Gömda på flaket bland gods eller i ett utrymme nära vägbanan på långtradare utrustade med en plastdunk för personligabehov, en flaska vatten och något att äta transporteras de från stater i Europas utkanter till bland annat Sverige.

 OBS skrevs för fem år sedan och uppgifterna är syämmer i vissa fall inte)

 Det är ingen ny företeelse att unga människor sänds  iväg hemifrån för att i sitt hemland eller i andra länder hjälpa till med försörjningen. Det har förekommit i århundranden att familjer eller klaner i länder som till exempel Afghanistan, Pakistan och Somalia skickat iväg, i regel den äldsta sonen, för att bidra till familjens försörjning och att anhöriga eller klaner finansierat resan. Så är det än idag men det förekommer även om än undantagsvis, att ungdomar mot familjens vilja söker sig till Europa eftersom de inte ser någon framtid i sitt hemland. 

Det som skiljer förhållandena idag från tidigare  är att människosmugglare och kriminella som ägnar sig åt människohandel kommit in i bilden och att förbättrade kommunikationer medfört att unga människor kommer allt längre bort från sin familj. Krig, konflikter, fattigdom och terrororganisationer som rekryterar  barn och unga som soldater och människohandel är andra orsaker till att många tvingas ge sig av.
Idag är 65 miljoner människor i världen på flykt och 130 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp. Hälften av de som flyr är barn som är särskilt utsatta i flyktingsituationer. 

Under 2015 sökte över 100.000 ensamkommande underåriga  asyl i 78 länder – en tredubbling sedan 2014, enligt en rapport från UNICEF, över 35000 av dem i Sverige och under de senaste sex senaste åren har närmare 63000 på olika vägar tagit sig hit.. Flertalet kommer från Afghanistan, Eritrea, Somalia, Syrien, Etiopien och Marocko och i åldern 13-17  de allra flesta 16 till 18 år och pojkar. Omkring 12 % är flickor. De är ofta målmedvetna unga människor som präglats av uppväxtvillkoren i sitt hemland och i många fall påverkats av upplevelser under resan därifrån. 


Uppbrottet

Det är vanligtvis deras anhöriga, den klan de tillhör eller kriminella som bestämmer att de ska lämna hemlandet och bege sig till Europa, själva har de oftast ingen talan i saken. Men det förekommer även att ungdomar på eget initiativ och mot föräldrarnas vilja söker sig till länder med bättre framtidsutsikter än vad hemlandet kan erbjuda trötta på krig och konflikter.
Med hjälp av människosmugglare lämnar de hemlandet och anhöriga och beger sig ut på en resa som långt ifrån alltid slutar som de tänkt sig. Planeringen sker utan deras medverkan och när beslutet väl är fattat och ekonomiska mellanhavande klarats upp går det fort. Redan efter ett par dagar efter beslutet är det dags att bryta upp från kamrater och anhöriga och påbörja en resa som kan ta månader eller år innan målet nås. Fort går det också om de riskerar att rekryteras till en terrororganisation, då finns ingen tid för planering utan snarare handlar det om att fly fortast möjligt.


Olika vägar
För mindre bemedlade familjer i Somalia som inte har råd att betala en flygresa vilket i allmänhet är fallet väntar en mödosam färd för ungdomenfrån hemorten till Somaliland eller Puntland 
och därifrån vidare till Djibouti. Sedan över röda havet till Jemen, Saudiarabien, Syrien, Turkiet till Grekland och därifrån  till Italien. Därefter vidare till Sverige med långtradare gömda på flaket eller i ett utrymme nära vägbanan. 

En annan och vanligare rutt är att de färdas genom Etiopien, Sudan till Libyen där de ifrån hamnar som Tripoli eller Bengazi efter en riskfylld båtresa över Medelhavet antingen hamnar på den lilla italienska ön Lampedusa, Sicilien eller på Malta. Smuggalarna styr och bestämmer och det är inte ovanligt att migranterna krävs på mer pengar vid gränpassager och när de passar genom områden som styrs av olika klaner. Ungdomar berättat att de misshandlats och utnyttjats i olika avseenden inte minst flickor är utsatta.

För migranter från Marocko och stater söder om Sahara som Nigeria, Mali eller Kongo Kinshasa eller stater i  Västafrika slutar färden ofta i Marocko. Ökade kontroller mellan Spanien och Marocko har gjort det  svårt att ta sig över Gibraltarsund. Trots det lyckas många ta sig över till Spanien och vidare till andra stater.  Ungdomar  från Marocko och Algeriet stannar oftast i Spanien och tar de arbeten som erbjuds ett år eller längre innan de efter en tid reser vidare till Frankrike och så småningom till Sverige. En del söker asyl i Sverige andra inte utan föredrar i många fall att leva som gatubarn och blir som många andra i samma situation utnyttjade, hamnar i kriminalitet och drogmissbruk.

Afghanska familjer  flyttar ofta till Pakistan eller Iran för att komma ifrån konflikter i hemlandet och för att få arbete. Oftast vistas de i dessa länder utan tillstånd och lever som andra klassens medborgare. Migranter på väg till Europa tar sig från Iran vidare till Turkiet och därifrån vanligtvis med båt till Grekland eller bil till Ungern, Bulgarien eller andra stater i utkanterna av Europa. 
I dessa länder vistas de olika länge i vänta på att transportras med tåg, bil eller långtradare till olika länder i Europa bland dem Sverige. Många berättar att de utsätts för misshandel, övergrepp och fängslas  periodvis. För att klara sig tvingas de tigga, ta tillfälliga dåligt betalda jobb om den möjligheten finns eller tvingas låta sig utnyttjas av pedofiler för att få mat för dagen.


Ankomsten till Italien

När båtar med flyktingar/migranter efter att ha räddats till havs av räddningsfartyg från den italienska kunstbevakningen eller fartyg tillhörande nationer som ingår i Frontex, Operation Poseidon eller på annat sätt nått hamnar på Lampedusa, Malta  eller i Sicilien tas de emot av  myndigheter, sjukvårdspersonal och volontärer från Röda Korset och andra frivilligorganisationer i hamnar  som Catania eller Augusta på Siciliens östkust.

Där sker  registrering, sjuka förs till sjukhus, ensamkommande som bedöms vara underåriga placeras om möjligt på särskilda boenden. Samtliga genomgår en hälsoundersökning innan de med buss transporteras till mottagninscenter i Sericusa eller CARA di Mineo (Centro di Accoglienza per Richiedenti Asilo) två av flera centrum för mottagande av asylsökande som funnits i Italien sedan 2008.

 


CARA di Mineo är ett mottagningscenter som är beläget på den sicilianska landsbygden mellan Catania och Gena och var tidigare en amerikansk militär förläggning. Här finns ett stort antal hus, en idrottsplats och lekplatser för barn. Centret  som. är omgivet av taggtråd och beväpnade vakter som skydd för dem som bor i lägret och är ett öppet centrum. Asylsökande kan komma och gå som de vill och får även tillstånd att lämna centret för några nätter. Centret besöks regelbundet av olika hjälporganisationer.
Men platsen är så avlägsen och isolerad, det är svårt att nå samhällen vilket innebär att  flertalet väljer att förbli på centret men företagsamma ungdomar ordnar på något vis en cykel och ger sig ut på milslånga cykelturer i omgivningen för att söka arbete.

Centret är avsett för cirka 1500 personer men det är troligt att det finns fler än 3000 för närvarande med andra ord är centret överbefolkat, trångt och isolerat. Det finns vissa ordnade aktiviteter för intresserade men utbudet av aktiviteter är begränsat och flertalet har inget annat att göra än att vänta på besked från myndigheterna. På CARA di Mineo förekommer som på andra liknande läger i andra länder en viss kriminalitet och att skrupellösa personern utnyytjar andra människors utsatt belägenhet och även dödsfall har inträffat.

Handläggningstiden är tänkt att vara sex månader men kan i själva vecket vara dubbelt så lång eller längre på grund av det det stora antalet migranter blir det förseningar, som i Sverige, på grund av den ökade inströmningen den senaste tiden.
Svårigheter att ta sig ifrån Mineo gör att många blir kvar trots besked om uppehållstillstånd men en del bland annat ungdomar lyckas och ta sig till Palermo eller Catania där de kan ta en färja till Rom eller från Milazza till Neapel på det italienska fastlandet. För en del av dem är det slutmålet men för andra är det bara en etapp på vägen färden fortsätter sedan till Sverige eller någon annan stat i Europa.

Ansöka om uppehållstillstånd i Italien
För att ansöka uppehållstillstånd behövs: 

Giltigt pass eller annan likvärdig resehandling som bär ett inresevisum, om så krävs;

En kopia av ditt pass eller annan giltig resehandling som bär ett inresevisum, om så krävs;

Fyr identiska fotografier i passformat;

Inbetalning ac  € 14,62 elektronisk intäkter stämpel;

Handlingar som styrker din begäran för den typ av uppehållstillstånd du söker.

Om du redan är i Italien och ditt uppehållstillstånd är nära sin utgångsdatum, måste du ansöka om förnyelse minst:
90 dagar före utgångsdatum om ditt uppehållstillstånd är giltigt i 2 år;

60 dagar före utgångsdatum om ditt uppehållstillstånd är giltigt i ett år;

30 dagar före utgångsdatum i alla andra fall.

Giltigheten av ditt uppehållstillstånd är densamma som indicato på ditt visum, dvs.


Upp till 6 månader för säsongsarbete eller upp till 9 månader för säsongsarbete inom specifika sektorer som kräver denna förlängning;

Upp till 1 år om du deltar i en vederbörligen dokumenterad utbildning eller en yrkesutbildning;

Upp till två år för egenföretagande, öppen sysselsättning och familjeåterförening.

Om du planerar att komma till Italien för korta besök, affärer, turism eller studier under en period på högst 3 månader du behöver inte ansöka om uppehållstillstånd.


Malta
I den maltesiska kustbevakningens hamn strax nedanför medeltidsstaden Florianas stadsmurar och från marinens båtar till havs bevakas båttrafiken på havet. Norrut är fraktfartygen på väg mot Sicilien och söderut finns Libyens huvudstad Tripoli på det afrikanska fastlandet.

Från maj till oktober upptäcks flera flyktingbåtar varje vecka När en båt med flyktingar siktats  av kustbevakningen går ett av marinens fartyg ut och båtarna eskorteras till land och migranterna lämnas över till de myndigheter som väntar i hamnen i Floriana. 

Efter att migranterna registrerats av polismyndigheten och fått medicinsk  hjälp informeras Ref Com, den statliga flyktingkommissionären och sociala myndigheter, därefter förs migranterna vidare till något av Maltas Detention Centre Safi eller Ta Kandia.

 


När utredningen är klar efter högst 6 månader får de lämna det stängda Detention center och flyttas till öppna läger i Hal Far eller Marsa. Lägren på Malta är lokaliserade till Hal Far ett tidigare flygplatsområde, 3-4 kilometer sydost om den internationella flygplatsen. Här finns flyktinglägren Hal Far Open Tent Willage och Hal Far Hangar Open Centre. I området finns också Open Centre för kvinnor med och utan barn samt familjer. För gravida kvinnor, handikappade och minderåriga finns särskilda institutioner i Dar is lien Sliema och Dar il Liedna. Ansvaret för samtliga läger ligger på AWAS, Agency for the Welfare of Asylum Seekers, som är underställt justisiedepartementet med undantag av Marsa som drivs av en stiftelse, Foundation For Shelter And Support To Migrants.
Marsa är beläget i den inre hamnen vid varvsområdet. Marsa drivs som en stiftelse, Foundation for Shelter and Support to Migrants och får bidrag av den maltesiska staten men är också beroende av privata donationer. Standarden i Marsa är jämförbar med lägren i Hal Far men på Marsa bor flyktingarna i flervåningshus. Ombyggnad pågår för att minska de stora sovsalarna till mindre rum. I lägret finns två mindre affärer, en kiosk, en liten servering, fritidslokal och en moské. Där finns också en klinik dit en läkare kommer några timmar i veckan och ett internetcafé. Möjlighet att prata med en socialarbetare finns. Nya undervisnings lokaler har byggts som är jämförbara med svensk standard eller bättre och lektioner i engelska erbjuds på kvällstid. Personalen är civilanställd och är utbildade  lärare och socialarbetare.
Av dem som bor på  Marsa är flertalet män.
Lägren i Halfar har rustats upp under senare år och flertalet tält har ersatts av baracker och lokalerna på Marsa är under upprustning och de nya rummen och undervisningslokalerna är jämförbara med svensk standard eller bättre.
Migranterna  kan lämna lägret när de vill men med jämna mellanrum måste de signera sin närvaro i receptionen. Migranter får130 € i månaden efter det att utredningen är klar foch i regel också ett subsidärt uppehållstillstånd samt resehandlingar som gör det möjligt att lämna Malta upp till tre månader.

Bröd, drycker, grönsaker säljs flera dagar i veckan på privat initiativ utanför lägret.
För ensamkommande ungdomar som maltesiska myndigheter konstaterat är uppenbart under 18 år gäller att de får stanna och anvisas ett speciellt boende på institutioner för minderåriga och flyktingar med speciella behov. De får gå i skola tills de blir sexton år och blir väl omhändertagna enligt maltesiska myndigheter, JRS och UNHCR.
http://www.godmanakuten.se/index.php/fltktingar/flyktingar-på-malta



Att återvända till Sverige
Det finns fyra olika möjligheter för de som överförts till Malta eller andra stater inom EU att återvända till Sverige: Arbete, studier, anknytning och asyl.

-att få återvända för arbete förutsätter att det finns  ett anställningserbjudande och att vissa förutsättningar uppfylls.
-För att ansöka om asyl måste man bevisa att det tillfälliga uppehållstillståndet är upphävt av myndigheterna och att man således saknar uppehållstillstånd i något EU land, dokument som visar att man lämnat Malta, när man gjort det och dokument som visar när man rest in i ett land utanför EU territoriet och att man vistats där i minst tre månader.
-För att få tillstånd att studera i Sverige kräver intyg på att man antagits vid utbildning, har en bostad och pengar för att klara ett års studier vilket man måste visa att man har på ett konto innan man beviljas tillstånd att studera i Sverige.
-Om anhöriga fått uppehållstillstånd i Sverige kan man ansöka om att få återvända av anknytningsskäl om man kan bevisa att de verkligen är anhöriga. 

I alla de här fallen fordras kunskaper om tillvägagångssätt, kontakter, ID handlingar och pengar vilket de i regel inte har.



Ideella organisationer
 

Utan hjälp av kyrkan och idella organisationer skulle de som lämnat sina hemländer för att söka ett bättre liv svårligen klara sig. I Europas storstäder finns tusentals som lever vid sidan om samhället men av olika skäl inte kommer vidare mot den tillvaro de sökte. Rädda Barnen, Kyrkan, Röda Korset, UNICEF och UNHCR är de större organisationer som hjälper ungdomar och andra migranter. På Malta finns JRS, Pease Lab som hjälper till med juridiska frågor som rör asylförfarandet det gör också Caritas i Rom. Röda Koset besöker läger på Malta och Sicilien och Rädda barnen har startat center för ungdomar i Rom, Genua som Civico Zero.

 

 


I den eviga staden Rom med Vatikanstaten, Colosseum och närmare tre miljoner innevånare ligger i ett oansenligt område utmed järnvägen Cevico Zero på Via dei Bruzi nr 10, cirka 2 km söder om Termini.

Civico Zero  är ett dagcenter för ensam kommande pojkar och flickor i åldrarna 12 till 18 år. Här finns duschar, toaletter, tvättmaskin/torktumlare, möjlighet till byte av kläder och datorer för Internet-anslutning. Civico Zero kan även hjälpa till med tolkning, social och medicinsk rådgivning och är därtill är centret ett stöd för ungdomar som lever i ett utanförskap eller väntar på besked i asylärenden. Rudolfo Mesaroli chef för verksamheten och Margherita Lodoli från Save the Children visade runt och informerade om verksamheten som varit igång sedan 2012.

Hit kommer ungdomar från Bangladesh, Ghana, Senegal, Elfenbenskusten och Gambia och ett flertal andra länder. För ungdomar från dessa länder är Italien vanligtvis slutmålet och dagcentret en oas där de kan få hjälp och träffa kompisar.

För ungdomar från Afghanistan, Somalia, Syrien, Eritrea, Etiopien är Italien bara en anhalt på vägen och när de skrapat ihop tillräckligt med pengar går färden vidare till Tyskland, England och de nordiska länderna främst Sverige. Civico Zero är för dem en plats där de efter en mödosam resa genom många länder och över hav kan återhämta sig och få nya krafter för att ta sig vidare till det bestämda målet och som det hoppas en bra framtid.

Som de tre ungdomar från Afghanistan jag pratade med som vid datorn var i full färd med att informera sig om förhållandena i Sverige, kontakta nätverk  och planlägga den sista etappen mot målet efter en resa som kan ha pågått i flera år.

På dagcentret kan de vid biljard-eller pingis bordet tillfälligt koppla bort tankarna på vardagens vedermödor och den kommande färden norrut mot en okänd framtid.
För Muhammed var det annorlunda han hade precis återvänt till Italien efter att ha bott i Hudiksvall i två år. Men han trivdes inte i Sverige och trots att han fått PUT återvände han till Rom och var nöjd med det. 

För Thei, en artonåring från Senegal som nu nått målet att komma till Italien och fått ett arbete. Han arbetar på en turistbåt på Fiume Tevere och tjänar omkring tusen euro i månaden, berättar han.

För honon ser tillvaron ljus ut liksom för många andra som fått ett jobb men långt ifrån alla lyckas med det, precis som i Sverige. De försöker klara den dagliga tillvaron genom att sälja solglasögon och selfie till turister, arbetar som guidar utanför Vatikanen eller andra turistattraktioner eller säljer besökspaket till Vatikanen mot provision. 


 

Natthärbärge

A 28 center ligger vid Via Aniene 28, centralt i Rom inte så långt ifrån Ostiense tågstationen som är en samlingsplats för många från Afghanistan. A 28 startade i december 2012 och erbjuder samma tjänster som dagcentret på Via dei Bruzi men är även ett natt härbärge där ensamkommande kan få mat och möjlighet att övernatta 1-3 dygn eller längre. Här får de sova i en riktig säng och känna att de behandlas med värdighet kanske för första gången sedan resan ut i världen påbörjades.

Johnny Samuelsson, god man

Talespersoner:

Johnny Samuelsson E-post: aej(at)telia.com  Mobil 0704 820410

P-O Nygren E-post: perolof47nygren(at)gmail.com Mobil 070 2372910     

RGMV E-post: inforgmv(at)telia.com 

Föreningens org.nr.8024665518 


Styrelse, länsombud och möten 2019-2020
Styrelsemötena är öppna vilket innebär att medlemmar i föreningen efter föranmälan till någon i styrelsen (se uppgifter under stadgar och styrelse) kan delta i mötena för att till exempel lämna förslag. 

Kommande möten
Årsmöte 2020, mars-april

Stryelsemöten 2020
(information kommer)

 

Styrelse

Johnny Samuelsson,ordf. Tidigare. god man/sfv, högskoleadjunkt och företagare
Skåne

Tfn 070 4820410
E-post aej(at)telia.com


P-O Nygren, vice ordf. God man/sfv., f.d. yrkesofficer. 
Karlsborg-Hjo
Tfn 070 2372910
E-post perolof47nygren(at)gmail.com

 

Eva Wennberg. Tidigare god man/sfv. Verksamhetschef, terapeut.
Uppland
Tfn 0174 40320, 073 8554499

E-post eva(at)bjorksta.se

 

Viveca Kittredge, god man, socionom, länsombud, förtroendevald revisor.
Södermanland
Tfn 072 3023578
E-post vivkit007(at)gmail.com

 

Ann-Helene Danielsson, god man/sfv, länsombud.
VästraGötaland

E-post annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241

 

 

Börje Fors.Tidigare god man/sfv. Länsombud. Ingenjör och biståndsarbetare.
Kalmar län
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085

 


Karin Senter, ersättare, Doktorand Uppsala universitet. Stockholm
Stockholm
E-post karin.senter(at)stockholm.se
Tfn 0730 238493

 

Christina Hahre, ersättare, god man/sfv.
Västmanland
E-postcristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338

 

Barbara Thulin, ersättare, god man sfv/. Universitetslektor
Partille
E-post
 barbara.thulin(at)yahoo.se 
Tfn. 0709- 688 793


Adjungerad ledamot

Linn Öst Nori, advokat, innehavare av
Öst Nori Advokatbyrå AB

08 505 86542, 070 727 75 39
E-post info(at)ostnoriadvokatbyra.com




Rådgivning helgfria dagar. Obs oavsett bostadsort går det bra att kontakta alla länsombud.

Länsombud

Blekinge län
Vakant


Jönköpings län
Anna-Lena Ståhle

E-post 
annalena.st(at)telia.com
Tfn.070-581 88 35

Annika Sehlstedt
E-post 
annika.sehlstedt(at)gmail.com
Tfn.0708 359673 


Kalmar län
Börje Fors
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085



Stockholms län
Carina Bindzau
E-post carina(at)bindzau.net
Tfn.0707603517 

Länsombud

Uppsala län
Åke Engman
E-post 
ake.engman-(at)elia.com
Tfn. 0706824506


Västerbottens län
Ann-Sofie Gothnell 
E-post 
annsofie.gothnell(at)gmail.com
Tfn. 0705331995


Södermanlands län
Viveka Kitredge
E-post 
vivkit007(at)gmail.com
Tfn 0723023578


Östergötlands län
Reidun  Claesson
E-post reidun.claesso(at)gmail.com
Tfn.0705892155

 

 

 

 

Länsombud

Hallands län
Eva Dahlstrand,
E-post 
eva.dahlstrand(at)hotmail.com
Tfn. 0739-85 56 01


Västmanlands län
Christina Hahre
E-post 
cristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338


Värmlands län
Vakant


Västernorrlands län
Ilva Edvinsson
Epost 
iedvinsson(at)gmail.com
Tfn. 0723109009


 

Länsombud

Skåne län
Lena Mårtensson
E-post
martenssonlena(at)gmail.com
Tfn. 0705 299799


Skåne län
Göran Dreveborn
E-post g
goran.dreveborn(at)outlook.com

Tfn.076 8237723


Västra Götalands län
Ann-Helene Danielsson
E-post 
annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241


Västra Götalands län
Bitten Henricson
E-post bitten.henricso(at)gmail.com
Tfn.0739855814
Back to Top