2018-02-28       

 

 

 

Regeringskansliet

(Justitiedepartementet)

10333 Stockholm

 

 

 

 

Remissyttrande avseende SOU 2017:96 - Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap

Ert dnr Ju 2017/090578/L2

 

RGMV uppskattar möjligheten att yttra sig och lämnar efter granskning följande kommentarer efter det att föreningens medlemmar getts tillfälle att lämna sypunkter. Ansvarig för yttrande är Johnny Samuelsson ordf. samt adjungerade ledamoten advokat Linn Öst Nori som utarbetat yttrandet.

 

Utredningens förslag i delbetänkandet presenterat i SOU 2017:96 avser att begränsa möjligheterna att erkänna utländska barnäktenskap i Sverige. I utredningens uppdrag ingick att lämna förslag till författningsändringar med innebörden att utländska barnäktenskap inte ska erkännas om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Detta förslag skulle enligt direktivet presenteras oaktat om utredningen finner att detta är det lämpligaste sättet att begränsa möjligheterna till erkännanden av barnäktenskap ingångna i utlandet eller ej.

Huvudregeln i svensk rätt är att äktenskap som ingåtts utomlands och som är giltiga i det landet där äktenskapet ingicks, alternativt det land där makarna är medborgare eller har sin hemvist, ska vara giltigt till formen även i Sverige enligt IÄL 1 kap. 7 §. Undantag från denna huvudregel finns i IÄL 1 kap. 8a §. Förslaget i SOU 2017:96 utgörs av en ny punkt i IÄL 1 kap. 8a §, där det stadgas att ett äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag inte erkänns i Sverige om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Enligt utredningens förslag ska IÄL 1 kap. 8a § st. 2 lämnas oförändrad, vilket innebär att det även i förhållande till makarnas ålder kommer finnas en möjlighet att ändå erkänna äktenskapet om det föreligger synnerliga skäl.

Det föreslagna tillägget till IÄL 1 kap. 8a § skiljer sig från tidigare reglering på så sätt att det inte finns något krav på anknytning till Sverige vid tidpunkten för äktenskapets ingående för att äktenskapet inte ska erkännas med hänvisning till makarnas ålder. Visserligen krävs ingen särskild anknytning till Sverige för att neka ett erkännande av ett utländskt äktenskap med hänvisning till ordre public-bestämmelsen i IÄL 7 kap. 4 § som kan tillämpas på barnäktenskap, men denna bestämmelse ska tillämpas restriktivt och träffar vanligtvis inte barnäktenskap där makarna är över 15 år gamla.1 Av detta kan vi utläsa att att den föreslagna lagändring i IÄL framför allt kommer träffa äktenskap där en eller båda av makarna är över 15 men under 18 år gamla.

Att i större utsträckning förhindra att barnäktenskap ingångna utomlands erkänns i Sverige motiveras med att de svenska reglerna om äktenskapshinder är skyddsregler, och åldersgränsen är en skyddsregel till förmån för barn. Barnäktenskap riskerar barns rätt till utbildning samt är negativt ur en jämställdhetssynpunkt, och utredningen menar vidare att barn ska få vara barn, få gå i skolan och få leva i frihet från vuxenlivets ansvar.2 Att ingå och leva i äktenskap innan 18 års ålder är enligt utredningen ett hot mot dessa intressen.

Utredningen går igenom tänkbara negativa konsekvenser för den enskilde om ett ingånget äktenskap i utlandet inte erkänns i Sverige. Utöver de rent känslomässiga konsekvenserna av att inte få ett äktenskap erkänt nämns arv, bodelning, migrationsfrågor och vårdnad av barn som områden där det potentiellt kan uppstå problem. En annan aspekt som lyfts fram av utredningen är att det faktum att ett par anses vara ogifta i Sverige men gifta i något annat land, ett så kallat haltande äktenskap, i sig kan vara problematiskt och medföra olägenheter för den enskilde.3 Samtidigt menar utredningen att intresset av att skydda barn väger tyngre än ett upprätthållande av de äktenskapsrättsliga reglerna.4 I och med de övriga rättsregler som skyddar barn och barnets intressen finns i princip inget behov för barn att omfattas av ett äktenskaps rättsverkningar, med undantag för arvsrätten som utredningen menar är det enda område som inte tryggas av andra rättsregler.

Enligt RGMV:s mening är det något problematiskt att det riskerar att uppstå situationer där ett äktenskap inte erkänns i Sverige vilket leder till att en efterlevande make inte har någon arvsrätt, vilket kan lämna den efterlevande maken i en svår ekonomisk situation. Enligt utredningen blir inte

1 SOU 2017:96 s. 60, hänvisning till ex. MIG 2012:4. 2 SOU 2017:96 s. 98.
3 Se SOU 2017:96 s. 106.
4 SOU 2017:96 s. 17.

  

detta ett lika stort problem i just de fall som denna bestämmelse avser att träffa i och med att äktenskapet av naturliga skäl inte bestått under en så lång tid, vilket innebär att makarna inte inrättat sig efter äktenskapets rättsverkningar på samma sätt som ett par som varit gifta under en längre tid. Detta resonemang kan till viss del ifrågasättas enligt min mening. Om makarna ingår äktenskap och förutsätter att detta ska vara giltigt kan det argumenteras för att inrättandet efter att leva i äktenskap med alla de rättsliga konsekvenser det innebär inträder mycket snart, i och med att makarna vid äktenskapets ingående inte hade någon anledning att beakta svenska äktenskapsregler och därmed ingen anledning att överväga att äktenskapet skulle komma att betraktas som ogiltigt. Att inrätta sig efter äktenskapets rättsverkningar innebär mer än bara risken för att ena parten jobbar medan den andre stannar hemma för att exempelvis sköta hushållet. I ett sådant exempel finns det visst fog för utredningens argumentation, då de ekonomiska ojämlikheterna mellan parterna inte hinner växa sig så stora om äktenskapet inte varat under en lång tid, vilket gör att en avsaknad av bodelning inte blir lika problematisk för den part som inte tjänat några egna pengar under tiden. Övriga rättsliga följder av att ingå ett äktenskap torde dock makarna kunna sägas inrätta sig efter i princip omedelbart då makarna haft fullt fog att utgå från att de äktenskapsrättsliga reglerna gäller. Detta gäller exempelvis arvsfrågor samt även bodelning.

Utredningen lyfter fram att barnäktenskap är ett jämställdhetsproblem, och att ett icke-erkännande av ett ingånget barnäktenskap i många situationer syftar till att skydda en kvinnas frihet och jämlikhet.5 Det kan dock enligt RGMV:s mening lyftas fram en problematik gällande hur kvinnan i det enskilda äktenskapet verkligen hjälps av att äktenskapet inte erkänns. Som utredningen påpekar blir denna lagändring framför allt aktuell när det gäller äktenskap där en eller båda av makarna är 16-17 år gamla. De är alltså bara något år från att bli myndiga och därmed kunna gifta sig i Sverige. Det framgår inte av utredningens betänkande vad den önskvärda effekten av att äktenskapet inte erkänns är. Att äktenskapet inte erkänns torde i en del fall enbart få effekten att personerna i fråga väntar ett år, för att sedan gifta sig. Detta kan ses som positivt i och med att den svenska regleringen av äktenskapsålder upprätthålls för alla i landet bosatta personer. Samtidigt kan det diskuteras i vilken mån detta glapp på ett till två år, under vilka de tidigare makarna inte är gifta fram till att de kan lagligen gifta sig i Sverige, bidrar till målet om att låta barn vara barn samt ökad jämställdhet. Det diskuteras inte mer ingående huruvida det faktum att en person som kommer hit vid 16-17 års ålder och är gift är mindre trolig att påbörja samt fullfölja exempelvis gymnasiestudier jämfört med en ogift person som kommer till Sverige vid samma ålder.

Det kan även diskuteras hur utbrett problemet med barnäktenskap bland personer som kommer till Sverige från utlandet är. Utredningen hänvisar till siffror från Migrationsverket där 132 barn har befunnits vara gifta, även om utredningen tror att mörkertalet är stort.6 I folkbokföringen är färre personer än så registrerade som gifta samtidigt som de är under 18 år.7 Det är alltså oklart hur utbrett fenomenet barnäktenskap är i Sverige idag, och förekomsten av problemet torde vara en aspekt som ska vägas in i hur önskvärd en skärpning av erkännandereglerna är.

Sverige tillät så sent som 2014 svenska medborgare att ingå barnäktenskap. Det kan därmed förefalla som en drastisk omsvängning att inte erkänna äktenskap som ingåtts i utlandet i enlighet med de lagar och regler som gäller på orten där äktenskapet ingicks, i och med att svenska myndigheter för några år sedan kunde godkänna att svenska medborgare ingick sådana äktenskap. Problematiken i detta avseende kan liknas vid diskussionen kring ordre public-regler, nämligen att det kan ses som en politiskt känslig handling att inte upprätthålla utländska rättsregler i Sverige då det kan tolkas som ett underkännande av den utländska rättsordningen. Det kan därför argumenteras för att regler om att exempelvis inte erkänna äktenskap ingångna i utlandet endast bör omfatta fall där det skulle få närmast stötande resultat att upprätthålla äktenskapets rättsverkan. Enligt RGMV:s mening torde typfallen av detta vara äktenskap som ingåtts genom tvång samt barnäktenskap med yngre barn, vilket också är synen på ordre public-regeln gällande

5 SOU 2017:96 s. 120. 6 SOU 2017:96 s. 13. 7 SOU 2017:96 s. 13.

 

Borrby 2018-02-28

Johnny Samuelsson, ordf.

Talespersoner:

Johnny Samuelsson E-post: aej(at)telia.com  Mobil 0704 820410

P-O Nygren E-post: perolof47nygren(at)gmail.com Mobil 070 2372910     

RGMV E-post: inforgmv@telia.com Org.nr.8024665518 

Följ RGMV på sociala medier   RGMV på Facebook     på Twitter    RGMV på Youtube (under arb.)

Möten 2018

Styrelsemöte 9 juni 



Rådgivning helgfria dagar

Länsombud

Blekinge län
Bengt Winnow
E-post 
bengan.winnow(at)gmail.com
Tfn. 0708553459


Jönköpings län
Anna-Lena Ståhle

E-post 
annalena.st(at)telia.com
Tfn.070-581 88 35

Annika Sehlstedt
E-post 
annika.sehlstedt(at)gmail.com
Tfn.0708 359673 


Kalmar län
Börje Fors
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085


 

Länsombud

Uppsala län
Åke Engman
E-post 
ake.engman-(at)elia.com
Tfn. 0706824506


Västerbottens län
Ann-Sofie Gothnell 
E-post 
annsofie.gothnell(at)gmail.com
Tfn. 0705331995


Södermanlands län
Viveka Kitredge
E-post 
vivkit007(at)gmail.com
Tfn 0723023578


 

 

 

 

Länsombud

Hallands län
Eva Dahlstrand,
E-post 
eva.dahlstrand(at)hotmail.com
Tfn. 0739-85 56 01


Västmanlands län
Christina Hahre
E-post 
cristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338


Värmlands län
Thore Jansson
E-post 
thore(at)futureconsulting.se
Tfn. 0701 904593


Västernorrlands län
Ilva Edvinsson
Epost 
iedvinsson(at)gmail.com
Tfn. 0723109009


 

Länsombud

Skåne län
Lena Mårtensson
E-post
martenssonlena(at)gmail.com
Tfn. 0705 299799


Skåne län
Göran Dreveborn
E-post 
goran.dreveborn(at)telia.com
Tfn.076 8237723


Västra Götalands län
Ann-Helene Danielsson
E-post 
annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241


Stockholms län
Carina Bindzau
E-post 
carina(at)bindzau.net

Tfn.0707603517 

Back to Top