till att systemet för gode män vilar på:

-en föråldrad lagstiftning som inte följt samhällsutvecklingen

-en gammal socialtjänstlag, en socionomutbildning som inte omfattar den komplexa problematiken med ensamkommande och god mans befogenheter

-bristfällig tillsyn och kvalitetskontroll på regional, kommunal och lokal nivå

-en underbemannad överförmyndarmyndighet och en nämnd som är politisk och saknar nödvändig kunskap om ensamkommandes situation (detta gäller även andra berörda nämnder i en kommun)

-myndigheter och förvaltningar frångår lagar och förordningar som tillkommit för barn och ungas bästa eller tolkar dem inte som lagstiftaren avsett.

Socialtjänsten
1 Barn/unga placeras på institutioner, HVB som är avsedda för en annan målgrupp där kvaliteten är ojämn eller direkt olämplig

2  Socialtjänsten har ansvar för förberedelser som kan underlätta ett återvändande till hemlandet eller första asylland, men detta görs inte.

3 Orimligt långa handläggningstider är utmärkande för myndigheter och förvaltningars handläggning. Inte minst gäller det myndigheter med tillsynsansvar och de omständigheter som föranlett anmälan kvarstår utan åtgärder.

4 Gruppen ensamkommande utgör en ökande och omfattande arbetsuppgift för socialtjänsten, en uppgift som kräver tid och kunnande. Även här märks stora brister i kommunerna till följd av för få socialsekreterare och nyanställda chefer.

5 Socialtjänsten möter en ny grupp, ensamkommande med en problematik vars komplexitet inte omfattas av utbildningen.

6 SiS placeringslösning för ensamkommande. Låsta ungdomshem har blivit en placeringslösning för en del ensamkommande barn som Socialtjänsten av olika skäl flyttat från boenden. Det handlar ofta om att unga utan någon påtaglig beteendeproblematik, som inte har begått något allvarligt brott, frihetsberövas. Frihetsberövandet är ett av de starkaste ingripanden som staten kan göra mot enskilda

Skolverket 
1 Det beaktas inte att flertalet av de barn och unga som söker asyl i Sverige är i åldern 16 till 18 år, och att omkring trettio procent av dem ska utvisas eller överföras till första asylland.

2 Uppfattningen att det är nödvändigt för nyanlända elever att först läsa in minst åtta grundskoleämnen och lära sig svenska, tillsammans med andra nyanlända elever, innan de kan påbörja en praktisk yrkesutbildning utgör ett hinder för såväl integration som möjlighet att snabbt komma in på arbetsmarknaden och få en anställning.

3 Utbildning för nyanlända elever. Alltför många nyanlända misslyckas med att läsa in grundskolans kursplan och ta examen på ett nationellt gymnasieprogram.

RGMV har uppfattningen att utbildningen ska anpassas till nyanlända elevers situation och speciella förutsättningar. För dem som beviljas uppehållstillstånd är det angeläget att de erbjuds en utbildning som möjliggör ett bra yrkesval och integrering i det svenska samhället.
De ska redan vid studiernas början, och med hänvisning till vad som i skollagen sägs om individuella behov, kunna välja en hantverksinriktad yrkesutbildning.
För dem som efter Migrationsverkets beslut ska lämna landet är behovet av en utbildning lika angeläget men ska då anpassas till deras livssituation, grunda sig på individuella behov och  förbereda ett återvändande till hemlandet eller första asylland. Information: www.rgmv.se

Överförmyndaren/överförmyndarnämnden
Efter ett förordnandet tar ÖF sin hand från den gode mannen som förväntas klara sig själv. Uteblivet stöd, berättigade strider med en problemtyngd socialtjänst, en skola som betonar likvärdighet före individuella behov och som inte erbjuder ändamålsenlig utbildning. Boende av ojämn kvalitet, ibland direkt olämpliga, och en överförmyndare som i olika avseenden missköter sina gode män innebär att många gode män/vårdnadshavare inte orkar fortsätta utan avsäger sig fler åtaganden.
Därtill kommer att engagerade gode män/vårdnadshavare, som utifrån gällande lagstiftning har en annan uppfattning än personal inom socialtjänst, skola, boende eller överförmyndare om vad som anses kan vara barn och ungas bästa, betraktas som besvärliga och kan inte vara säkra på fler uppdrag.

 

 


Gode män/vårdnadshavare till ensamkommande som påtalat missförhållanden och även gjort berättigade anmälningar till JO och IVO får inga nya uppdrag av ÖFM. Exempel på kommuner där det hänt är Hedemora och Halmstad. Även ÖFM i Västerås (dnr 4248-2014, 2014-03) och Lund (dnr 4561-2014, 2014-12-03) får kritik av JO för bristande motivering av beslut som rör entledigande av gode män.

 

Det kan få till följd att gode män/vårdnadshavare, av rädsla för repressalier, avstår från att agera utifrån vad uppdraget kräver och för barn/ungas bästa. Myndigheternas agerande är allvarligt och dessutom har man inte följt vad som anges i Lag om god man för ensamkommande barn 6§ och 9 §, och FB 20 § 23 § och meddelar inte varför gode män inte får nya uppdrag. Gode männen kan därför inte utnyttja sin rätt att överklaga på det sätt som anges i Förvaltningslagen 22 § 23 7§.

 

Uppdraget som god man är givande på många vis men kan även vara påfrestande. Därtill finns kravet att alltid finnas till hands 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan och vara beredd att med kort varsel rycka ut när det behövs. Ersättningen för uppdraget varierar mellan kommunerna liksom om det utgår ett fast arvode eller ersättning enligt räkning för den tid som lagts ned, vilket ofta  ifrågasätts.
Det finns ingen anledning att tillvägagångssättet skiljer sig mellan kommunerna. Inte heller att gode män ska behöva vänta i tre månader på att ersättningen utbetalas. 

RGMVs uppfattning är att ersättningen ska vara fast och det ska vara samma ersättning i hela landet. Vid speciella omständigheter ska gode män kunna begära ett extra tillägg utan att ifrågasättas. Självklart ska ersättningen betalas ut varje månad.

 

God man-jour
RGMV anser att överförmyndaren i varje ankomstkommun ska åläggas att genom ett interimistiskt förfarande upprätta en godmanjour. Jouren ska bestå av gode män med flerårig erfarenhet av uppdraget, kunskaper om asylprocessen och tillämpliga EU-förordningar samt ha god kännedom om förhållanden som gäller för ensamkommande unga.
Det finns anledning att vara optimistisk när det gäller RGMVs krav om att införa godmanjourer. RGMV har haft ett flertal kontakter med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Migrationsverket i frågan, och förslaget har bemötts med intresse. Information: www.rgmv.se

Röster från gode män:


Två år räckte för min del. Jag tog slut helt enkelt. (AA)

Det finns en del kommuner där man inte tar vara på gode män man redan har, trots det stora behovet. Jag har fått indikationer på det från flera håll. (KN)

Jag har tagit en paus nu, det känns bra att rå sig själv och att olika uppgifter inte väntar eller ska planeras. För första gången på, som det känns, evigheter.(JS)

Orken för dessa uppdrag börjar ta slut, åtta år är lång tid. (IE)

Jag är helt slut efter tre år. Man ska vara till hands dygnet runt, årets alla dagar, blev utskälld efter att tagit semester två veckor utomlands. Man ska ringa runt till ställen där de aldrig svarar, 45 min i telefonköer, åka till möten hit och dit på tider andra bestämt, till polisen mitt i natten, kontrollera, påminna, rätta en massa fel. (LS)


 


Civico Zero och A 28
I eviga staden Rom med Vatikanstaten, Colosseum och närmare tre miljoner innevånare ligger i ett oansenligt område utmed järnvägen Civicio Zero på Via dei Bruzi nr 10, två kilometer söder om Termini.

Civico Zero är en kooperativ organisation som finansieras av Save the Children Italien och kan närmast sägas vara ett dagcenter för ensam kommande pojkar och flickor i åldrarna 12 till 18 år. Här finns duschar, toaletter, tvättmaskin/torktumlare, möjlighet till byte av kläder och datorer för Internet-anslutning. Civico Zero kan även hjälpa till med tolkning, social och medicinsk rådgivning och är därtill är centret ett stöd för ungdomar som lever i ett utanförskap eller väntar på besked i asylärenden. Rudolfo Mesaroli chef för verksamheten och Margherita Lodoli från Save the Children visade runt och informerade om verksamheten som varit igång sedan 2009.
Hit kommer ungdomar från Bangladesh, Ghana, Senegal, Elfenbenskusten och Gambia och ett flertal andra länder. För ungdomar från dessa länder är Italien vanligtvis slutmålet och dagcentret en oas där de kan få hjälp och träffa kompisar.
För ungdomar från Afghanistan, Somalia, Syrien, Eritrea, Etiopien är Italien och Rom bara en anhalt på vägen och när de skrapat ihop tillräckligt med pengar går färden vidare till Tyskland, England och de nordiska länderna främst Sverige. Civico Zero är för dem en plats där de efter en mödosam resa genom många länder och över hav kan återhämta sig och få nya krafter för att ta sig vidare till det bestämda målet  mot en okänd men som de hoppas en bra framtid.

Som de tre ungdomar från Afghanistan jag pratade med som vid datorn var i full färd med att informera sig om förhållandena i Sverige, kontakta nätverk  och planlägga den sista etappen mot målet efter en resa som kan ha pågått i flera år.
På dagcentret kan de vid biljard-eller pingis bordet tillfälligt koppla bort tankarna på vardagens vedermödor och den kommande färden norrut.


För Thei, en artonåring från Dakar i Senegal som nu nått sitt mål att komma till Italien och fått ett arbete. Han arbetar på en turistbåt på Fiume Tevere och tjänar omkring tusen euro i månaden.
För honon ser tillvaron ljus ut liksom för många andra som fått ett jobb men långt ifrån alla lyckas med det, precis som i Sverige.

FullSizeRender_5.jpg
Men tillvaron är inte lätt och flertalet saknar en utbildning. De försöker klara den dagliga tillvaron genom att sälja solglasögon, hantverk och selfie till turister eller arbetar som guidar utanför Vatikanen och andra turistattraktioner. 

 

Eller säljer besökspaket till Vatikanen mot provision, som Baano och Oba från Ghana som bott i Rom  fem år.

 

FullSizeRender_4-1.jpg

Ungdoma är olika, en del är ambitiösa och målinriktade andra hänger hellre med kompisar och tar dagarna som de kommer. Som killarna och tjejen från Eritrea som sitter under träden vid via Marsala.
-Det kanse inte är bättre här men vi är fria, säger dom.

Natthärbärge

A 28 center ligger vid Via Aniene 28, centralt i Rom inte så långt ifrån Ostiense tågstationen som är en samlingsplats för många från Afghanistan. A 28 startade i december 2011 och erbjuder samma tjänster som dagcentret på Via dei Bruzi men är även ett natt härbärge där ensamkommande kan få mat och möjlighet att övernatta 1-3 dygn eller längre. Här får de sova i en riktig säng och känna att de behandlas med värdighet för första gången sedan resan ut i världen påbörjades. Organisationen Intersos driver verksamhetn i sanverkan med Civico Zero.

Italien drömlandet för många
Om man fått för sig att alla flyktingar och migranter som lämnar sina hemländer vill komma till Sverige bör man tänka om. Av Afrikas 52 stater är det främst ungdomar från Somalia, Eritrea, Etiopen som söker sig till Sverige och de senaste åren även Marocko. Från de fyra länderna kom under årets första fyra månader 723 ensamkommande av totalt 1909. Men från till exempel Ghana, Elfenbenskusten, Senegal kom under samma period endast fyra ensamkommande till Sverige eftersom de  i första hand söker sig till Italien.

Det gjorde även 
Muhammed som precis återvänt till Italien efter att ha bott i Hudiksvall i två år. Men han trivdes inte  och trots att han fått PUT återvände han till Rom och var nöjd med det.

Från Asien kom under peroden 889 ungdomar flertalet från Afghanistan, Syrien och Irak. Från Bangladesh och Egyptien som är de största grupperna i Italien  kom sammantaget endast tre ungdomar till Sverige under perioden.

 

 

 

(Under arbete)

Om Italien

Italien tillhör de länder i Europa som ta emot flest flyktingar och migranter. Flertalet kommer med båter från Libyen och landar på platser som den lilla ön Lampedusa eller Augusta,  Siracusa  Punta Braccasetta på Sicilien.
Andra tar sig in i Italien från Grekland. Mottagningen varierar mellan landets 20 olika regioner och över 8100 kommuner och handläggningstiden är sällan kortare än sju månader men kan också vara det dubbla. Jämfört med Migrationsverkets dryga sju månader i barnärenden i juli 2015. På Malta interneras illegala invandrare i Detention center under utredningstiden i Sverige anläggningsboenden och i Italien kallas det mottagningscenter som; 

Palese Bari, Brindisi, Caltanissetta, Crotone, Foggia-Borgo Mezzanone, Gorizia, Rom Castelnuovo di Porto, Trapani Salina Grande, Mineo (Ct). Den största i Italien och Europa mottagningscentren finns i  Sant'Anna di Isola Capo Rizzuto (Kr) och Mineo, nära Catania, har varje en kapacitet på ca 1500 personer men i praktiken finns där kanske 2000-3000 på grund av den stora inströmningen. De som vistas på centret kan lämna det under dagen men måste vara tillbaka på kvällen, längre frånvaro är möjlig men kräver tillstånd.

I norr anses det allmänt, att mottagningen håller en högre kvalitet än i de södra delarna. 

Italien med världsberömda städer som Venedig, Florens och Rom samt ovärderliga lämningar från över 3 000 års historia skjuter ut som en stövel i vattnet ned mot Afrika och delar Medelhavet itu. Även det italienska samhället är delat. I norra Italien finns modern industri och där är välståndet, mätt i BNP per person, högre än i jordbruksbygderna i södra Italien. Politiken har präglats av stor instabilitet och täta regeringsskiften. De senaste åren har Italien brottats med en djupgående ekonomisk kris.(Migrationsverket) http://www.landguiden.se/lander/europa/italien

 Johnny Samuelsson

 

 

 

 

 

  

Rosenbad 13/4 2015

Framtidsseminarium i migrationsfrågor gick av stapeln i Stockholm, Rosenbad 13 april. Jag hade nöjet att delta.

Efter sedvanligt välkomnande drogs det statistik av Kristina Persson, minister för strategi- och framtidsfrågor. Det konstaterades att försörjningsbördan, folk som arbetar i förhållande till de äldre som inte gör det, går nu långsammare. 

Statistik bevisade också, det vi redan vet, att nyanlända har en långsam etablering på arbetsmarknaden och att de som saknar gymnasieutbildning står längst ifrån. Problemområden är främst att få bostad på orter med bra arbetsmarknad och att få en riktad utbildning av bra kvalité.

 

Politiken delas upp i fyra delar för att angripa dessa problem:

 

1 Snabbt i jobb
2 Utbildning

3 Kommunernas ansvar

4 De civila samhällets roll

 

Det lät bra men i praktiken blir det svårare och frågan anses som komplex. Den behöver angripas från många håll. Viljan är god men många system är stelbenta och hindrar en utveckling.

En ny rapport presenterades av Alexander Crawford från tankesmedjan Global utmaning. Den lyfter fram invandringens positiva effekter och bygger på några trådar:
Demografisk verklighet: 

-Invandring behövs för arbetsmarknad och befolkningsunderlag.

-Hungriga drömmare: Att byta land och bygga företag är liknande utmaning och är i behov av samma sorts färdigheter.

-Inte första gången: Sverige har en lång historia att ta emot personer från andra länder. Vi är bra på det och skall -vara stolta över det.
-Innovationskraft: Främjas av mångfald

-Hela Sverige skall leva: Från stad till landsbygd 

Kort tid fanns för summering och öppna frågor. Talade gjorde Anneli Nordsström ordf Kommunal, statssekreterare Karolina Ekholm och Caroline af Ugglas, vice VD Svenskt näringsliv.
De hade olika perspektiv men bl a diskuterades:


-Grundläggande respekt för människor och att påståenden om invandringen skall byggas på fakta

-Utbildningstiden för en svensk ungdom är lång. Det tar 20-25 år innan arbetsför ålder.

-En nyanländ har 2-3 års svenska studier innan arbetsför kapacitet uppnås.

-Inom vården/skola/omsorg arbetar 25% utlandsfödda, i Stockholm över 50% - det är människor som bygger vår välfärd. De tar hand om våra barn, gamla och oss när vi blir sjuka. Det är inte respektfullt att dessa skall anklagas för att rasera vår välfärd.


Mötet andades optimism, många idéer och framtidstro. Min invändning är att det hade behövts mer tid och att talarna kanske inte var så överens om vägen till framgång. 

När det gäller de ensamkommande barnen så handlar ju allt som diskuterades även om dem. De ska ju leva i Sverige om de får uppehållstillstånd. Vi gode män välkomnar satsningar på skolan. Diskussioner om ökade satsningar på modersmålslärare hölls med det perspektivet att eleven får andra ämnen förklarade på sitt eget språk om det blir problem.

Arbetsmarknaden kändes lite svårdiskuterad. Det fanns för lite tid och jag hade velat ha mer svar. Kan nyanlända komma snabbare ut i praktik/instegsjobb etc? Kan en traumatiserad människa faktiskt må bättre av att ha en sysselsättning? Kan man kombinera praktik med svenskastudier? Jag vill svara ja på dessa frågor och hoppas att det kommer möjligheter och förslag i den riktningen.

Det konstaterades att kommunerna har olika syn på invandrare och det känns ju inte som en nyhet. Frågan är vad man gör åt det.

Det var ett möte som gav mersmak och kanske även fler frågor än svar.

 

Rebecka Jakobsson

 

 

 

Direktanalys, språkanalys med kunskapskontroll 
Om Migrationsverket vid asylutredningen uppfattar att det finns en osäkerhet om den sökandes uppgifter vad avser hemort och identitet, kan de erbjudas en direktanalys för att göra de uppgifter som lämnats sannolika. D
et är bra att den möjligheten ges men anser att det finns en  osäkerhet med språkanalyser, och hur de genomförs i barn- ärenden. Den oro som finns hos gode män och offentliga biträden om att språkanalyser inte görs professionellt och av kvalificerade analytiker måste MV ta på allvar så att ett rättssäkert förfarande kan garanteras. 

Så använder Migrationsverket språkanalyser i asylärenden

Språkanalyser är en av flera pusselbitar när man bedömer en persons asylansökan och kan vara av avgörande för beslutet i de fall ett ärende står och väger, men tyngdpunkten ligger alltid på  den asylsökandes egen berättelse vid den muntliga utredningen , säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket. 
Vid den information Migrationsverket gav 2014-11-12 angående språkanalyser i asylprövningen framgick även, att det är den asylsökande som har bevisbördan och ett ansvar för att bidra till utredningen genom att styrka sin identitet samt att lämna en sammanhängande trovärdig berättelse som kan bedömas som sannolik. Om den inte anses vara det kan Migrationsverket erbjuda en språkanalys, ett utlåtande om språk och dialekt ofta i kombination den sökandes kunskaper om sin hemort som kan styrka berättelsen.

Vidare framkom, att en majoritet av de asylsökande saknar pass eller andra identitetshandlingar men har genom en språkanalys möjlighet att styrka sin identitet och nationalitet vilket även kan ske till exempel genom vittnen eller sociala media. Migrationsverket tar också kontakt med aktuella länder i syfte att bekräfta den sökandes uppgifter.
Av objektivitetsskäl och då kompetens saknas inom MV anlitas företag som har specialkompetens vad avser språkanalyser.

Tolkar och tolksamtal
En av flera faktorer som skiljer uppdraget som god man för ensamkommande unga från ett vanligt godmanskap är att samtalen med ungdomen under en relativt lång tid måste genomföras med hjälp av en tolk. 

Tolken har tystnadsplikt och skall vara neutral, opartisk och före samtalet meddela om det föreligger jäv. Men i vanlig ordning är det långt ifrån alltid som det skall vara på ett visst sätt är det. Gode män kan konstatera att tolkar som anlitats inte alltid håller måttet och sannolikt inte har den utbildning som garanterats av tolkföretaget och som krävs för uppdraget. Konsekvenserna blir att samtalet med ungdomen inte kan genomföras som det var tänkt och i värsta fall kan tolkens inkompetens orsaka allvarliga missförstånd. 
Men dessbättre finns det också alldeles utmärkta tolkar som är professionella och samtalet med ungdomen flyter på som det ska och blir ett nöje.

När tiden för samtalet med ungdomen är bestämd, ring den anvisade tolkförmedlingen eller kommunens tolkförmedlare och beställ en tolk på det språk som är aktuellt och för så lång tid som du anser behövs för samtalet. En timma brukar räcka gott väl men ibland är en halvtimma tillräckligt.

En tolk på plats kan ibland vara att föredra men en telefontolkning för de återkommande samtalen fungerar utmärkt förutsatt att boendet har en bra högtalartelefon, kan erbjuda en lugn plats för samtalet och att tolken kan sin sak vilket dessvärre inte alltid är fallet och då spelar det ingen roll om tolken är på plats eller i telefon. Det blir i alla händelser inget bra samtal.

Vid samtalet prata inte om ungdomen utan direkt till i du form och i korta meningar så att tolken hinner med på så vis flyter samtalet på bättre.Vänd dig till ungdomen och försök att ignorera  tolken vars enda uppgift är att ordagrant tolka allt som sägs i rummet, inte lägga till eller förklara om du inte instruerat tolken att göra de.

Före samtalet ge instruktioner om hur tolken skall agera om ungdomen inte förstår vissa saker under samtalets gång. Tycker du att tolken skall förklara vad han tror att du menar när ungdomen inte riktigt förstår eller om du själv ska göra det, gör det klart innan samtalet kommer igång.

En nackdel med att tolken skall förklara oklarheter och besvara frågor från ungdomen är att det  lätt uppstår en dialog mellan tolken och ungdomen med dig som åhörare. Att ge tolken instruktioner tas inte alltid väl upp men kan var nödvändigt för att syfte med samtalet skall uppnås och för att förebygga att det inte  blir en dialog mellan tolken och ungdomen.

Om det känns bra för dig och ungdomen, låta personalen vara med i samtalet. Det har sina fördelar när det gäller gemensam information eller eventuella tillrättavisningar. Kan också vara en fördel om personalen pratar ungdomens språk och kan uppmärksamma dig på om tolken översätter fel vilket mycket väl kan hända.
Men likaväl som det kan vara bra att personalen är med vid samtalen finns det också tillfällen då förtroliga samtal med ungdomen är på sin plats.

Är du nöjd med tolken ber du att få tolkens nummer och kan begära av tolkförmedlingen att få samma tolk vid nästa samtal. Informera tolkförmedlingen och kommunens tolkförmedlare om du inte är nöjd med tolken.

Du kan undantagsvis beställa en auktoriserad tolk vid extraordinära tillfällen vilket naturligtvis kostar mer och kräver godkännande av överförmyndaren men å andra sidan kan garantera ett bra samtal.

Efter samtalet, prata en stund med personalen om något kommit upp under samtalet som kräver åtgärder.


Det  är långt ifrån alltid som syftet med resan till  Sverige blir som föräldrar, anhöriga eller  ungdomen  tänkt sig. När ett förväntat beslut om uppehållstillstånd  i stället blir  ett besked om utvisning eller överföring sätter det inte bara ungdomen på hårda prov utan i många fall också den gode mannen. Även om ambitionen är, att hålla en professionell och balanserad distans blir inte sällan ungdomens glädje, problem, förhoppningar även den gode mannens.

För de som fått ett beslut om uppehållstillstånd blir situationen an annan. Ett besked om permanent uppehållstillstånd mottas oftast med glädje av ungdomen och är en lättnad för den gode mannen eftersom motsatsen nästan undantagslöst innebär, att asylprocessen fortsätter med överklaganden till Migrationsdomstolen, Kammarrätten och därefter anmälan om verkställighetshinder, vilket är en i flera avseenden påfrestande och tidskrävande process samtidigt som vardagen ska fungera med skola och kamrater.

Migrationsverkets handläggningstid i snitt för ett asylärende var i mars 167 dagar genom överklagandena tillkommer sammantaget uppskattningsvis ytterligare kanske sex månaders till 12 månaders väntan med oro och ovisshet på ett beslut som  sannolikt inte leder till någon förändring eftersom Migrationsdomstolen vanligtvis inte ändrar MV beslut och Kammarrätten endast undantagsvis beviljar prövningstillstånd. 

Tre veckor efter att Kammarrätten avvisat ansökan om prövningstillstånd vinner beslutet laga kraft och ungdomen  ska lämna landet vid de tidpunkt som angivits på Migrationsverkets beslut enligt bestämmelserna i Återvändardirektivet. 

Asylprocessen

Ansökan om asyl vid ansökningsenheten

Utredning vid mottagningsenheten

Utredning vid asylenheten

MV beslutar om uppehållstillstånd

Ansökan om statusuppdatering i förekommande fall

MV beslutar att avslå asylansökan

Nöjdförklaring

Ansökan om arbetstillstånd om det inte beviljats

Överklagande till Migrationsdomstolen

Ansökan om prövningstillstånd  till kammarrätten

Anmälan om verkställighetshinder

Begäran att tidpunkten anpassas till utbildningssituationen

Ansökan till Europadomstolen att ta upp fallet

Ansökan om arbetstillstånd görs från Sverige,hemlandet 

eller stat utanför EU beroende på olika omständigheter

Överklaga av sakliga skäl och osakliga
Om ett överklagande görs på  sakliga grunder och uppfattningen att Migrationsverkets argument och bedömningar är felaktiga eller i alla händelser kan ifrågasättas alternativt, att något formfel begåtts som kan sägas göra beslutet ogiltigt så är motsatsen således överklaganden på osakliga grunder men inte nödvändigtvis omotiverat.

Ungdomens bästa skall alltid komma i första rummet och rätten att överklaga en myndighets beslut respekteras men ett överklagande skall alltid föregås av omsorgsfulla  samtal om för- och nackdelar med det ena och andra. Ett återvändande kan vara ett alternativ och en nöjdförklaring rimlig om bedömningen är att det är för ungdomens bästa likaväl som ett överklagande kan vara det.

Att förlänga vistelsen i Sverige och skjuta upp ett återvändande till hemlandet trots att det inte finns några sakliga skäl för detta kan vara motiverat utifrån ungdomens vilja, att förhållanden och omständigheter kan förändras och den i lag fastställda rätten att överklaga ett beslut till högre instans oavsett kvaliteten på de skäl som åberopas. 

För en god man finns det anledning att vara observant på de egna motiven vid ett överklagande som, att det är svårt att skiljas från ungdomen, uppfattningen att ungdomen inte har en framtid i annat land och därtill utmaningen och tillfredsställelsen, att lyckas med ett överklagande. 

Nöjdförklaring
Innebär att god man för ungdomens räkning accepterar Migrationsverkets beslut om avvisning och att ungdomen medverkar till att återvända till hemlandet eller första asylland. En nöjdförklaring kan inte tas tillbaka.

Rätten att överklaga
Alla beslut med undantag för Kammarrättens går att överklaga. I 14 kap. förvaltningsmyndighets beslut m.m. framgår av:


1 § En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas endast i de fall som anges i detta kapitel.

Avvisning och utvisning samt uppehållstillstånd och arbetstillstånd

Polismyndighetens beslut

2 § En polismyndighets beslut om avvisning får överklagas till Migrationsverket.

Migrationsverkets beslut

3 § Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebär

   – avvisning eller utvisning,

   – avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller

   – återkallelse av ett uppehållstillstånd eller av tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

   Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om arbetstillstånd eller beslut om återkallelse av arbetstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol, om frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning. Lag (2011:705).

4 § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § eller beslut om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 § överklagas till migrationsdomstol. Endast förundersökningsledaren får överklaga sådana beslut. Lag (2007:322).

4 a § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 b eller 16 a § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 b § får överklagas till migrationsdomstol. Endast Rikspolisstyrelsen får överklaga sådana beslut. Lag (2010:533).

5 § Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 eller 19 a § får överklagas till en

Vem bestämmer om ett beslut ska överklagas
Det är du som tillsammans med ungdomen bestämmer om ett ärende ska överklagande. Om det efter omsorgsfulla samtal med ungdomen blir aktuellt med ett överklagande, instruerar du biträdet att överklaga Migrationsverkets utvisningsbeslut och meddelar socialsekreteraren..

Överklagande till Migrationsdomstolen
Inlagen skall ställas till överklagandeinstansen med skickas till Migrationsverket för att de ska få möjlighet att överväga beslutet på nytt. Därefter skickas överklagan vidare till Migrationsdomstolen. Om Migrationsdomstolen yrkar bifall till överklagandet innebär det att man anser att Migrationsverkets beslut var felaktigt och förutsatt att Migrationsverket inte överklagar domen vinner beslutet laga kraft efter tre veckor och ungdomen får uppehållstillstånd i Sverige.

Om migrationsdomstolen avisar överklagan fastställs Migrationsverkets beslut men ungdomen kan inom tre veckor begära prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen.

Ansöka om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen
Om Migrationsdomstolen avslagit ungdomens överklagande är det möjligt att gå ett steg till och begära prövning hos Migrationsöverdomstolen men det ska då ha framkommit särskilda skäl eller vara av betydelse för framtida avgörande i kommande mål.
Migrationsöverdomstolen ändrar mycket sällan på tidigare fattade beslut genom att bevilja prövningstillstånd. Om de gör det kallas ungdomen till PUT samtal i annat fall gäller tidigare beslut.

Efter besked att prövningstillstånd ej beviljats fastställs tidigare beslut och  ungdomens rätt till biträde upphör. Kammarrättens beslut går inte att överklaga.

I och med att återvändardirektivet införlivades i svensk lag och från den 1 maj 2012  meddelar numera Migrationsverket i samband med beskedet om avslag på asylansökan ett datum för när ungdomen förväntas lämna landet och återvända till hemlandet. 

Återvändandirektivet gäller från den 1 maj 2012
EU:s medlemsstater har enats om gemensamma regler, det s.k. återvändardirektivet, som ska gälla när en person har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och ska lämna landet. Sveriges riksdag har beslutat att regeländringarna med anledning av återvändanrdirektivet införlivas i svensk lag och gäller från den 1 maj 2012.

Återvändardirektivet anger vilka normer och förfaranden som ska gälla inom EU när tredjelandsmedborgare som vistas i medlemsstaterna utan uppehållstillstånd ska återvända till hemlandet. I Sverige innebär det bland annat att personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte lämnar Sverige inom angiven tid får ett återreseförbud på ett år till alla Schengenstater. En person kan även få ett återreseförbud på upp till fem år om det i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning bedöms finnas en risk att personen håller sig undan.

Följande länder ingår i Schengensamarbetet:

Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike

Återvändande
Återvändandet för omyndiga förutsätter att det finns ett mottagarland och anhöriga eller någon organisation som tar emot ungdomen vid framkomsten. I vissa fall uppmanas god man att tillsammans med ungdomen besöka det aktuella landets ambassad eller beskickning för att få resehandlingar. En asylsökande har alltid skyldighet att medverka i utredningen och att visa samarbetsvilja är normalt inte till någon nackdel men innebär inte heller några påvisbara fördelar. 

Att inte medverka kan läggas den minderåriga till last och ärendet överlämnas till polisen för verkställighet.

Arbetstillstånd under asylprövningen
Om Migrationsverket avslår en asylansökan och om ungdomen inte kunnat styrka sin identitet genom ett hemlandspass eller till exempel en tazkira eller inte samarbetat vid utredningen beviljarMV normalt inte ungdomen tillstånd att arbeta under en pågående asylprocess. Om det i beskedet framgår att ungdomen inte beviljats möjligheten att arbeta är det ändå möjligt att inom fjorton dagar ansöka om arbetstillstånd. 

Arbetstillstånd efter beslut om utvisning
Att få arbetstillstånd är komplicerat och förutsättningarna för att lyckas inte självklara. Huvudregeln är att ansökan om arbetstillstånd skall göras från ett annat land. Det krävs en arbetsgivare som kan garantera en anställning under en viss tid, kollektivavtal, godkännande av en facklig organisation, annonsering av tjänsten och att anställningen tar hänsyn till ungdomens ålder och följer gällande kollektivavtal.) ansökan om arbetstillstånd, under arbete

Statusuppdatering
Om Migrationsverket beviljat ansökan om asyl men gjort det med hänvisning till särskilt ömmande omständigheter (G) som är den lägsta av fyra klassificeringar för uppehållstillstånd kan en ansökan om statusuppgradering göras. D et har betydelse vid en en eventuell återförening med anhöriga i Sverige.

 

Årligen kommer ett stort antal barn/unga utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl. Under de senaste fem åren har närmare 22000 sådana ärenden om uppehållstillstånd registrerats vid Migrationsverkets ansökningsenheter.
Mottagandet i kommunerna sköts av socialtjänsten och omfattas i flera avseenden av samma lagar och regler som gäller för alla barn i behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen. Efter ankomsten placeras flertalet ungdomar av socialtjänsten på institutioner för vård och boende, HVB, ett mindre antal ungdomar hänvisas till familjehem och ytterligare en del ordnar själva med boende hos släktingar och bekanta, så kallat EBO.
För gode män vårdnadshavare innebär de olika boendeformerna i sig inte några väsentliga skillnader för uppdraget med undantag för EBO där en god man i regel får överta uppgifter som åligger EBO.  En ojämn kvalitet och förekomsten av olämpliga boenden, där ensamkommande ses som en homogen grupp, försvårar uppdraget. I fall då barn/ungas rättigheter inte respekteras och gällande förordningar inte följs blir svårigheterna påtagliga.



Socialtjänstens ansvar att ordna med boende
Efter intervju och registrering på ansökningsenheten är det socialtjänstens ansvar att ordna med boende och flertalet  asylsökande barn och unga placeras på HVB, ett mindre antal i Familjehem och en del  hos släktingar och bekanta, EBO.

HVB står för hem för vård och boende och är en institutionsform för ungdomar som placerats där med stöd av SoL eller LVU, men i takt med att antalet ensamkommande barn/unga asylsökande ökat under åren har många HVB bytt inriktningt till ensamkommande . Det har inneburit att man gått från en verksamhet med ungdomar som har sociala och/eller drogrelaterade problem till en helt annan kategori med sin speciella  problematik.
 För ensamkommande utövas emellertid varken vård eller behandling, HVB står för tillsyn och omsorg dygnet runt.
 På HVB blir de i regel kvar under hela asylprocessen men kan efter begäran av god man placeras i ett familjehemsboende eller om det uppstår problem med drogmissbruk eller kriminalitet omhändertas enligt LVU och placeras på någon av statens institutionstyrelses anläggningar.

Det finns omkring 250 HVB för ensamkommande barn/unga i hela landet från norr till söder, i såväl tätorter som landsbygd och hyreshus och villor. Antalet platser varierar i antal mellan 6-27 i åldersspannet 13-20 år. En del tar emot både pojkar och flickor och såväl PUT ungdomar, asylsökande och de som fått avslag på sin asylansökan och Dublinungdomar.

Det råder idag mycket stora variationer i kvalitet mellan boende och olika boendeformer där ensamkommande barn/unga placeras. Detta gäller oavsett om de drivs i kommunens egen regi eller genom upphandlade entreprenörer. Inte bara kvaliteten på verksamheten är varierande – det är även kunskapen om det uppdrag boendet åtagit sig och målgruppens speciella problematik. Härtill kommer att det regelverk som gäller för HVB med ensamkommande barn och unga är avsett för andra kategorier unga. 

 


 

 

Socialtjänstens  upphandlingar av  HVB och Familjehem

Kommunernas upphandlingar av boende för ensamkommande påverkar inte enbart barn och unga utan får även konsekvenser för gode män/vårdnadshavare. Genom ett anbudsförfarande väljs de som erbjuder de mest gynnsamma ekonomiska villkoren och uppfyller ett antal "skallkrav". Avtalet kan variera mellan olika kommuner, men på de flesta områden överensstämmer avtalen som reglerar ekonomiska frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. Enigt gode mäns erfarenheter bör upphandlingarna lämpligen innehålla fler ”skallpunkter” för att bättre möjliggöra en verksamhet som följer gällande regelverk, överensstämmer med lagstiftarens intentioner och som inte innebär att boendets uppgifter och ansvar, på grund av otydlighet eller brister i avtalet läggs på gode män/vårdnadshavare.
Avtalet mellan Socialtjänsten och HBV är offentlig handling och finns  hos Socialtjänsten. 
Avtalet kan variera mellan olika kommuner men på de flesta områden är de överensstämmande och reglerar ekonomiska  frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. Den ekonomiska ersättningen brukar uppgå till 1900 kr per belagd plats och 1600 kr per tomplats och dygn vilket innebär att HVB hemmet erhåller runt 54.000 kr per månad och plats eller närmare 650.000 kr. 

De medel kommunerna har för att ställa krav på verksamhetens kvalitet är främst upphandling och uppföljning. De kan vid upphandlingstillfället formulera de krav som ställs på HVB både rörande innehållet i verksamheten och i kraven på utförarens företag. Upphandling och uppföljning är två av varandra beroende processer där uppföljning genererar viktig kunskap att ta tillvara i upphandlingen och där upphandling är kommunens viktigaste styrande verktyg gentemot utförarna. Upphandlingsprocessen och de krav som bör ställas där och uppföljning, både på individnivå och av de avtal som skrivs mellan kommun och HVB uppfattas av gode män inte sällan som oklara.



Krav på HVB

Ett HVB ska, enligt gällande föreskrifter och allmänna råd, rekrytera kompetent personal och ledning. På ledningen, som inte sällan tidigare haft tjänster på Migrationsverket eller statliga institutioner ställs krav på högskoleutbildning  med ett visst antal poäng och personalen har ofta socinomutbildning och ibland också invandrarbakgrund. Lokalerna ska vara godkända och utrustade i enlighet med lagar och regler för bland annat  mathållning och brandskydd. Liksom socialtjänstens skyldighet att genomföra BBIC utredningar ska också HVB upprätta vårdplaner och genomförandeplaner för varje ungdom med tillhörande system för dokumentation och kvalitetssäkring. Det finns  genomgående skillnader i kvaliteten när det gäller hur boendena dokumenterar, gör ungdomarna  delaktiga i beslut och verksamhet och samarbetar med socialnämnderna.



Nationellt HVB register
Information om HVB finns i det Nationella HVB-registret liksom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om HVB, Familjehem och EBO på www.socialstyrelsen.se I registret finns information om tillsyner, eventuella anmärkningar och när det gäller HVB information om platsantal, inriktning etc.

Att många anordnare av boenden för ensamkommande ungdomar har de bästa avsikter och eftersträvar en bra verksamhet finns ingen anledning betvivla.  
Tyvärr förekommer också motsatsen, verksamheten planeras utifrån ekonomiska kalkyler  som inte tar hänsyn till ungdomens bästa. Generösa bidrag från myndigheter försvinner hos oseriösa anordnare ned i ägarnas fickor i stället för att komma ungdomarna till godo.

Innan det nationella registret upprättades har det inte funnits en översikt av de kommunala hemmen, och anledningen är enkel: de behöver inte tillstånd för att driva ett HVB. Detta trots att de tar emot samma typ av utsatta ungdomar som de privata hemmen. De har inte heller haft en regelbunden oberoende tillsyn, den första egentliga övergripande tillsynen av de kommunala hemmen gjordes i samband med den nationella tillsynen 2006-2008.

 



Övrigt


Jourhem är en tillfällig placering av barn och ungdomar som behöver tas omhand omedelbart. I jourhemmet stannar den ensamkommande ungdomen i avvaktan på en annan placering. Under tiden i jourhemmet ska en utredning göras om ungdomens situation och vad som är bäst för i det långa loppet.
 EBO placering hos släkting eller annan närstående i avvaktan på att familjehemsutredning görs.


 



Familjehem
Familjehem kallas idag det som tidigare hette fosterhem. Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot ett eller flera ensamkommande ungdomar under en kortare eller längre period i sitt hem för vård eller fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.
 När en placering blir aktuell ska socialnämnden i första hand överväga om ungdomen kan tas emot av en anhörig eller annan närstående.
Det är socilaltjänsten som ansvarar för att det finns tillgång till familjehem (familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot ensamkommande ungdomar för stadigvarande vård eller fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt) och hem för vård eller boende (HVB).

 



Familjehemsutredning
Socialnämnden fattar beslut om en familjehemsplacering utifrån 4 kap. 1 § SoL.
 Detta beslut får endast tas om medgivandeutredningen av hemmet visar att en placering i familjen är det bästa för den ensamkommande ungdomen.
För att  kunna ge stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon som har vårdnaden krävs ett medgivande från socialnämnden eller ett beslut om vård. 
Socialnämnden får inte lämna medgivande till eller fatta beslut om vård i det enskilda hemmet om inte förutsättningarna i det hemmet är utredda.
Socialtjänsten ska lämna familjen råd, stöd och annan hjälp som den behöver för att klara uppdraget.
Socialtjänsten betalar ersättning till familjehemmet i form av ett arvode och en omkostnadsersättning. Arvodet är såväl sjukpennings- som pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension.
Omkostnadsersättningen är vare sig sjukpenning- eller pensionsgrundande.
 Uppdraget som familjehem berättigar inte till arbetslöshetsersättning.
(SKL:s cirkulär om ersättningar till familjehem och kontaktpersoner.) Uppgifter om ersättningar till familjehem, kontaktpersoner etc. finns på SKL:s hemsida.


De familjehems utredningar socialtjänsten gör idag är i regel kostsamma och tar en orimligt lång tid att genomföra vilket kan få långtgående konsekvenser för dem som berörs. Det tillvägagångssätt som idag tillämpas vid utredningarna i många delar inte är ”up to date” och bör ersättas av en utredningsmetodik som bättre svarar mot de krav som kan ställas.



Särskilt ungdomsboende
Särskilt ungdomsboende enligt 12§ med särskilda bestämmelser för vård av unga.
Boende för unga vuxna 
fyllt 18 år kan olika former av ”stödboende” och ”utslussningslägenheter” tillkomma som alternativ utöver familjehem och HVB.
Kontaktfamilj
Som kontaktfamilj tar den ensamkommande ungdomen i sitt hem t.ex. 1-2 helger i månaden.. Anledningen till att en kontaktfamilj behövs, kan vara många. Socialnämnden utreder och beslutar om behovet finns. Kontaktfamilj är en frivillig insats och kan inte tillsättas mot den enskildes vilja. Insatsen beviljas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Kontaktperson
Som kontaktperson hjälper man en ensamkommande ungdom som behöver extra stöd, stimulans eller aktiviteter. Man träffas och gör något tillsammans promenerar, fika, gå och handla, gå på bio, teater eller en fotbollsmatch. En viktig uppgift är att bryta den enskildes isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.
Avtal mellan socialtjänsten och HVB
Avtalet mellan Socialtjänsten och HBV är offentlig handling och finns  hos Socialtjänsten. 
Avtalet kan variera mellan olika kommuner men på de flesta områden är de överensstämmande och reglerar ekonomiska  frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. Den ekonomiska ersättningen brukar det ekonomiska bidraget uppgå till 1800 kr per belagd plats och 1500 kr per tomplats och dygn vilket innebär att HVB hemmet för en ungdom får runt 54.000 kr per månad vilket per år innebär närmare 650.000 kr.


 


Kontaktfamilj
En kontaktfamilj tar emot den ensamkommandeminderåriga  i sitt hem t.ex. 1-2 helger i månaden.. Anledningen till att en kontaktfamilj behövs, kan vara många. Socialnämnden utreder och beslutar om behovet finns. Kontaktfamilj är en frivillig insats och kan inte tillsättas mot den enskildes vilja. Insatsen beviljas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

 Om du som god man framför önskemål om en kontaktfamilj eller kontaktperson är socialtjänsten skyldig att öppna en utredning och skriftligen bekräfta att det gjorts.



Kontaktperson
Som kontaktperson hjälper man en ensamkommande minderårig som behöver extra stöd, stimulans eller aktiviteter. Man träffas och gör något tillsammans promenerar, fika, gå och handla, gå på bio, teater eller en fotbollsmatch. En viktig uppgift är att bryta den enskildes isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.



Boende för vuxna

Boende för unga vuxna 
fyllt 18 år kan olika former av ”stödboende” och ”utslussningslägenheter” tillkomma som alternativ utöver familjehem och HVB.



Ansvarsfrågor


Vad du ska göra som god man och vad som ligger på HVB, EBO eller familjehemmet brukar normalt inte innebära några problem men kan i vissa fall vara problematiskt. Som vanligt handlar det om samverkan och att komma överens. I vissa kan emellertid det avtal som socialtjänsten tecknat med boendet vara oklart och ger möjlighet till olika tolkningar om vems ansvar det är att göra det ena eller andra. Om så är fallet och alla försök att komma överens inte hjälpt bör du informera överförmyndaren och kontakta socialtjänsten som får reda ut ansvarsfrågan.De dagliga nära kontakterna, har barn/unga med personalen på HVB och personer på EBO och Familjehemmet svarar för, enligt avtal med socialnämnden i kommunen, för omsorg, tillsyn och har ansvar för att allting i vardagen fungerar med mat, sömn, religion,hygien, relationer med andra ungdomar och personal på boendet, sjukvård, tandvård, skolundervisning och en meningsfull fritid, inte bara förströelse för stunden utan också meningsfulla aktiviteter och verksamheter för framtiden. EBO och Familjehemmet har samma ansvar.
HVB, EBO och familjehemmet ser till att den ensamkommande ungdomen kommer till möten på Migrationsverket, besök hos läkare, tandläkare och i förekommande fall BUP och till fritidsaktiviteter.



Socialtjänstens ansvar
Det är socilaltjänsten som ansvarar för att det finns tillgång till familjehem (familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot ensamkommande ungdomar för stadigvarande vård eller fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt) och hem för vård eller boende (HVB).

Socialnämnden i kommunen beslutar om placering av ensamkommande ungdomar och Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet sedan 1 januri 2011, gör minst två tillsyner per år varav en oanmäld för att försäkra sig om att de ensamkommande ungdomar  som bor i ett sådant hem får god vård och fostran. (Socialstyrelsens tillsyner är begränsade till vissa områden av verksamheten och inte verksamheten i sin helhet.) Socialtjänsten gör också en omprövning av placeringen minst var sjätte månad av familjehemsplaceringen och försäkrar sig fortlöpande i samband med BBIC utredningar om att den ensamkommande ungdomens placering på HVB i alla avseenden fungerar.
Beträffande (EBO)som är omdiskuterat, kan en ensamkommande ungdom utan Socilstyrelsens eller Socialtjänstens medverkan komma att placeras hos släktingar, vänner eller okända personer enligt ungdomens eller dessa personers önskemål. Förutsatt att de kommer till socialtjänstens kännedom att den ensamkommande ungdomen har ett eget boende kan Socialtjänsten efter besök på EBO pröva lämpligheten av ungdomens boende. (Socialstyrelsen)

Talespersoner:

Johnny Samuelsson E-post: aej(at)telia.com  Mobil 0704 820410

P-O Nygren E-post: perolof47nygren(at)gmail.com Mobil 070 2372910     

RGMV E-post: inforgmv(at)telia.com 

Föreningens org.nr.8024665518 


Styrelse, länsombud och möten 2019-2020
Styrelsemötena är öppna vilket innebär att medlemmar i föreningen efter föranmälan till någon i styrelsen (se uppgifter under stadgar och styrelse) kan delta i mötena för att till exempel lämna förslag. 

Kommande möten
Årsmöte 2020, mars-april

Stryelsemöten 2020
(information kommer)

 

Styrelse

Johnny Samuelsson,ordf. Tidigare. god man/sfv, högskoleadjunkt och företagare
Skåne

Tfn 070 4820410
E-post aej(at)telia.com


P-O Nygren, vice ordf. God man/sfv., f.d. yrkesofficer. 
Karlsborg-Hjo
Tfn 070 2372910
E-post perolof47nygren(at)gmail.com

 

Eva Wennberg. Tidigare god man/sfv. Verksamhetschef, terapeut.
Uppland
Tfn 0174 40320, 073 8554499

E-post eva(at)bjorksta.se

 

Viveca Kittredge, god man, socionom, länsombud, förtroendevald revisor.
Södermanland
Tfn 072 3023578
E-post vivkit007(at)gmail.com

 

Ann-Helene Danielsson, god man/sfv, länsombud.
VästraGötaland

E-post annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241

 

 

Börje Fors.Tidigare god man/sfv. Länsombud. Ingenjör och biståndsarbetare.
Kalmar län
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085

 


Karin Senter, ersättare, Doktorand Uppsala universitet. Stockholm
Stockholm
E-post karin.senter(at)stockholm.se
Tfn 0730 238493

 

Christina Hahre, ersättare, god man/sfv.
Västmanland
E-postcristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338

 

Barbara Thulin, ersättare, god man sfv/. Universitetslektor
Partille
E-post
 barbara.thulin(at)yahoo.se 
Tfn. 0709- 688 793


Adjungerad ledamot

Linn Öst Nori, advokat, innehavare av
Öst Nori Advokatbyrå AB

08 505 86542, 070 727 75 39
E-post info(at)ostnoriadvokatbyra.com




Rådgivning helgfria dagar. Obs oavsett bostadsort går det bra att kontakta alla länsombud.

Länsombud

Blekinge län
Vakant


Jönköpings län
Anna-Lena Ståhle

E-post 
annalena.st(at)telia.com
Tfn.070-581 88 35

Annika Sehlstedt
E-post 
annika.sehlstedt(at)gmail.com
Tfn.0708 359673 


Kalmar län
Börje Fors
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085



Stockholms län
Carina Bindzau
E-post carina(at)bindzau.net
Tfn.0707603517 

Länsombud

Uppsala län
Åke Engman
E-post 
ake.engman-(at)elia.com
Tfn. 0706824506


Västerbottens län
Ann-Sofie Gothnell 
E-post 
annsofie.gothnell(at)gmail.com
Tfn. 0705331995


Södermanlands län
Viveka Kitredge
E-post 
vivkit007(at)gmail.com
Tfn 0723023578


Östergötlands län
Reidun  Claesson
E-post reidun.claesso(at)gmail.com
Tfn.0705892155

 

 

 

 

Länsombud

Hallands län
Eva Dahlstrand,
E-post 
eva.dahlstrand(at)hotmail.com
Tfn. 0739-85 56 01


Västmanlands län
Christina Hahre
E-post 
cristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338


Värmlands län
Vakant


Västernorrlands län
Ilva Edvinsson
Epost 
iedvinsson(at)gmail.com
Tfn. 0723109009


 

Länsombud

Skåne län
Lena Mårtensson
E-post
martenssonlena(at)gmail.com
Tfn. 0705 299799


Skåne län
Göran Dreveborn
E-post g
goran.dreveborn(at)outlook.com

Tfn.076 8237723


Västra Götalands län
Ann-Helene Danielsson
E-post 
annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241


Västra Götalands län
Bitten Henricson
E-post bitten.henricso(at)gmail.com
Tfn.0739855814
Back to Top