Sammanfattning

Enligt FN:s Barnkonvention om barns rättigheter har barn rätt, att så långt det är möjligt att bli omvårdnat av sina föräldrar, vilket framgår av flera artiklar i konventionen. Det finns också EU direktiv som ålägger medlemsstaterna försöka spåra ensamkommande barns familjer. 

Europeiska rådets mottagande direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande anger att EU:s medlemsstater ska försöka spåra familjemedlemmar till barn och unga utan medföljande vuxen så snabbt som möjligt. Trots, att vad som anges i konventioner, direktiv och svensk lagstiftning gör inte berörda myndigheter vad som åligger dem och försätter därmed gode män/vårdnadshavare i en situation som innebär att de av pliktkänsla och välvilja tvingas gå utöver vad uppdraget kräver, av hänsyn till barn/ungas bästa.


Förutsättningar för återförening, uppehållstillstånd anhöriga i Sverige

Huvudregeln i svensk lagstiftning är att om familjeåterförening inte bedöms kunna ske någon annanstans får familjen uppehållstillstånd i Sverige, förutsatt att vissa kriterier uppfylls. Om uppehållstillstånd beviljas som flykting eller annan skyddsbehövande har barn/ungas föräldrar rätt till uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 3 § 4 UtlL., förutsatt deras son eller dotter  är under 18 år, ogift, ansökan inte grundar sig på oriktiga uppgifter, relationen inte är ett skenförhållande eller framstår som oseriös, avsikten är att leva tillsammans och att släktskapet kan bevisas. Vad gäller syskons rätt till uppehållstillstånd prövas de i första hand i relation till föräldrarna. 
Om uppehållstillstånd beviljats pågrund av särskilt ömmande omständigheter bör en eventuell familjeåterförening normalt kunna ske i familjens hemland, anser Migrationsverket, eftersom de inte anses vara i behov av skydd och därför finns ofta inte några hinder för att återförenas med familjen i hemlandet.

(Om det finns goda skäl kan grunden för beslutet om uppehållstillstånd, särskilt ömmande omständigheter, överklagas eller en ansökan i efterhand göras i syfte att få flykting eller skydds statusförklaring och därmed rätt till återförening i Sverige. Ett sådant överklagande äventyrar inte uppehållstillståndet som sådant utan avser endast klassificeringen av beslutet.) 

Myndigheters ansvar för efterforskning och återförening

Svensk rätt förbinder svenska myndigheter, som till exempel Migrationsverket och Socialtjänsten, att efterforska nära anhöriga till barn/unga. Arbetet med efterforskning ska starta så snart de sökt asyl. Under tiden som som de är asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för efterforskningen, § 2 d förordningen (1994:36) mottagande av asylsökande m.fl. 

Om uppehållstillstånd beviljas övertar Socialtjänsten ansvaret för efterforskning och har därutöver dessutom ansvaret vad avser umgänge/återförening utifrån 1 kap. 2 § SoL. Särskilt ska socialtjänsten beakta vad hänsynen till barn/ungas bästa kräver och insatser på individnivå, det vill säga utrednings,-stöd och behandlingsinsatser. (Socialstyrelsens vägledning)

God man/vårdnadshavare ansvar för efterforskning och återförening

En god man/vårdnadshavare ansvar för efterforskning och återförening är mycket begränsade och handlar i huvudsak om:

1. att bevaka att Migrationsverket, Socialtjänstens och andra berörda myndigheter gör vad som åligger dem i dessa frågor

2. att hjälpa barn/unga att ta det utredningsansvar som krävs under asylprocessen och vid utvisning. Migrationsverket, som har ansvar för att verkställa beslutet och säkerställa att barn/unga tas om hand på ett lämpligt sätt i ett annat land gör efterforskning av anhöriga inför en verkställighet på samma sätt som under asylutredningen och dessutom eftersöks mottagningsenheter som är lämpliga.
Vid beslut om utvisning är det inte bara Migrationsverket som har ett utredningsansvar av olika omständigheter utan även den som skall utvisas. Därmed blir det den gode mannens uppgift att tillsammans med barn/unga vidta de åtgärder som är möjliga som till exempel om uppgifter om var anhöriga befinner sig saknas kan Röda korset hjälpa till och det faller sig naturligt att den gode mannen tillsammans ungdomen besöker ett Röda Kors kontor för att lämna uppgifter och fylla i eftersöknings formulär. I vissa länder som till exempel Afghanistan och Pakistan förutsätter en efterforskning att ungdomen kan uppge manliga släktingar eller bekanta, det går inte att söka på kvinnliga referenser och i Iran kan det bli polismyndigheter som som kopplas in för att söka efter föräldrarna vilket kan innebära problem om föräldrar vistats i landet utan tillstånd. Sökningar på internet kan också anses visa att barn/unga medverkar i utredningen inför ett återvändande liksom besök på det aktuella landets ambassad.
Beslut om utvisning innebär inte att Socialtjänstens ansvar för efterforskning upphör.

3. uppmärksamma Socialtjänsten på att barn/unga i förekommande fall uttryckt önskemål om att återförening och framföra krav så att Socialtjänsten vidtar åtgärder i enlighet med dessa önskemål utifrån gällande lagstiftning och förordningar. Även om önskemålet tidigare framkommit vid BBIC utredningar ska en begäran om åtgärder skriftligen skickas till Socialtjänsten som då måste besvara begäran. Det framgår då även att  gode mannen vidtagit åtgärder för barn/ungas bästa.
Att ansvara för återförening ligger således inte inom uppdraget för en god man/vårdnadshavare och vad avser efterforskning endast i begränsad omfattning. Däremot ingår det inom uppdraget att vara behjälplig i viss omfattning och vara ett stöd för barn/unga och värna om deras välmående och intressen. I övrigt ge hopp om att det kan  gå bra med återföreningen, reservationer för att det kanske inte alls kommer att gå bra och att det i många fall misslyckas och klargöra att det är Migrationsverket som bestämmer utgången.

Socialstyrelsens vägledning
"Efter det att barnet eller den unge har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten. För socialtjänsten gäller att när ett barn bereds vård i ett annat hem än det egna är utgångspunkten att barnet ska återförenas med föräldrarna så snart vårdbehovet har upphört. Socialnämnden har ansvar för att vården utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga t.ex. föräldrar, syskon och andra närstående samt kontakt med hemmiljön (6 kap. 1 § tredje stycket SoL)."

Lagstöd för efterforskningsansvaret är alltså socialtjänstens generella ansvar för den som är placerad av socialtjänsten enligt 6 kap. 1 § SoL. Utifrån Barnkonventionen (se artikel 22 och CRC/GC/2005/67, punkt 81) måste Sverige som stat göra vad den kan för att spåra ett ensamkommande och separerade barns föräldrar. Det finns också ett EU-direktiv [24] som ålägger medlemsstaterna att anstränga sig för att försöka spåra ensamkommande barns familj om de beviljats internationellt skydd (se artikel 31).

Socialtjänsten måste också låta barnets bästa vara avgörade i ärenden och åtgärder som gäller barn (se 1 kap 2 § SoL).
Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl

2 d § Migrationsverket skall så snart som möjligt försöka hitta familjemedlemmar till barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare och som omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2006:217).

Brist på gode män
Kommunernas gode män räcker inte till när antalet ensamkommande barn/unga ökar kraftigt.Det blir längre väntetider och rättssäkerheten kan hotas. Det finns också en risk att gode män tar på sig alldeles för många uppdrag och en fara, att personer som bara vill tjäna pengar lockas till branschen. 

För ÖF, som redan idag i många fall har svårt att tillgodose behovet av gode män ökar kraven ytterligare med en ökad inströmning och på grund av den lagändring träder i kraft från årsskiftet som innebär en skärpt lämplighetsprövning av dem som vill bli gode män och att ÖF inte får förordna gode män till fler uppdrag än de klarar av. Dessutom ska de ansvara för att grund-och påbyggnadsutbildningar anordnas. 

Ansvariga myndigheter måste ge ÖF det stöd som kan behövas, se till att socialtjänsten gör vad som åligger dom och att boende har tillräckligt med personal  för att ge barn/unga den hjälp de behöver och klarar av förekommande transporter. Migrationsverket ska förlägga förekommande möten på närmaste enhet och inte som nu tvinga ut gode män på ibland dagslånga resor långt ifrån ankomst-eller vistelsekommun.

Förutsatt att andra aktörer omkring barn/unga gör vad som på dem ankommer och uppträder professionellt i alla avseenden är det möjligt för gode män som betonar nödvändigheten av kontinuitet och stabilitet för ungdomarna att i en krissituation åta sig fler uppdrag i förvissning om att andra gör vad de ska och för barn/ungas bästa.

God man jour

För alla ensamkommande barn/unga som kommer till Sverige förordnas en god man vårdnadshavare  som skall tillvarata deras intressen och företräda dem i föräldrarnas  ställe och enligt gällande lagstiftning skall det ske så snart som möjligt. 

Men beroende av överförmyndarens beredskap och handläggningstid uppfylls långt ifrån alltid  lagstiftarens intentioner och ett förordnande kan dröja några dagar, en vecka eller längre tid än så. För gode män vårdnadshavare försvårar det uppdraget och för  barn och unga i en utsatt situation blir utan stöd. tillvaron bekymmersam,  särskilt då mottagningsprocessen påbörjas rutinmässigt innan en god man förordnats.

 

I avsaknad av en god man blir det offentliga biträde  Migrationsverket utser vid registreringstillfället både biträde i asylärendet och  ställförträdare  till barn och unga. Ett  ställförträdarskap som är av formell karaktäroch inte jämförbart med vad som åligger en god man vårdnadshavare. 

 

 

på grund av att överförmyndaren inte med den skyndsamhet som kan förväntas förordnanat en god man.

 

 

av möjligheten att(11 kap. 1 b § utlänningslagen) utan att de tillfrågats eller vid ett personligt möte med biträdet eller på annat sätt bekräftat att finns ett ömsesidigt intresse att biträdet skall företräda honom/henne i asylärendet eller som ställförträdare.  
I Lag (2005.429) om god man för ensamkommande barn 3 § sägs,”i ett ärende om förordnande av god man skall överförmyndaren ge barnet tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Biträdets förordnande som ställförträdande upphör då en god man förordnats medan förordnandet som biträde kvarstår under hela asylprocessen oavsett biträdets lämplighet eller barn och ungas önskemål. 

Den minderåriges möjlighet att byta ett förordnat biträde är i praktiken inte möjligt  eftersom Migrationsverket samt rättsliga instanser endast undantagsvis beviljar en begäran om entledigande av ett biträde även om det föreligger djupgående motsättningar eller synnerliga skäl. Detta förhållande understryker vikten av att lämpliga biträden förordnas vid Migrationsverkets ansökningsenhet i initialskedet och utifrån den minderåriges önskemål och med en god mans medverkan.

 

Förordnande av god man
Enligt Lag om god man till ensamkommane barn skall en god man förordnas så snart det är möjligt. Vad som avses med "så snart som möjligt" är inte närmar preciserat men inom 24 timmar är lagstiftarens intention. 
I praktiken kan ett förordnande av en god man dröja några dagar, en vecka eller längre tid än så beroende av överförmyndarmyndighetens beredskap i ankomstkommunen.
 
Mottagningsprocessen påbörjas således rutinmässigt innan en god man förordnats, det innebär att det offentliga biträde Migrationsverket utser vid registreringstillfället blir både ställförträdande i asylärendet och biträde till den minderårige (11 kap. 1 b § utlänningslagen) utan att den ensamkommande minderårige asylsökande tillfrågats eller vid ett personligt möte med biträdet eller på annat sätt bekräftat att finns ett ömsesidigt intresse att biträdet skall företräda honom/henne i asylärendet eller som ställförträdare.  
I Lag (2005.429) om god man för ensamkommande barn 3 § sägs,”i ett ärende om förordnande av god man skall överförmyndaren ge barnet tillfälle att yttra sig, om det kan ske. 
Biträdets förordnande som ställförträdande upphör då en god man förordnats medan förordnandet som biträde kvarstår under hela asylprocessen oavsett biträdets lämplighet eller den minderåriges önskemål. 

Den minderåriges möjlighet att byta ett förordnat biträde är i praktiken inte möjligt  eftersom Migrationsverket samt rättsliga instanser endast undantagsvis beviljar en begäran om entledigande av ett biträde även om det föreligger djupgående motsättningar eller synnerliga skäl. Detta förhållande understryker vikten av att lämpliga biträden förordnas vid Migrationsverkets ansökningsenhet i initialskedet och utifrån den minderåriges önskemål och med en god mans medverkan

Boende för ensamkommane barn/unga

 

Sammanfattning 
Årligen kommer ett stort antal barn/unga utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl. Under de senaste fem åren har närmare 14000 sådana ärenden om uppehållstillstånd registrerats vid Migrationsverkets ansökningsenheter.
Mottagandet i kommunerna sköts av socialtjänsten och omfattas i flera avseenden av samma lagar och regler som gäller för alla barn i behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen. Efter ankomsten placeras flertalet ungdomar av socialtjänsten på institutioner för vård och boende, HVB. Ett mindre antal ungdomar hänvisas till familjehem och ytterligare en del ordnar själva med boende hos släktingar och bekanta, så kallat EBO.
För gode män vårdnadshavare innebär de olika boendeformerna i sig inte några väsentliga skillnader för uppdraget. Men en ojämn kvalitet och förekomsten av olämpliga boenden, där ensamkommande ses som en homogen grupp, försvårar uppdraget. I fall då barn/ungas rättigheter inte respekteras och gällande förordningar inte följs blir svårigheterna påtagliga.

 

RGMV, anser att placeringar ska göras på boenden med till verksamheten anpassade föreskrifter och regelverk.Verksamheten ska ta sin utgångspunkt i individuella behov, livssituation, gällande förordningar och lagstiftarens intentioner. 

 

Kommunens upphandlingar ska göras med utgångspunkt i vad som kan anses vara det bästa för barn/unga och regleras på ett sådant sätt, att boendets uppgifter och ansvar inte läggs på gode män/sfv.
Därför är det nödvändigt med fler ”skallpunkter” och tydlighet i förekommande avtal.

 

Socialtjänstens möjligheter att påverka boendets verksamhet ska utnyttjas. BBIC-utredningar ska ta sin utgångspunkt i den aktuella livssituationen och ligga till grund för en realistisk planering som syftar till integrering i förekommande fall och är till gagn för barn/unga. Gode män/sfv har observerat att det finns en osäkerhet inom socialtjänsten kring hur ensamkommande ska bemötas, vilket leder till en viss passivitet och ett uteblivit stöd. Tydligare anvisningar är därför nödvändiga.

 

RGMV betonar betydelsen av att utveckla former för ett regelbundet samarbete med aktörer omkring ensamkommande barn/unga unga, som socialtjänst och skola.

 

Bakgrund

 

Den 1 juli 2006 genomfördes en lagändring som innebar att ansvaret för boende och omvårdnad av ensamkommande asylsökande barn/unga under 18 år övergick till kommuner som träffade överenskommelse med Migrationsverket.
Migrationsverket hade fram till detta datum ansvarat för mottagandet vid ett flertal boenden i landet. Vistelsetiden på dessa mottagningsboenden varierade beroende på asylprocessen. När uppehållstillstånd beviljades placerade Migrationsverket den unge vid något av de boenden som kommuner ansvarade för i egen regi eller genom avtal med frivilligorganisationer. Då, liksom nu, kunde den unge bo i så kallat EBO, vilket kunde innebära boende hos släkting eller familj även under asylprocessen. Mottagningssystemet kritiserades bland annat för att Migrationsverkets personal vid boendena hade dubbla roller, dels som myndighetspersoner och dels som omvårdnadspersonal. Kritik riktades också mot mottagningsboendena på grund av det ibland stora antalet boende och att boendena var institutionsliknande.
Ett av argumenten till förändringen var att kompetens fanns i kommunerna för denna typ av verksamhet. Kravet som ställdes för att anordna boenden var att de skulle drivas i form av HVB och därmed omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

 

 

Särskilt om HVB

 

 

Det råder idag mycket stora variationer i kvalitet mellan boenden och olika boendeformer där ensamkommande barn/unga placeras. HVB-hem som tar emot ensamkommande barn och unga har fler brister än andra hem inom socialtjänsten. Detta gäller oavsett om de drivs i kommunens egen regi eller genom upphandlade entreprenörer. HVB-boendena för ensamkommande barn/unga varierar i storlek från vanligen 5 – 25 boende och bedrivs i lokaler av varierande karaktär, allt från mindre hus centralt eller lantligt till gamla institutionsbyggnader i utkanten av samhället. 

Inte bara kvaliteten på verksamheten är mycket varierande – det är även kunskapen om det uppdrag boendet åtagit sig och målgruppens speciella problematik. 

 

 

Det förekommer att placeringar av ensamkommande unga på HVB skett tillsammans med ungdomar som placerats på grund av exempelvis social problematik, drogmissbruk och kriminalitet, trots att den ensamkommande barn/unga inte har haft motsvarande problem.

 

Då placeringen sker direkt eller kort efter ankomst till Sverige kommer de över tid att vara i olika skeden av asylprocessen. En ensamkommande ungdom kan vara i utredningsperioden med asyl- och åldersutredning. En annan kan ha fått avvisnings-/utvisningsbeslut. Någon kanske har fått avslag i alla instanser och har lagakraftvunnet utvisningsbeslut och återvändandearbete har eventuellt påbörjats i ett så kallat Dublinärende. Ytterligare någon på HVB-boendet har i samma skede beviljats permanent uppehållstillstånd och integrationsarbete står således i centrum. Samtidigt är en annan ensamkommande ungdom inne i en familjeåterföreningsprocess. Den splittrade tillvaro som här porträtteras gör ungdomarnas tillvaro komplicerad och svårförståelig. Också personalens arbetsmiljö blir svårhanterlig.

 

 

I olika sammanhang talas det om att verksamheten skall bedrivas ”under hemlika förhållanden”, vilket inte är möjligt i boenden med upp till 25 unga i institutionsliknande lokaler. Detta kan vara ett problem även i mindre boenden beroende på boendegruppens sammansättning. Oavsett personalens kompetens och höga ambitioner att se varje enskild individs behov och förutsättningar, kan den fysiska boendemiljön vara ett hinder för att uppnå hemlika förhållanden.

 

 

I de flesta fall eftersträvar såväl kommunala som privata anordnare av boenden en bra verksamhet. Ändå förekommer rapporter från gode män i olika delar av landet, som beskriver missförhållanden. Det förekommer, som nämnts, att placeringar har skett på HVB tillsammans med ungdomar som placerats på grund av sociala skäl, drogmissbruk, kriminalitet eller annan problematik, trots att den ensamkommande inte har motsvarande problem. 

Förutom att HVB inte är avsedda för ensamkommande utan andra kategorier unga och även vuxna, är kvaliteten skiftande. Det är även personalens kompetens och lämplighet. Reglerna för ungdomarna kan vara godtyckliga och varierar från vad som kan anses vara rimligt till en omotiverat sträng disciplin. I vissa fall saknas fungerande regelverk.
Den delaktighet i verksamheten som betonas i gällande bestämmelser ignoreras och ungdomarnas ofta berättigade synpunkter och rimliga krav kan mötas med ogillande och leda till kollektiva bestraffningar eller förflyttning till annat boende.

 

 

RGMV,rekommendation

 

 

Det nuvarande mottagningssystemet och boendeformen HVB uppfyller inte i alla delar gällande lagar, förordningar och vad som anges i Barnkonventionen. Inte heller tillgodoses varje enskild individs behov utifrån de egna förutsättningarna.

 

Ensamkommande barn/unga som fått beslut om permanent uppehållstillstånd ska placeras på boenden där risken för institutionalisering minimeras för att underlätta en integrering i samhället. Fördelarna med mindre boendeenheter som familjehem ska beaktas vid boendeplaceringar. Men tiden för vistelsen i sådana placeringar ska begränsas och övergå i stödboende med anpassat individuellt stöd. 

 

För dem som efter Migrationsverkets beslut skall lämna landet eller befinner sig i asylprocessen skall placeringen ske på alternativa boenden och med en verksamhet anpassad till deras situation och behov. 

 

Verksamheten på samtliga boenden för ensamkommande barn/unga ska präglas av god omsorg, tillsyn och meningsfulla aktiviteter. Personaltäthet och arbetstidschema ska utgå från en verksamhet där individuella behov och förutsättningar sätts i förgrunden..

 

Det är RGMV:s uppfattning, med tanke på den stora bristen på anvisningsplatser för ensamkommande barn/unga, att ansvariga myndigheter temporärt bör samverka med lämpliga ideella organisationer för att anordna utredningsboenden. Därmed kan belastningen på ankomstkommunerna minskas. Placeringar i kommuner som nu inte tar emot ensamkommande kan genom sådan samverkan också lättare möjliggöras.

 

 

Upphandlingar

 

Kommunerna upphandlar HVB-hem och familjehem och genom ett anbudförfarande väljs de som erbjuder de mest gynnsamma ekonomiska villkoren och uppfyller ett antal "skallkrav". Avtalet kan variera mellan olika kommuner, men på de flesta områden överensstämmer avtalen som reglerar ekonomiska frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. 

 

De upphandlingar socialtjänsten gör ska innehålla fler ”skallpunkter” för att bättre möjliggöra en verksamhet som följer gällande regelverk, överensstämmer med lagstiftarens intentioner och som inte innebär att boendets uppgifter och ansvar, på grund av otydlighet i gällande avtal, läggs på gode män/sfv.

 

IVO

 

Den nya tillsynsmyndigheten IVO, inspektionen för vård och omsorg är från och med den 1 juni 2013 ansvarig för inspektioner av HVB. RGMVs ståndpunkt är att regelverket för HVB inte är relevant för kategorien Ensamkommande barn och ungdomar. Särskilda föreskrifter bör utformas där större vikt läggs vid den dagliga verksamheten, hur den enskilde ungdomens behov tillgodoses och hur integrationsarbetet är utformat för varje enskild individ står i fokus. Vidare bör större vikt läggas vid personalens lämplighet, kunskaper och erfarenheter av att arbeta med barn och unga från olika kulturer".

 

 

Vårdnadsutredning och genomförandeplaner

 

Enligt 11 kap. 1 § SoL ska alla unga i åldern 11 till 19 år som kommer i kontakt med socialtjänsten utredas. Oavsett om de kommer från Malmö, Umeå, Kabul eller Mogadishu tillämpas samma utredningsmetod, BBIC (Barns behov i centrum). 

 

Socialstyrelsens tillsyn 2011 visade att bara 84 procent av de ensamkommande barnen hade sådana genomförandeplaner, jämfört med 95 procent för övriga placerade barn på HVB. Bara 60 procent av de ensamkommande barnen kände till sin genomförandeplan, trots att varje barn har rätt att vara delaktig i sin vårdplanering tillsammans med sin socialsekreterare, god man och personal på HVB-hemmet. 

 

Generellt sett är de vårdnadsutredningar och genomförandeplaner som utförs av socialtjänsten för allmänt hållna och otydliga – i synnerhet för dem som ska lämna Sverige och därför i många fall varken får stöd eller hjälp för ett återvändande. 

Vi anser att BBIC rätt tillämpad är bra, det vill säga en tillämpning som tar hänsyn till barn/ungas faktiska situation, är observant på den verksamhet som bedrivs på boenden och där tidsperspektivet beaktas. För den unge som är i asylutredningsfasen bör tidperspektivet inte sträcka sig längre än 3 - 4 månader i framtiden, fram till en sannolik tidpunkt för ett beslut i asylärendet. Det bör också göras en klar markering att fortsättningen är avhängig av beslutets innebörd. 

 

Förbättringspotentialen gällande anpassning och möjligheter att upptäcka och åtgärda missförhållanden genom BBIC kan genom sådan hänsyn realiseras. 

 

 

En utvärdering av det nuvarande mottagningssystemet behöver genomföras


De olika faserna i processen för den ensamkommande bör beskrivas utifrån den unges perspektiv. Vilka påfrestningar processen innebär behöver dokumenteras. Vidare bör en beskrivning ske av vilka behov av stöd den unge behöver under varje fas i processen.

 

 

En översyn och utvärdering av de nuvarande boendeformerna behöver inledas


Denna översyn och utvärdering bör innefatta medverkan från alla berörda, det vill säga den unge, personal i boendet, god man/sfv, skola, socialtjänst samt sjuk- och hälsovård, såväl somatisk som psykiatrisk.

 

 

En särskild studie av de nuvarande boendena, med fokus på ungdomar i olika faser av processen, bör genomföras


Syftet med studien bör vara att om möjligt beskriva hur den blandade sammansättningen av ungdomar på boendena påverkar de enskilda ungdomarna och om boendeformen optimalt tillvaratar barnets bästa.

 

God man-jour

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl. Fram till september 2014 har över 4100 sådana ärenden registrerats vid Migrationsverkets ansökningsenheter.

En på alla sätt fungerande mottagning är av största vikt men Stadskontoret rapport 2012 visar på allvarliga brister vilket ger anledning ifrågasätta om det tillvägagångssätt som tillämpas vid registreringstillfället kan anses överensstämma med gällande lagstiftning och är rättssäkert.

Ensamkommande barn/unga kan inte själva ansöka om asyl utan denna uppgift ska åläggas en god man enligt gällande lagstiftning som således är ansvarig för barn/ungas asylärende och skall bekräfta ansökan. Men med nuvarande tillvägagångssätt ges inte en god man tillfälle till det därför finns det skäl, att ändra den nuvarande ordningen så att den gode mannen rutinmässigt är den förste ansökningsenheten kontaktar för att företräda ensamkommande barn/unga  och i olika avseende bistå dem i en utsatt situation, bevaka deras rättigheter och med stöd av gällande lagstiftning vara till hjälp vid ansökan om asyl och bekräfta denna. Förteckningar med lämpliga gode män ska därför upprättas av överförmyndaren och finnas till hands  för tjänstemän på Migrationsverkets ankomsenhet, i förekommande fall personal inom andra myndigheter och oavsett om det finns en mottagningsenhet i kommunen.

Registrering av ett ärende
När  ensamkommande barn och unga asylsökande efter ankomsten till Sverige kommer i kontakt med Migrationsverkets ansökningsenhet registreras ett ärende om uppehållstillstånd.Med hjälp av tolk registreras uppgifter om namn, ålder, nationalitet och familjeförhållande på en standardiserad blankett dessutom görs en intervju om hur de tagit sig till Sverige, skälen därför och en del andra omständigheter. 
En basinformation ges om vad som fortsättningsvis kommer att ske avseende praktiska frågor och gällande asylprocessen.Information ges om rätten till ett offentligt biträde och ibland också om möjligheten att kunna välja ett kvinnligt eller manligt biträde. Ingen information ges emellertid i normalfallet om rätten att själv kunde välja ett särskilt biträde. Efter registrering, intervju, fotografering och ha lämnat fingeravtryck  görs  en anmälan  till socialtjänsten i ankomstkommunen, Överförmyndarmyndigheten  underrättas om behovet av en god man. Utifrån ett databaserat system kontaktas ett offentligt biträde som inte sällan bekräftar asylansökan med vändande post, utan att ha träffat den asylsökande.

Praxis vid registreringstillfället
Mottagningsprocessen påbörjas idag rutinmässigt innan en god man förordnas beroende på den praxis som utvecklats som möjligen kan förklaras av överförmyndarens otillräckliga beredskap. Enligt lagen om god man till ensammkommande barn ska en god man förordnas så snart det är möjligt. Vad som avses med "så snart som möjligt" är inte närmare preciserat men inom 24 timmar kan anses var lagstiftarens intention. Men ett förordnande av en god man kan i praktiken dröja några dagar, en vecka eller längre tid än så trots att lagstiftningen tydligt anger vad som ska gälla.  

Det offentliga biträdet som utses blir genom den praxis som tillämpas både ställförträdare för barn/unga, i avsaknad av en god man och biträde i asylärendet. (11 kap. 1b § UL). Detta sker utan att asylsökande barn/unga tillfrågas eller  bekräftar att finns ett ömsesidigt intresse att biträdet som förordnats ex officio skall företräda honom/henne i asylärendet eller som ställförträdare. I Lag (2005.429) om god man för ensamkommande barn 3 § sägs, i ett ärende om förordnande av god man skall överförmyndaren ge barnet tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Det finns anledning ifrågasätta om det biträde Migrationsverket förordnar de facto kan företräda barn/unga utan en fullmakt från en god man.

Särskilt om biträdets lämplighet
Kravet på särskild lämplighet hos biträden som ska företräda barn/unga i asylärenden beaktas inte tillräckligt eller inte alls. Biträden helt utan kunskap och/eller erfarenhet av migrationsrätt kan förordnas i barnärenden.

Ensamkommande barn/unga har rätt till ett offentligt biträde, de har också rätt till ett biträde som är lämplig för uppgiften och därtill enligt lag rätt att själva välja biträde med hänvisning till att det sedan 2010-01-01 i princip gäller fritt val av offentligt biträde i asylprocessen och har de själva föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller om det gäller byte av biträde.
Migrationsverkets hantering av offentliga biträden är inte rättssäkert vilket kan innebära att biträden som inte är lämpliga för sitt uppdrag förordnas för underåriga, framgår av den rapport Statskontoret, på regeringens uppdrag gjort och som redovisats 2012.

I och med det nya IT baserade systemet avseende förordnanden av biträden MV tillämpar från och med mitten av november 2013 blir den förordnandeprocess som redan tidigare inte var bra ur den synpunkten sämre. Det nya systemet kan medföra stora risker för rättssäkerheten i Migrationsärenden eftersom införda förändringar enbart avser förordnandet, inte lämplighetsprövning, men får allvarliga konsekvenser även vad avser ett biträdes lämplighet. Biträden helt utan kunskap och/eller erfarenhet av migrationsrätt kan komma att förordnas i barnärenden, traffickingärenden och tortyrärenden. Ärenden där särskild lämplighet, kunskap och erfarenhet är ytterst viktig för att kunna ta tillvara underåriga ensamkommande asylsökanden intressen fullt ut!

 

Lämpliga gode män skall ingå i en god man-jour
I varje ankomstkommun åläggs Överförmyndaren genom ett interimistiskt förfarande att upprätta en god man-jour förteckning över intresserade gode män med flerårig erfarenhet av uppdraget, kunskaper om asylprocessen, tillämpliga EU förordningar och god kännedom om förhållanden som gäller för  asylsökande barn/unga i Sverige. Därtill förmåga att samtala med unga människor på ett förtroligt vis och i övrigt ha sådan kompetens som anses behövas för kunna vara behjälplig i olika frågor i samband med att de registreras vid Migrationsverkets ansökningsenheter.

Överförmyndaren ska tillse att förteckningen finnas tillgängliga i kommunerna och på ansökningsenheterna. Utifrån den förteckningen ska Migrationsverkets tjänstemän på ansökningsenheten kontakta en god man, innan ett biträde kontaktas när ensamkommande asylsökande barn/unga anmäler sig på ansökningsenheten och ett ärende skall registreras.

Inrättandet av en god man-jour kan även i vissa fall kunna bidra till en lösning av problematiken som gäller ankomstkommun respektive vistelsekommun eftersom förordnandet av ett biträde då skulle kunna avvaktas tills vistelseorten är känd. Förfarandet kan troligen även underlätta överförmyndarens hantering av förordnande.

Att en god man förordnas före det offentliga biträdet kan anses vara för barn/ungas bästa, bidrar till ett rättssäkert förfarande och möjliggör för den gode mannen att utföra uppdraget enligt gällande lagstiftning.

 

 

 

 

Landet Afghanistan

Anders Fänge har varit platschef hos Svenska Afghanistankommittén i tjugo år och blev hedersdoktor vid Umeå Universitet 2012. Han är väl insatt in landets historia och förhållanden. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Geografiska fakta

Afghanistan gränsar till Pakistan, Indien, Kina, f.d. Sovjet och Iran. Landet har ingen kustgräns. Att landet saknar kustgräns försvårar relationer med grannländer eftersom kusten kunde ha skyddat och bevarat handeln med andra länder. 12 % av landets yta består av odlingsbar mark jämfört med Europa som har 25-30% odlingsbar mark. Snön på vintern är mycket viktig eftersom den ger vatten till skörden sommartid.

Folkhälsan i Afghanistan

Landet har c:a 26-34 miljoner invånare och medellivslängden är 43-48 år. Alla sådana siffror måste tas med en stor nypa salt eftersom man inte genomför regelrätta folkräkningar utan uppskattar folkmängd efter att ha räknat i ett antal byar.

Ett av åtta barn dör före 5 års ålder. Varannan timme dör en kvinna i barnsäng ofta unga flickor. Lagen anger 16 år vid giftermål men den efterlevs inte alltid.

De flesta dör i TBC och Malaria och sjukdomar som hos oss undviks via vaccination. Många sjukdomar beror på smutsigt vatten. Detta och trafikolyckor dödar många fler än kriget. När Anders Fänge påpekar detta förhållande för journalister som vill ha uppgifter om olika krigsskådeplatser förs det sällan vidare.

Familjetraditioner

Manliga afghaner älskar sina mödrar och mödrarna omhuldar dem. Kvinnan flyttar till mannen efter giftermålet till hans familj och man bor tillsammans.

Sönerna förväntas ge trygghet på ålderdomen och ta hand om sina föräldrar. Döttrarna flyttar ifrån och har därför inte samma betydelse inför framtiden

Islamskt prästerskap

Statens inkomster från det egna landet är mindre än 10 %, resten består av utländska bidrag. Det islamska prästerskapet är starkt i byarna och stöds av bönderna, eftersom staten och dess företrädare ofta är korrupta. Varken väs- terlänningar eller ryssar har lyckats genomföra reformer i landet. I mitten av 90-talet kom talibanerna och drev bort de s.k. ”kommendanterna” som representerade staten. Idag finns talibaner i organiserad form i 30 av 34 provinser. Det finns ett starkt motstånd mot statlig inblandning och reformer. Landsbygden är mycket konservativ och den islamska lagen, sharia, tolkas att gälla före landets lagar.

Kommendanterna anlitades av USA när USA övergick till att kriga i Irak. Kommendanterna erbjöds och tog emot hundratals miljoner i dollar från USA som utdelades utan kvitto. De fick också inkomster från opium och heroin försäljning.

Västerländsk demokrati?

Det tog många hundra år för Sverige att bilda en enhetlig stat. Det går inte att kopiera den västerländska modellen på ett land som aldrig haft en fungerande stat eller ett demokratiskt politiskt system. Det har förekommit röstköp och fusk vid valen. Afghanistankommittén arbetar utifrån principen folk- till-folk men det statliga biståndet går från stat till stat. Det misslyckas när mottagande stat är korrupt. Polis- och rättssystem är mest korrumperat i Afghanistan. Av de tvåhundratusen i armén deserterar 30 %. Efter kontraktstidens slut efter 3 år förlänger endast 7 % sitt kontrakt.

Vad händer när USA lämnar Afghanistan?

Sverige och Australien är ensamma om att utlova ett ökat bistånd efter 2014. Många känner inte till att USA:s reträtt även medför ökad arbetslöshet. USA har privatiserat stödtjänster till militären och de afghaner som anlitats blir arbetslösa när USA lämnar. De som arbetat för västerländsk militär ses som landets motståndare. (Diskussionen om FN:s tolkar ska erbjudas asyl är ett exempel på detta dilemma, min anm.) Mycket talar för att fler blir flyktingar efter 2014, bedömer Anders Fänge.

Olika stammar, språk och folkslag

Det finns stora etniska motsättningar inom Afghanistan som består av stammar med många olika språk och folkslag som sinsemellan har olika status. Afghan betyder pashtuner som betyder stam, säger pashtunerna. Men endast 45 % av den afghanska befolkningen tillhör gruppen pashtuner. Pashtunerna räknas till indoarier och talar språket pashto. De är ofta sunnitiska muslimer. Exempel på andra grupper som talar andra språk och ser olika ut är tadjiker som uppskattas till 25 %. De talar dari och är kända för ekonomiskt kunnande. Folkgruppen hazarer betyder de tusenden och beräknas till 10 % av den afghanska befolkningen. Hazarerna har en bakgrund av att ha varit slavar och de utsätts fortfarande för diskriminering. Det är ett stolt folkslag som troligen har mongoliska rötter. Språket är hazaragi, en dialekt av persiskan. De är ofta shiamuslimer. De utför de farliga jobben och om de får möjlighet satsar de hårt på utbildning.

Att tänka på vid mottagande av flyktingar


-De har ingen erfarenhet av en fungerande stat.

 

-De är befogat misstänksamma eftersom afghanska statens representanter visat sig vara korrupta och opålitliga. Det är inte självklart för en afghan att tro på svenska statliga beslut.

-Man ser sig i första hand som medlem av sin grupp.

Det är viktigt att försvara gruppens rykte till varje pris (även om gruppen inte finns här). Det kan därför vara svårt att erkänna egna fel eftersom det kan leda till att gruppens rykte försvagas. Viktigt att inte tappa ansiktet. Särskilt viktigt är att inte ge hård kritik när andra är närvarande (något som för övrigt gäller alla människor, min anm).

-Det kan bli spänningar i ett boende med både pashtuner och hazarer eftersom hazarer ses som underlägsna av pashtuner

Flyktingarna är ofta hazarer. De har höga ambitioner och satsar på utbildning och att skicka pengar hem

-Gästfriheten är mycket omfattande

-Tidsuppfattningen har man fått via solen och kyrkklockorna, som vår tids fabriksvissla

 

Inger Wolf Sandahl, FSF:s styrelse

Utbildning för nyanlända elever

Enligt skollagen har nyanlända  elever har samma rättigheter som svenska ungdomar med några få undantag som reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bland annat asylsökande ensamkommande ungdomar. Bortsätt från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för  nyanlända elever.

Skolverket betonar att "speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar.

För ungdomar som har beviljats uppehållstillstånd väntar en framtid i Sverige och de är oftast mycket studiemotiverade. Men för att bli behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, kunna göra ett bra yrkesval, bli en resurs och integreras i samhället  är en viktig  förutsättning, att landets kommuner följer Skollagen och tolkar Skolverkets råd  och anvisningar på ett sådant sätt att kvaliteten på den utbildning nyanlända elever erbjuds motsvarar vad som sägs i gällande författningar. 


Men gode män/vårdnadshavare  kan konstatera att det som skall vara på ett visst sätt inte alltid är det.
Det finns stora olikheter i kvalitet och hur kommuner väljer att organisera utbildningen och de kommuner som följer Skollagen och erbjuder en bra utbildning hör till undantagen. Därför är det inte bara tidsfaktorn eller nyanlända elevers motivation och  förmåga som blir avgörande om studierna blr framgångsrika det beror även på om "deras skola" erbjuder en utbildning som är likvärdig med svenska elevers och anpassad till individuella behov och förutsättningar. Förutsättningarna för nyanlända elever att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram kan därför bli slumpartat.

Förberedelseklass och Språkintroduktion


Flertalet av de nyanlända elever som söker asyl i Sverige är i åldern sexton till arton år placeras oftast i ett introduktionsprogram, vanligen språkintroduktion, på en gymnasieskola, eftersom det anses vara en resurseffektiv ändamålsenlig verksamhetsform. Oavsett olikheter i utbildning och kulturell bakgrund placeras de tillsammans för att försöka läsa in grundskolans kursplan.

Inte sällan har nyanlända elever sin egen korridor och klassrum, avskilda från skolans reguljära utbildningar och svenska elever ges inte möjlighet att umgås eller studera tillsammans med dem. Språkintroduktion blir en skola i skolan eller vid sidan av.

Rapporter från Vetenskpsrådet, Skolinspektionen samt SKL visar att det finns  betänkligheter mot placeringar i förberedelse- och språkintroduktionsklasser eftersom det kan ha negativa effekter på inärning och integration men det finns även synpunkter på att det kan vara motiverat att exkludera elever under en kortare period för att möjliggöra en inkludering på längre sikt.

Men det är inte bara statliga myndigheter och forskare inom skolområdet som höjer ett varningens finger för förberedelseklasser och språkintroduktionsprogram, det gör också gode män/vårdnadshavare som kunnat konstatera att vistelsen i dessa klasser och program blir långvariga eller permanenta, att tillvägagångssättet leder till isolering, att de nyanlända eleverna endast undantagsvis blir behöriga till gymnasiestudier och att  kunskaperna i svenska i allmänhet är dålig i såväl tal som skrift.  

De pedagogiska argument skolledning och lärare generellt sätt åberopar för att bibehålla undervisning i segregerande klasser förefaller tunna och inte riktigt färdigtänkta utifrån de erfarenheter och resultat som under tid gjorts.
Det är RGMV:s uppfattning att placeringar av nyanlända elever i speciella klasser periodvis kan vara motiverat men enbart som en resurs och inte som en metod och därför ska nyanlända elever integreras i den reguljära utbildningen oavsett om det sker på grundskolan eller om undervisningen är förlagd till en gymnasieskola

RGMV:s rekommendation: 


I utbildningsfrågor stöder RGMV regeringens ambitioner att ge nyanlända elever samma möjligheter till utbildning som svenska elever och betonar vikten av att  de får den utbildning de har rätt till enligt den skollag som trädde  i kraft i juli 2011 och vad som i övrigt anges i Skolverkets Råd och anvisningar att de erbjuds motsvarande heltidsstudier vilket ska definieras som garanterad undervisningstid motsvarande gymnasiets program för förberedande högskolestudier och minst åtta till tolv ämnen.

Kommunal vuxenutbildning

Nyanlände elever i sexton sjuttonårsåldern har en begränsad tid för att bli godkända i  grundskolans nionde årskurs vilket krävs för behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Flertalet klarar inte av det utan hänvisas till den kommunala vuxenutbildningen. För den näst största gruppen tretton till femtonåringar är förutsättningarna tidsmässigt bättre men även många i den åldersgruppen slussas vidare till den kommunala vuxenutbildningen.
Den kommunala vuxenutbildningen behöver enligt RGMV:s uppfattning utvidgas avseende program, undervisningstid och anpassas till de nyanlända elevers studieförutsättningar som inte klarat av grundskolans kursplan.

Motsvarande heltidsstudier

Skolverket har inte preciserat vad motsvarande heltidsstudier innebär för introduktionsprogrammen utan överlåtit till kommunerna att själva bestämma hur många timmar heltidsstudier motsvarar vilket i många fall innebär att nyanlända elever missgynnas och erbjuds för få timmar. 
Det är av stor betydelse för nyanlända elevers möjligheter till en fullvärdig utbildning att Skolverket definierar vad motsvarande heltidsstudier innebär i faktisk studietid, att anvisningar meddeals kommunerna och att inspektioner regelmässigt görs för att kontrollera efterlevnaden.

Sommarskola

Sommarlovet är för svenska elever i regel ett välkommet avbrott från rutiner och studier men för ensamkommande minderåriga innebär ledigheten en period av sysslolöshet, tidsfördriv och utrymme för oro och farhågor. För att utöka tiden för att läsa in grundskolans kursplan och med hänsyn till deras livssituation ska kommunerna anordna sommarskola för nyanlända elever som därmed sammantaget får lite längre studietid.

Nyanlända elever som skall utvisas eller överföras

För nyanlända elever som skall överföras enligt förordningen i Dublin ll kan  vistelsen i Sverige bli omkring sex månader och för dem som fått avslag på sin asylansökan ett år eller längre beroende på hur MV väljer att verkställa beslutet.

För dessa är det inte meningsfullt att studera för att få behörighet till ett gymnasieprogram eftersom de inte blir kvar i Sverige eller i alla händelser inte kan vistas legalt här. Det är inte heller sannolikt att de i ett annat land får nytta av den svenska de lärt sig efter en eller några terminer.

För den gode mannen/vårdnadshavaren men i synnerhet för den minderåriga är det ett problem att det inte görs någon åtskillnad i studieinriktningen mellan de som beviljats uppehållstillstånd och de som skall utvisas eller överföras till ett annat land. 
För den gode mannen är det svårt att förklara rimligheten med studierna som saknar relevans och som dessutom kan feltolkas och ge falska förhoppningar om att den minderåriga får stanna i Sverige vilket försvårar förberedelserna för ett återvändande till hemlandet eller överföringen till första asylland.
För elever som befinner sig i asylprocessen, de som fått avslag på sin asylansökan samt de som omfattas av Dublinförordningen skall studierna vara förberedande för ett återvändande till hemlandet respektive överföring till första asylland och riktlinjer utarbetas som utgår ifrån den minderårigas kunskapsbehov i ett annat land som exempelvis en yrkesutbildning samt studier i engelska och modersmål.

Utredning

I samband med inskrivning i skolan ska det utredas om den nyanlända eleven beviljats permanent uppehållstillstånd, är i en pågående asylprocess eller omfattas av förordningen i Dublin ll och den individuella studieplanen som upprättas anpassas till dessa olika förhållanden.
 Nyanlända elever med permanent uppehållstillstånd skall studera med inriktning på en yrkesutbildning eller fortsatta teoretiska studier. För övriga nyanlända elever skall en alternativ utbildning erbjudas.



Inkludering


Det skall särskilt beaktas att nyanlända elever inkluderas och att kommunen åläggs att utarbeta och tillämpa ett program i det syftet som rutinmässigt tillämpas i skolans dagliga verksamhet.  Kurser ska anordnas för skolans samtliga lärare som ger ökad kompetens och förståelse för nyanlända elever, deras situation och kunskapsbehov.
Det är RGMV:s uppfattning att placeringar av nyanlända elever i speciella klasser periodvis kan vara motiverat men enbart som en resurs och inte som en metod och därför ska nyanlända elever integreras i den reguljära utbildningen oavsett om det sker på grundskolan eller om undervisningen är förlagd till en gymnasieskola

SFI

SFI utbildningen i introduktionsprogrammen skall ses över och tillrättaläggas för att bättre förbereda nyanlända elever för kommande studier, yrkesutbildning och arbetsliv.

Forskning

En praktisk tillämplig forskning om utbildning för nyanlända elever ska anordnas.

Utbildning av lärare

Utbildning som ger fler kompetenta lärare för nyanlända elever ska anordnas liksom vidareutbildning för lärare som redan undervisar i förberedelse och introduktionsklasser.

Kommunens ansvar

Kommunens ansvar för en fungerande skolgång ska uppmärksammas.

Talespersoner:

Johnny Samuelsson E-post: aej(at)telia.com  Mobil 0704 820410

P-O Nygren E-post: perolof47nygren(at)gmail.com Mobil 070 2372910     

RGMV E-post: inforgmv@telia.com 

Org.nr.8024665518 


Styrelsemöten och länsombudsmöten 2019
Styrelsemötena är öppna vilket innebär att medlemmar i föreningen efter föranmälan till någon i styrelsen (se uppgifter under stadgar och styrelse) kan delta i mötena för att till exempel lämna förslag.

 

Samordningsgrupp/styrelse

Johnny Samuelsson,f.d. god man/sfv högskoleadjunkt och företagare
Borrby, Skåne

Tfn 070 4820410
E-post aej@telia.com

Karin Senter, doktorand Uppsala universitet
Stockholm, Uppland

Tfn 0730 238493
E-post karin.senter@stockholm.se

P-O Nygren, god man/sfv., f.d. yrkesofficer
Karlsborg-Hjo, Västra Götaland
Tfn 070 2372910
E-post perolof47nygren@gmail.com

Eva Wennberg, f.d. god man/sfv., verksamhetschef HVB, terapeut .Tierp, Uppland
Tfn 0174 40320, 073 8554499
E-post eva@bjorksta.se

Viveca Kittredge, god man, socionom, förtroendevald revisor i Nyköpings kommun
Tystberga, länsombud Södermanland
Tfn 072 3023578
E-post vivkit007@gmail.com

Ann-Helene Danielsson, god man/sfv
Tfn.0703166241
E-post annhelendanielsson@gmail.com
Tfn.0703166241


Adjungerad ledamot

Linn Öst Nori, advokat, innehavare av
Öst Nori Advokatbyrå AB

08 505 86542, 070 727 75 39
E-post info@ostnoriadvokatbyra.com


Valberedning

Christina (Kia) Hamnö 
0176-274092, 070 6668401 
E-post christina.hamno@telia.com
 

Margareta Åhlen
070 5421684

E-post magganahlen@yahoo.se



Rådgivning helgfria dagar. Obs oavsett bostadsort går det bra att kontakta alla länsombud.

Länsombud

Blekinge län
Bengt Winnow
E-post 
bengan.winnow(at)gmail.com
Tfn. 0708553459


Jönköpings län
Anna-Lena Ståhle

E-post 
annalena.st(at)telia.com
Tfn.070-581 88 35

Annika Sehlstedt
E-post 
annika.sehlstedt(at)gmail.com
Tfn.0708 359673 


Kalmar län
Börje Fors
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085



Stockholms län
Carina Bindzau
E-post carina(at)bindzau.net
Tfn.0707603517 

Länsombud

Uppsala län
Åke Engman
E-post 
ake.engman-(at)elia.com
Tfn. 0706824506


Västerbottens län
Ann-Sofie Gothnell 
E-post 
annsofie.gothnell(at)gmail.com
Tfn. 0705331995


Södermanlands län
Viveka Kitredge
E-post 
vivkit007(at)gmail.com
Tfn 0723023578


Östergötlands län
Reidun  Claesson
E-post reidun.claesso(at)gmail.com
Tfn.0705892155

 

 

 

 

Länsombud

Hallands län
Eva Dahlstrand,
E-post 
eva.dahlstrand(at)hotmail.com
Tfn. 0739-85 56 01


Västmanlands län
Christina Hahre
E-post 
cristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338


Värmlands län
Thore Jansson
E-post 
thore(at)futureconsulting.se
Tfn. 0701 904593


Västernorrlands län
Ilva Edvinsson
Epost 
iedvinsson(at)gmail.com
Tfn. 0723109009


 

Länsombud

Skåne län
Lena Mårtensson
E-post
martenssonlena(at)gmail.com
Tfn. 0705 299799


Skåne län
Göran Dreveborn
E-post g
goran.dreveborn(at)outlook.com

Tfn.076 8237723


Västra Götalands län
Ann-Helene Danielsson
E-post 
annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241


Västra Götalands län
Bitten Henricson
E-post bitten.henricso(at)gmail.com
Tfn.0739855814
Back to Top