RGMV

Gode män och Vårdnadshavare

 

Kallelse till årsmöte i Västerås
söndagen den 20 september 2015

 

Tid: 10.00-11.30
Plats: adress Västerås

Som medlem inbjuds du härmed att närvara vid årsmötet och har yttrande- och förslagsrätt vad avser föreningens verksamhet och rösträtt förutsatt, att du betalt fastställd medlemsavgift och finns upptagen i röstlängden. 

Det samma gäller för associerade medlemmar som enligt föreningens stadgar dock  inte har rösträtt.

OBS För att på bästa sätt kunna förbereda årsmötet är det viktigt, att du som är medlem och avser att närvara vid  årsmötet meddelar det till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. senast den 5 september.

 

VÄLKOMMEN

 

Dagordning för årsmötet, RGMV 2015
1 Mötets öppnande 

2 Mötets behörighet 

3 Val av mötets ordförande 

4 Val av mötets sekreterare 

5 Godkännande av dagordning 

6 Fastställande av röstlängd

7 Val av justeringsmän, tillika rösträknare

8 Styrelsens verksamhetsberättelse för det avslutade verksamhetsåret 

9 Ekonomisk berättelse för det avslutade verksamhetsåret 

10 Revisorns berättelse för det avslutade verksamhetsåret

11 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 

12 Val av styrelse

13 Val av valberedning

14 Val av revisor 

15 Val av kassör

16 Val av adjungerad ledamot
17 Fastställande av medlemsavgift 

18 Inkomna motioner 

19 Verksamhets- och budgetplan för kommande verksamhetsår

20 Övriga frågor 

21 Mötets avslutande

 

 

Information om motioner

Motioner till årsmötet skall ha kommit föreningen tillhanda senast den 5 september 2015. Namn,
e-post adress och telefonnummer skall anges på motionen.
 

Inkomna motioner sammanställs och skickas till samtliga medlemmar för kännedom. Vill du uttala ditt stöd  för någon motion  skall du senast  den 14 september per e-post ange vilken motion du stöder, bifoga dina kontaktuppgifter och skicka uppgifterna till, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Förslag till styrelse för RGMV  

Förslag till personer du anser ska ingå i styrelsen skickas med e-post till valberedningen. Förutom namn och kontaktuppgifter på den/dem du föreslår ska dina egna kontaktuppgifter också anges och skickas med till valberedningen.
Margareta Åhlén, e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kia Hamnö, e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Verksamhetsberättelse
Under verksamhetsåret har  RGMV, liksom föregående år haft tre huvudsakliga fokusområden – god man-jour, boende för ensamkommande barn och unga samt en anpassad skolgång.

Antalet medlemmar är stabilt och ökar sakta då nya medlemmar över hela landet ansluter sig. Föreningens hemsida har under året haft över 35000 besökare och nyhetsbrevet som utkommit varje månad under året är uppskattat liksom Facebookgruppen som stadigt drar till sig fler medlemmar. 

 

Allt arbete i föreningen sker på ideell grund vilket innebär att medlemmar i styrelsen själva står för kostnader vad avser hotellkostnader, resor i samband med föreningens möten och administrativa kostnader som kan uppstå. I viss utsträckning har föreningen kunnat subventionera vissa kostnader genom medlemsintäkter men  huvuddelen har medlemmar i styrelsen själva stått för.
Styrelsemöten och AU-möten har genomförts enligt vad som anges i föreningens stadgar. Arbetet med att uppnå föreningens mål i olika frågor har fortgått parallellt med att ledamöter i styrelsen haft ofta tidskrävande uppdrag som god man/vårdnadshavare. 

Men trots sådana omständigheter har arbetet varit framgångsrikt i olika avseenden och RGMV blivit mer och mer känt av myndigheter, förvaltningar, gode män/vårdnadshavare samt personer som i olika sammanhang arbetar med ensamkommande barn/unga. Det finns anledning att tro att RGMVs synpunkter i olika frågor som framförts i remissvar och i andra sammanhang givit respons i fler avseenden trots såväl administrativa som ekonomiska begränsningar.

 

I syfte att öka tillgängligheten i förhållande till föreningen har länsombud i Kronobergs och Upplands län utsetts. Unde innevarande år och kommande är avsikten att fler länsombud utses.

Föreningens talespersoner rapporterar om frekventa samtal från gode män och vårdnadshavare som har frågor om uppdraget. 

Föreningen har medverkat till att uppmärksamma att vissa överförmyndare/överförmyndarnämnden felaktigt svartlistat gode män och agerat för att dessa ska få upprättelse, vilket skett i åtminstone ett fall.

 

Under året har RGMV bland annat varit representerat vid:

-en nationell konferens om människohandel och sexuell exploatering.

-en konferens om våldsbejakande extremism arrangerad av polisen i östra Malmö och Malmö Islamic center.

-ett asylnätverksmöte med justitie-och migrationsminister Morgan Johansson tillsammans med flera andra organisationer.

-ett framtidsseminarium i migrationsfrågor på Rosenbad.

-ett möte med justitie -och migrationsminister Morgan Johansson och hans medarbetare på Rosenbad.


Skrivelse till Socialdepartementet och regeringens särskilda utredare Håkan Ceder angående familjehem och stödboende har inlämnats

Ett seminarium om våldsbejakande extremism har anordnats av föreningen den 19 september

Remissvar angående asylprocedurdirektivet inlämnas i slutet av september  till Justitiedepartementet och ett utbildningsförslag för gode män och vårdnadshavare till Länsstyrelsen i Dalarna.

 

Under kommande verksamhetsår avser RGMV att driva de frågor som fastställts i föreningens stadgar, medvetna om att saker och ting kan ta tid men förhoppningsvis förr eller senare ger resultat.

RGMV
Gode män och Vårdnadshavare

Välkommen till ett kostnadsfritt seminarium om:
Radikalisering, extremism och vad gode män och vårdnadshavare bör veta och kan göra för att förhindra att ungdomar rekryteras till terrororganisationer samt en presentation av hur situationen är idag och vilka insatser som görs av samhället.
Seminariet vänder sig i första hand till gode män och vårdnadshavare men även andra aktörer som på olika sätt kommer i kontakt med ensamkommande ungdomar är välkomna.


Bakgrund
Rekryteringen av unga till olika typer av extremistiska, våldsbejakande nätverk eskalerar och ska så långt det bara är möjligt, förhindras. Under seminariet kan kompetensen hos oss som kommer i kontakt med ungdomar höjas och vi kan lära oss att bättre förstå problematiken, tolka tecken på ökad radikalisering och veta vilka åtgärder vi kan vidta.

Tid och plats Lördagen den 19 september 2015, 9.30–15.00 Stadsbibliotekets hörsal, Biskopsgatan 2, 722 11 Västerås. Tfn.021-39 46 01

Registreringfrån 08.45 Information och frågor P-O Nygren 070 2372910 och Katarina Nyberg 073 9912875

Anmälan:https://goo.gl/ogyov5

Arrangör: RGMV, Gode män och Vårdnadshavare

Medverkande
Håkan Wåhlstedt, Landshövding i Västmanlands län, Daniel Norlander, Huvudsekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Peder Hyllengren, Forskare vid Försvarshögskolan, Polisen i Västerås, Polisen i Västerås

Program
09.00 Servering
09.30 Inledning och presentation av dagens program
09.35 Landshövdingen i Västmanland, Håkan Wåhlstedt
10.00 Huvudsekreteraren hos Nationella samordnaren Daniel Norlander
11.00 Polisen i Västerås
12.00-13.00 Lunch
13.00 -14.30 Forskaren vi Försvarshögskolan Peder Hyllengren
14.30  Frågestund
14.55 Seminariet avslutas 

 

 

RGMV (Riksföreningen gode män vårdnadshavare) arbetar för bättre förutsättningar gör gode män/vårdnadshavare för  att skapa en så god tillvaro för ensamkommande barn/ungdomar som det bara går, vilket bland annat innebär att lyfta fram möjligheter och brister i utbildningen för dessa unga personer. Det finns flera saker vi anmärker på. 

Den första är den bristande individualiseringen inom Språkintroduktion. Ungdomar med permanent uppehållstillstånd ges samma utbildning som ungdomar utan PUT. Nu när den maximala utredningstiden för asylärenden höjs kan detta bli än mer problematiskt. Språkintroduktion har ju en tydlig teoretisk inriktning. Den unga person som ska utvisas har väldigt liten nytta av en sådan utbildning, varför vi tycker att man ska ta hänsyn till varje elevs situation och i de fall där det är lämpligt anpassa utbildningen så att den blir praktiskt inriktad (något som den ensamkommande kan ha bättre användning av om hon eller han eventuellt utvisas till tidigare hemland eller överförs). Vi betraktar det således som nödvändigt att erbjuda praktiska ämnen. Kunskaper i dessa ämnen kan också vara till stor nytta för de unga som får stanna, eftersom kunskaperna snabbare kan leda till arbete och därmed skapa ökad integration. Att ensamkommande barn/ungdomar och ungdomar med annat andraspråk än svenska generellt lyckas mindre bra i skolans teoretiska del, något som poängterats av bland andra språkforskare som Hyltenstam (2007), gör också att det kan vara bättre för ungdomar att arbeta mer praktiskt i skolan och därigenom förvärva ett yrkesspråk.  

Om man tittar på den språkutvecklande utbildning som tillhandahålls inom Språkintro och fortsatt inom nationellt program på gymnasiet kan man se att det finns goda ambitioner, men kanske inte lika goda pedagogiska och ekonomiska förutsättningar att göra ett riktigt bra arbete. Utbildningen följer exempelvis inte den forskning som visar att det tar hela sex till åtta år att förvärva skolans kunskapsspråk på den generella nivån förstaspråkstalande elever ligger på (Collier & Thomas 2004, Hyltenstam 2007). Inom Språkintroduktion kan ju eleven stanna i två år och då ha rätt till exempelvis studiehandledning på förstaspråket. Därefter möter eleven en annan tillvaro på gymnasiets nationella program, där det språkstöd som omgivit eleven inte längre finns på samma sätt. De sex till åtta år som flera forskare pratar om, en tid då eleven behöver särskilt stöd i språket, reduceras här till två år. Den framgångsfaktor som tät kontakt mellan modersmålslärare och övriga lärare i skolan innebär beaktas inte heller i någon större utsträckning (kanske främst av ekonomiska/praktiska skäl) i gymnasieskolan.

Utbildningen för ensamkommande brister härmed när det gäller individualisering/anpassning och evidensbasering. I föreningen har vi diskuterat vissa åtgärder, bland annat en idé om en mer flytande gräns mellan Språkintro och praktiskt nationellt program, där nyanlända elever skulle kunna ta del av någon kurs i gymnasiets programutbud, exempelvis inom bygg, fordon, el eller omvårdnad. Detta skulle kunna gynna såväl kunskapsutveckling som integration, då Språkintros relativa isolering skulle kunna brytas. Isoleringen eller exkluderingen av Språkintro från övrig verksamhet har diskuterats mycket, men fortfarande bedrivs utbildningen på ett sätt som motverkar möten mellan elever. Det finns således flera aspekter av utbildningen som kan kritiseras och förhoppningsvis revideras.

Karin Senter (Styrelsemedlem RGMV)

UNDER ARBETE

Arbetet med att utveckla RGMV:s program pågår fortlöpande vilket innebär att vissa justeringar och kompletteringar kan göras och att nya programpunkter och rekommendationer efterhand tillkommer.

Bakgrund

Uppdraget som god man har i Sverige anor från 16-1700  talet då medborgarna ställde upp för att ge stöd och hjälp till de i samhället som inte klarade sig själva. Inga speciella kunskaper krävdes, solidaritet och medmänsklighet var grundstenarna i uppdraget som utfördes utan krav på ersättning när samhällets rättsliga instanser kallade.

Humanitet och pliktkänsla är idag liksom det var förr alltid en del av uppdraget liksom intresse och engagemang. Men samhällsutvecklingen och förhållanden i omvärlden har inneburit att uppdraget förändrats och i vissa avseende blivit komplicerat och såväl personlig lämplighet som  kunskaper krävs för att uppdraget ska kunna utföras som lagstiftaren avsett och möta de krav som kan ställas.
Uppdraget för ensamkommande barn och unga  är av speciell karaktär som i flera avseenden skiljer sig från ett ordinärt godman-och förvaltarskap och  även uppdraget som särskilt tillförordnad vårdnadshavare. 
Förordnandet gäller enbart unga människor under 18 år som är statslösa eller  medborgare i ett annat land och är skilda från sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare och är asylsökande vilket innebär en speciell process. Uppdraget regleras både av svensk lagstiftning, förordningar inom EU och konventioner som Barnkonventionen samt FN:s konvention om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Möten med andra kulturer och religioner är karakteristiskt för uppdraget liksom att samtal initialt endast kan genomföras med hjälp av tolk. 

Då Sveriges riksdag har bestämt att invandringen inte skall vara fri utan reglerad innebär det, att barn och unga efter Migrationsverkets och i förekommande fall rättsliga instansers prövning enligt gällande lagstiftning skall utvisas eller enligt vad som anges i Dublin förordningen överföras. Uppdraget handlar därför i många fall om att förbereda och underlätta ett återvändande till hemlandet eller första asylland likaväl som att planera för en framtid i det svenska samhället.

Om barn och unga

Sedan 2010 har över 61000 ensamkommande barn/unga från världens alla hörn, med olika uppväxtvillkor, kulturell bakgrundpå grund av krig, förföljelse, tvångsrekryteringar, fattigdom och människohandel registrerats som asylsökande i Sverige. 
De allra flesta skötsamma, i olika avseenden kompetenta och med ambitionen är att få uppehållstillstånd  men kanske ännu viktigare, att studera för att få en utbildning  som leder till självförsörjning och etablering i Sverige eller som möjliggör ett återvändande till anhöriga i hemlandet. 
I hemlandey ses tonåringar som unga vuxna, men i Sverige blir de barn igen och mottagningen är inriktad på omhändertagande, vård och behandling och kravlös. 
Att inte särskilt uppmärksamma kulturkrocken och barn/ungas förväntningar kan vara en stor källa till obalans i mottagandet. I det sammanhanget kan en god mans vägledning och till exempel en syokonsulents tidiga insats vara avgörande för att de ska hamna rätt i tillvaron med goda framtidsutsikter. 

Myndigheter, förvaltningar och organisationer har generellt sätt otillräckliga kunskaper om god man och vårdnadshavare ansvar, vilka befogenheter som följer uppdraget liksom att det i flera avseenden skiljer sig från ett ordinärt godmanskap vilket försvårar en nödvändig samverkan. Att informera berörda aktörer om uppdraget är därför en viktig uppgift som RGMV arbetar med. 
Om Migrationsverket beaktade att underåriga saknar rättslig handlingsförmåga, överförmyndare att inga barn/unga som vistas i Sverige ska vara utan en fungerande, tillgänglig vårdnadshavare och om Socialtjänsten intresserade sig för frågan skulle inga ensamkommande asylsökande barn/unga som är kompetenta i flera avseenden men tämligen resurslösa språkligt och kunskapsmässigt kring asylprocessen, okunniga om sina rättigheter och ovana att föra ett samtal via tolk stå utan att god man när de söker asyl eller ett  offentlig biträde som kan  informera och vägleda dem i vad som är viktigt att berätta. 

En mottagning som inte är rättssäker är ett samhällsproblem som alla involverade myndigheter, rättsliga instanser och organisationer har ett ansvar för att komma till rätta med. 


Stöd och rådgivning 

Gode män/vårdnadshavare vittnar om att uppdraget är positivt och givande men inte utan svårigheter av varierande grad. Trots att uppdraget förutsätter regelbundna kontakter med vuxna i barn och ungas omgivning är det ändå ett ensamuppdrag och påfrestningarna kan ibland bi stora. Även om ambitionen är att etablera en genomtänkt relation, ett rimligt engagemang och ett balanserat förhållningssätt till barn och unga är det inte möjligt att avskärma sig från upplevelser som när unga människor far illa. Upplevelser av det slaget, förekommande berättigade strider med socialtjänst, boende och skola kan innebära, att goda män kan bli psykiskt utmattade och behovet av återkoppling, stöd och handledning kan vara stort.
RGMV ska verka för att god man vårdnadshavare ges möjlighet till juridisk hjälp, handledning och erfarenhetsutbyte. 
Arbetsmiljön ställer krav på förbättringar. Gode män helt saknar skyddsnät då ingen instans ombesörjer försäkringsfrågor eller ansvarar för arbetsmiljöfrågor. Att uppdraget utförs på ideell grund får inte innebära att säkerheten för gode män som gör en viktig samhällsinsats inte tillgodoses.

Nationella riktlinjer 

Lagstiftningen på området beskriver uppdraget som god man för ensamkommande barn i allmänna ordalag utan att närmare beskriva åtaganden eller ange någon begränsning av antalet uppdrag. Nationellt samordnade anvisningar som tydliggör och beskriver åtaganden och begränsningar saknas. Det är RGMV:s uppfattning att de åtaganden som Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och SKL anser kan åläggas en god man kan ligga till grund för uppdraget och att antalet uppdrag begränsas till vad som kan anses vara rimligt utifrån dessa åtaganden och vad som i övrigt anges i de förändringar i Föräldrabalken som trädde i kraft 2015.
RGMV anser att nationella riktlinjer och regelverk blir ett stöd och ger vägledning för gode män och vårdnadshavare. Konkreta anvisningar om vad uppdraget innebär i praktiken som tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning och grundläggande värderingar i konventioner innebär att uppdraget underlättas och att ensamkommande barn/ungas rättigheter bättre kan tillgodoses. Det torde även möjliggöra för såväl Länsstyrelse som överförmyndare att bättre kunna utföra tillsyner.

 

Tillsyner, kvalitetskontrolleroch en särskild befattning 

Centralt och av största vikt är effektiva tillsyner och kontroller av myndigheter sker i syfte att undvika svaga myndigheter som frångår vad som sägs i lagar och förordningar eller tolkar och tillämpar dem olika och som inte överensstämmer med lagstiftarens avsikter. Riksrevisionen, JO, Statskontoret och Skolinspektion har under åren framfört kritik mot Överförmyndare, Socialtjänsten, Länsstyrelsen och Skolverket  som uppvisat allvarliga brister i olika avseenden men förväntade effekter har uteblivit. 
RGMV anser att tillsyner och kvalitetskontroller vad avser myndighetsutövningen gällande barn/unga kan förstärkas genom att en ny myndighet där det civila samhället är representerat ersätter de sju länsstyrelser som idag har det övergripande tillsynsansvaret över överförmyndare/nämnd. 
Förutom en i alla avseenden förbättrad tillsyn av ansvariga myndigheter och hur gode män sköter uppdraget är det RGMV:s uppfattning att det även behövs, att det kommunalt eller regionalt inrättas en särskild befattning inom ordinarie verksamhet med ansvar för rekrytering, utbildning, handledning och rådgivning. Inrättandet av en sådan funktion bidrar till ett rättssäkert system, fortlöpande utveckling av uppdraget och en kompetens- och kvalitetshöjning. 

 

God man jour - asylprocessen påbörjas utan en god man

Det överordnade syftet med funktionen god man är säkerställandet av att inga barn/unga  som vistas i Sverige på egen hand skall vara utan en fungerande och tillgänglig vårdnadshavare. 
Men trots ett vällovligt syfte  och vad som i övrigt sägs i lagstiftningen om barn/ungas bästa har asylprocessen rutinmässigt påbörjats utan en god man vilket inneburit att sedan 2010 har över 61000 i barn/unga en utsatt situation inte fått det stöd som kan ha behövts och ingen har bevakat deras rättigheter.  Någon insyn i verksamheten har inte heller funnits

Då registreringen av ett asylärende är en del av asylprocessen och att det som framkommer vid registreringstillfället ligger till grund för den fortsatta utredningen är det ytterst angeläget med en närvarande god man som bevakar processen, informerar, bistår med råd och ger det stöd som i förekommande fall kan behövas. Gode mannens uppdrag kan därmed bli avgörande ur ett rättsperspektiv. 

När ensamkommande barn/unga asylsökande efter ankomsten till Sverige kommer i kontakt med Migrationsverkets ansökningsenhet utses ingen god man. I stället blir det offentliga biträde som Migrationsverket utser även god man och därmed tillgodoses kravet på ett snabt förordnande av en god man men so inte är närvarande. Mottagningsprocessen påbörjas således utan att en ställföreträdare/god man är närvarande.
Enligt Lag om god man till ensamkommande barn skall en god man förordnas så snart det är möjligt. Vad som avses med "så snart som möjligt" är inte närmar preciserat men inom 24 timmar kan anses vara  lagstiftarens intention. Trots det och barn och ungas behov av stöd i en utsatt situation av en god man som övervakar deras rättigheter kan ett förordnande dröja flera dagar, en vecka eller längre tid än så beroende på överförmyndarens beredskap.
RGMV anser att överförmyndaren i ankomstkommunerna skall åläggas att upprätta en förteckning över rättrådiga, erfarna och i övrigt lämpliga gode män som skall finnas tillgänglig på mottagningsenheten. Utifrån den förteckningen ska Migrationsverkets tjänstemän utan dröjsmål kontakta en god man, innan ett biträde utses.

 

God man ska bekräfta  asylansökan

Ensamkommande barn och unga  saknar i viss omfattning rättslig handlingsförmåga och kan inte själva ansöka om uppehållstillstånd utan denna uppgift ska åläggs den gode mannen enligt gällande lagstiftning. En ansökan om asyl kan således inte handläggas förrän den har bekräftas av en företrädare för barn/unga. Därför registreras bara ansökan i avvaktan på att ärendet bekräftats, enligt lag av den gode mannen men i praktiken av ett offentligt biträde beroende på den praxis som utvecklats av Migrationsverket och som tillämpas på ansökningsenheterna i landet.
RGMV anser att det finns skäl att ifrågasätta det sätt på vilket Migrationsverket valt att gå tillväga och överförmyndarens i många fall underlåtenhet och oförmåga att inte förordna en god man utan dröjsmål till barn/unga i en utsatt situation. Som nämnts ska enligt gällande lagstiftning ska en god man bistå barn och unga med ansökan om asyl och bekräfta denna. Det finns därför skäl att ändra den nuvarande ordningen så att den gode mannen rutinmässigt är den förste ansökningsenheten kontaktar för att företräda asylsökande barn/unga och som kan bekräfta asylansökan.

 

Mottagning

Sverige kan berömma sig av att under flera år tillhört de länder i Europa som tar emot flest ensamkommande barn/unga och dessutom kanske har den bästa mottagningen. Här får de en god man och offentligt biträde, rätt till sjuk-och tandvård och skolgång.  De kan överklaga beslut till rättsliga instanser och ansöka om verkställighetshinder och inhibition. 

Men det finns brister. Enligt gällande lagstiftning ska inga ensamkommande som vistas i Sverige vara utan en fungerande, tillgänglig vårdnadshavare  men sedan 2010 har över 61000 ensamkommande barn/unga registrerats som asylsökande i Sverige men ingen av dem har företrätts av en ställföreträdare vid registreringstillfället  när de sökt asyl.
Flertalet i åldern 13-15 år de allra flesta 16-18 år med viss livserfarenhet och i flera avseenden kompetenta men tämligen resurslösa språkligt och kunskapsmässigt kring asylprocessen.

Men trots det och att de saknar rättslig handlingsförmåga förväntas de själva, i en livsavgörande situation sakligt kunna redogöra för viktiga  omständigheter och förstå vad som är viktigt att berätta. 
För unga hbtq-personer, traumatiserade och de med  funktions nedsättningar eller är i människohandel är avsaknaden av en företrädare  särskilt allvarlig eftersom det finns en uppenbar risk att de överhuvudtaget inte blir sedda med med Migrationsverkets nuvarande rutiner.

 

Ett personligt mottagande


Mottagningssystemet bör anpassas för att tillvarata barns/ungas kompetens och förutsättningar med hänsyn tagen till kulturella skillnader och uppväxtvillkor. Samhällets förväntningar som finns på barn/unga och det ansvar som åligger henne eller honom måste tydliggöras. RGMV vill att:

-ett personligt mottagande sker från första stund med en god man närvarande vid registreringstillfället

-den ensamkommande får tydlig information om såväl rättigheter som skyldigheter

-att den utbildning som anordnas utgår från behov och förutsättningar. RGMV betonar särskilt vikten av tillgång till yrkes-/lärlingsutbildningar

-skolplikt ska gälla för alla ensamkommande även de som fyllt sexton år

RGMV menar att ensamkommande här ska särbehandlas i relation till dem som levt en längre tid i  Sverige och en obligatorisk samhällsutbildning med bland annat sexualundervisning och samlevnad, en typ av undervisning som många ensamkommande inte tidigare haft tillgång till, behöver bli ett obligatorium. RGMV välkomnar således de specifika satsningar, exempelvis från RFSU, som skett de senaste åren.


Utceckling  mottaganingen och uppdraget som god man

Att utveckla uppdraget i olika avseenden är angeläget, frågan om anställda gode män och alternativ till nuvande mottagning finns därför på RGMVs agenda. Gode män har funnits i Sverige under lång tid och det är en tilltalande tanke och fördelaktigt på flera sätt att medborgare på ideell grund och av solidaritet ställer sig till förfogande i samhällets tjänst för att hjälpa barn och unga i en utsatt situation. 
För myndighetsutövningen vad gäller ensamkommande barn/unga har landets 230 överförmyndare/nämnder ansvaret. Men den uppgiften karaktäriseras i många fall av okoordinerade ställningstaganden, lokala tolkningar av lagar och förordningar och bristande tillsyn och kvalitetskontroller av ställföreträdare. 
En utebliven samverkan och samordning innebär att villkoren för förordnandet och förutsättningarna för uppdraget varierar för gode män och att barn/ungas möjligheter att få den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda beror på var de bor. Det förhållandet skapar inte bara oreda det står också i strid mot vad som sägs i  Barnkonventionens grundläggande princip om likabehandling.
RGMV har ingen en tilltro till att nödvändiga förändringar kan ske inom nuvarande system och föreslår därför, att en fristående myndighet/organisation direkt underställd Justitiedepartementet åläggs ansvaret för myndighetsutövningen och handlägga ärenden som rör ensamkommande asylsökande barn/unga, ansvara för förordnanden och entlediganden av gode män, utbildning samt ansvara för att barn/unga placeras på lämpliga boenden. 
Då uppdraget som god man för ensamkommande barn/unga har blivit ett specialområde som till karaktären i flera avseenden skiljer sig från ett ordinärt godman- och förvaltarskap, och även från särskilt tillförordnade vårdnadshavares uppdrag bör det inte sammankopplas med ett ordinärt godman- och förvaltarskap utan i stället underställas den fristående myndighet/organisation som RGMV anser ska inrättas.

 

Jourhavande god man

Det kan finnas skäl att inrätta en funktion som Jourhavande god man då polisen på olika orter i landet rapporterar med eftertryck hur svårt (omöjligt) det är, att i samband med stölder, bråk, skadegörelse få kontakt med en väl fungerande god man. Det innebär att ungdomar som omhändertagits  kan komma förhörs utan en närvarande god man, vilket står i strid med gällande bestämmelser, eller att utredningen får vänta på att en god man blir tillgänglig.

Det finns enligt RGMV ett behov behov av att införa en samhällsfunktion med en jourhavande Jourhavande god man och föra in denna funktion under 112 rutinerna och att  samhället avsätter pengar för detta ändamål  som kan underlätta arbetet för såväl polis som socialtjänst och ur ett rättssäkerhets perspektiv kan anses motiverat.

 

Särskilt tillförordnad vårdnadshavare

För alla ensamkommande barn och  och unga som kommer till Sverige utses ett offentligt biträde och en god man förordnas som skall tillvarata deras intressen och företräda dem i föräldrarnas  ställe tills de blir myndiga, deras anhöriga gör anspråk på vårdnaden  eller om de får uppehållstillstånd ska i stället en särskild tillförordnad vårdnadshavare utses. Det är RGMV:s ståndpunkt att en särskilt tillförordnad vårdnadshavare ska utses med det snaraste och att socialtjänsten inom en månad efter det att beslut om uppehållstillstånd meddelats ska väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt tillförordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken till Tingsrätten. Finns det ett ömsesidigt intresse mellan barn och unga och den gode mannen och i övrigt kan anses lämpligt, skall den som förordnas som god man utses.

 

Bättre förutsättningar för gode män och vårdnadshavare
RGMV:s verksamhet är inriktad på såväl övergripande principiella frågeställningar på nationell och internationell nivå som gode män och vårdnadshavares vardagliga bekymmer. 
Den huvudsakliga inriktningen är att medborgare som på ideell grund av solidaritet åtar sig uppdraget som god man och vårdnadshavare till ensamkommande underåriga får den utbildning och det stöd som kan behövas samt sådana villkor och förutsättningar att uppdraget kan utföras om lagstiftaren avsett. 
I syfte att åstadkomma detta samverkar och kommunicerar RGMV med humanitärt inriktade organisationer, departement, myndigheter, förvaltningar och gode män och vårdnadshavare.

En majoritet i RGMVs styrelse samt länsombud är aktiva gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare, andra arbetar på boenden och som lärare för nyanlända. Samtliga arbetar för föreningen på ideell grund  med daglig rådgivning till gode män, information om uppdraget och aktuella händelser genom nyhetsbrev och e-post samt uppdatering av det  utbildningsmaterial föreningen utarbetat för överförmyndarmyndigheter i syfte att underlätta anordnandet av grund-och påbyggnads utbildningar för gode män och vårdnadshavare.

 

 

RGMV har uppfattningen att mottagningssystemet ska anpassas för att tillvarata barns/ungas kompetens. De förväntningar som finns på barn/unga och det ansvar som åligger henne eller honom måste tydliggöras. RGMV vill att:

-ett personligt mottagande sker från första stund med en god man närvarande vid registreringstillfället

-den ensamkommande får tydlig information om såväl rättigheter som skyldigheter

-att den utbildning som anordnas utgår från behov och förutsättningar. RGMV betonar särskilt vikten av tillgång till yrkes-/lärlingsutbildningar

-skolplikt ska gälla för alla ensamkommande även de som fyllt sexton år

RGMV menar att ensamkommande här ska särbehandlas i relation till dem som levt en längre tid i  Sverige och en obligatorisk samhällsutbildning med bland annat sexualundervisning och samlevnad, en typ av undervisning som många ensamkommande inte tidigare haft tillgång till, behöver bli ett obligatorium. RGMV välkomnar således de specifika satsningar, exempelvis från RFSU, som skett de senaste åren.

Asylprocessen påbörjas utan en god man 

Det överordnade syftet med funktionen god man/särskild förordnad vårdnadshavare (ställföreträdare) är säkerställandet av att inga barn/unga  som vistas i Sverige på egen hand skall vara utan en fungerande och tillgänglig vårdnadshavare. 
Men trots ett vällovligt syfte  och vad som i övrigt sägs i lagstiftningen om barn/ungas bästa har asylprocessen rutinmässigt påbörjats utan en god man vilket inneburit att sedan 2010 har över 60000 i barn/unga en utsatt situation inte fått det stöd som kan ha behövts och ingen har bevakat deras rättigheter.  Någon insyn i verksamheten har inte heller funnits

 

Då registreringen av ett asylärende är en del av asylprocessen och att det som framkommer vid registreringstillfället ligger till grund för den fortsatta utredningen är det ytterst angeläget med en närvarande god man som bevakar processen, informerar, bistår med råd och ger det stöd som i förekommande fall kan behövas. Gode mannens uppdrag kan därmed bli avgörande ur ett rättsperspektiv. (se artikel)


Jourhavande god man

Polisen på olika orter i landet rapporterar med eftertryck hur svårt (omöjligt) det är, att i samband med kritiska indikationer som otillbörlig exploatering, stölder, bråk, skadegörelse få kontakt med en väl fungerande god man. Det innebär att ungdomar som omhändertagits  förhörs utan en närvarande god man vilket står i strid med gällande bestämmelser.

Det finns enligt RGMV ett behov behov av att införa en samhällsfunktion med en jourhavande Jourhavande god man och föra in denna funktion under 112 rutinerna och att  samhället avsätter pengar för detta ändamål  som kan underlätta arbetet för såväl polis somsocialtjänst och ur ett rättssäkerhets perspektiv kan anses motiverat.
Ansvaret för att möjliggöra denna verksamhet bör åläggas länsstyrelsen


 En fristående myndighet/organisation

RGMV anser att det finns skäl för regeringen att överväga alternativ till det nuvarande systemet med överförmyndare, som inte fungerat tillfredsställande på tio år, för att säkerställa ett mottagande som är rättssäkert, ändamålsenligt och effektivt och förordar:  

-att en fristående myndighet/organisation direkt underställd Justitie departementet åläggs ansvaret för myndighetsutövningen. Denna myndighet/organisation skulle behandla ärenden som rör ensamkommande asylsökande barn/unga, och ansvara för förordnanden,  utbildning av gode män, entlediganden, samt boende för barn/unga.
-att tillsyner och kvalitetskontroller förstärks genom en ny myndighet där det civila samhället är representerat, vilken ersätter de sju länsstyrelser som idag har det övergripande tillsynsansvaret över överförmyndare/nämnd.
https://www.rgmv.se/9-rgmv/337-skrivelse-till-justitieminister-morgan-johansson-och-migrations.html

 

 

Begränsning av antal uppdrag en god man/vårdnadshavare samtidigt kan ha

Antalet uppdrag en god man/vårdnadshavare samtidigt har påverkar och är avgörande för om uppdraget ska kunna utföras utifrån vad som anges i lagar och förordningar. Lagstiftningen reglerar inte uppdraget i det avseendet och några begränsningar anges inte.  Därför bör riktlinjer utarbetas som fastställer hur många uppdrag det är rimligt att en god man vårdnadshavare samtidigt kan klara av och åtgärder vidtas som möjliggör för myndigheter att kontrollera att riktlinjerna följs. En olämplig sökande skall inte erhålla något uppdrag alls. Detta är mycket viktigt!

En olämplig sökande ska självklart inte ha några uppdrag allas. En lämplig sökande kan säkert ha flera uppdrag beroende av egen tillgänglig tid, god kunskap, rätt attityd etc.

Vissa uppdrag är enkla och kräver inga stora insatser från god man medan andra uppdrag kräver tillsyn och möten flera gånger varje vecka.

Eftersom komplexiteten till stor del avgör graden av insats och att densamma sannolikt varierar i tiden bör ett riktvärde vara att maximalt 5 uppdrag ges till samma GM/SFV.  Exakt hur många uppdrag en god man kan anses klara av bedöms från fall till fall.

 

Oseriösa gode män

 

Under en följd av år har överförmyndarna i landets kommuner på grund av gällande lagstiftning, avsaknad av ett nationellt register och bristfälliga tillsyner förordnat oseriösa personer till gode män för ensamkommande barn/unga. Det har inneburit att den lagstiftning som finns för att samhället ska kunna bistå de som är i en utsatt situation inte efterföljts. Nödvändig hjälp har uteblivit och barn och ungas rättigheter har inte blivit tillgodosedda. För flertalet gode män är uppdraget ideellt och man åtar sig kanske ett eller ett par uppdrag för att göra sin plikt som medborgare. Oseriösa personer åtar sig ett orimligt antal uppdrag i olika kommuner inte av intresse för barn och unga utan för att tjäna pengar.
RGMV ska i samverkan med berörda myndigheter verka för att oseriösa personer inte förordnats som gode män

 

Entledigande

 

I vissa situationer kan barn/ungas begäran om att få byta god man godtas om det är uppenbart att den gode mannen visat allvarlig försumlighet eller på annat sätt misskött sitt uppdrag och inte fullgjort sina skyldigheter. Men om begäran beror på olika uppfattningar om månadspengens storlek, skolgång övernattningar hos kamrater är det inte rimligt att Överförmyndaren beslutar att entlediga den gode mannen av de skälen med hänvisning till ungdomens vilja.

Barn/ungas vilja ska respekteras men alltid sättas i relation till vad som kan anses vara för deras bästa och den gode mannen/vårdnadshavarens uppfattning, ansvar och skyldigheter. Föräldrabalken liksom i artikel 3 i Barnkonventionen anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.Vad som är barnets bästa måste omsorgsfullt avgöras i varje enskilt fall således också när det gäller en begäran att få byta god man

 

Kompetenskrav för att godkännas som offentligt biträde

 

I normalfallet är det RGMVs uppfattning, att de offentliga biträden som utses av Migrationsverket  för ensamkommande barn/unga uppfyller de krav som kan ställas. Men även biträden som inte för barn och ungas  talan på ett professionellt sätt kan med det system Migrationsverket tillämpar tyvärr komma i fråga. Det förhållandet kan få livsavgörande konsekvenser, innebär stora problem för gode män vårdnadshavare och kan inte anses rättssäkert. De biträden som finns i det data baserade system som ligger till grund för val av biträden bör omprövas och enbart biträden med särskild lämplighet bör förekomma. Det är även RGMV:s uppfattning att en särskild utbildning skall anordnas för biträden som önskar komma ifråga som offentliga biträden i barnärenden.

 

Rätten att välja biträde

 

Sedan 2010-01-01 gäller i princip fritt val av offentligt biträde i asylprocessen och har ensamkommande barn/unga själva föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller om det gäller byte av biträde. När registrering sker på ansökningsenheten får ges information om rätten till ett offentligt biträde och möjligen också att kunna välja ett kvinnligt eller manligt biträde. Ingen information ges emellertid om rätten att själv kunde välja ett särskilt biträde. 
Enligt Migrationverkets handbok i asylärende skall sådan information ges men enligt Statskontorets rapport ”En ny modell för Migrationsverkets förordnande av offentliga biträden” varierar eller uteblir den information som ges mellan olika ansökningsenheter och kan även bero på hur den enskilda tjänstemannen väljer att handha frågan. 
Enligt gällande lagstiftning får en asylsökande välja offentligt biträde som ska företräda honom/henne i asylprocessen. Utlänningslagen gör inget förbehåll för rätten att välja biträde ska omfatta enbart myndiga personer, utan regeln torde gälla även för barn/unga som söker asyl i Sverige. Det finns emellertid i dagsläget nästan ingen möjlighet att välja eget biträde. Biträde förordnas istället direkt efter att den asylsökande lämnat en ansökan och innan en god man förordnas av överförmyndaren och det är Migrationsverkets assistenter som väljer ett biträde från en särskilt sammanställd lista. Det finns skäl att ifrågasätta hurvida den gällande ordningen är rättssäker och tillgodoser den minderåriges intressen.
Migrationverket ska utveckla sådana rutiner att barn/unga vid registreringstillfället blir upplyst om  rätten till ett offentligt biträde, möjlighet att välja ett kvinnligt eller manligt biträde samt rätten att välja ett biträde utifrån ett eget önskemål och aktivt bidra till att barn/unga har möjlighet att utnyttja sina rättigheter.

Databaserat system för förordnande av offentligt biträde


Asylsökande ensamkommande barn/unga  har rätt till juridiskt stöd. De har också rätt till ett offentligt biträde som är lämplig för uppgiften. Migrationsverkets hantering av offentliga biträden är i dag inte rättssäkert och riskerar att ge underåriga biträden som inte är lämpliga för sitt uppdrag framgår av den rapport Statskontoret på regeringens uppdrag redovisade våren 2012. Särskilda krav på lämplighet kan behöva ställas på biträden som ska företräda barn/unga i asylärenden.  Sådana ärenden kräver specialkunskaper och insikt om lämpligt bemötande och tillvägagångssätt vid handläggningen av ärendet. 
Det finns anledning att ifrågasätta hur biträden förordnas av Migrationsverkets ansökningsenheter i dagsläget samt om de biträden som ansökningsenheten utifrån en databaserad förteckning förordnar kan anses vara särskilt lämpliga för uppdraget och uppfyller kraven på lämplighet för den speciella problematik ärenden för barn/unga innebär. Offentliga biträden som avses förordnas till offentliga biträden för barn/unga och upptas på biträdeslista skall ha särskild lämplighet för uppgiften och därmed avses: insikt om lämpligt bemötande och tillvägagångssätt vid handläggningen av ärendet, förmåga till kommunikation och kunskaper i samtalsmetodik. Därutöver ha goda kunskaper i svensk samt internationell rätt för att tillvarata den minderåriges intressen, vara väl förtrogen med relevant landsinformation och förhållandena i den minderåriges ursprungsland, kunna förstå flyktingkonventionen och argumentera kring tillämpningen och kunna sätta sig in i  barn/ungas utsatta situation.



Byte av ett offentligt biträde


Barn/ungas möjlighet att byta ett förordnat biträde är i praktiken inte möjligt  eftersom Migrationsverket samt rättsliga instanser endast undantagsvis beviljar en begäran om entledigande av ett biträde även om det föreligger djupgående motsättningar eller synnerliga skäl. Detta förhållande understryker vikten av att lämpliga biträden förordnas vid Migrationsverkets ansökningsenhet i initialskedet utifrån barn/ungas önskemål och med en god mans medverkan.
Den restriktiva inställning Migrationsverket och de rättsliga instanserna har till byten av ett förordnat offentligt biträde bidrar till en rättsosäkerhet. För att uppnå en kvalitetssäkring av den juridiska rådgivningen, kan en panel upprättas bestående av representanter från Migrationsverket och biträden som kan behandla klagomål från enskilda om bristande kvalitet på rådgivning eller biträdets lämplighet. I en sådan panel skall också en god man/vårdnadshavare ingå.

 

Tolkar

 

Endast undantagsvis har gode män/vårdnadshavare tillgång till auktoriserade tolkar, vanligtvis tillhandahålls tolkar med varierande kompetens. En kompetent tolk är en förutsättning för att information skall kunna förmedlas på ett korrekt sätt, motsatsen kan få förödande konsekvenser för ensamkommande barn/unga. Det är därför av största vikt att kommunens upphandling av tolktjänster görs omsorgsfullt och att tolkföretag som kan garantera kompetenta tolkar prioriteras. Ett fungerande utvärderingssystem ska rutinmässigt användas i samband med tolksamtal

 

Arvoden och ersättningar


Många kommuner ger samma arvode till en särskilt förordnad vårdnadshavare som till god man för ensamkommande barn och unga, andra halverar arvodet alternativt tillämpar andra lösningar. RGMV:s uppfattning är att arvodet skall vara detsamma för gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare och att den principen skall tillämpas i alla kommuner. Det finns anledning att se över nuvarande ersättningar för uppdragen och utarbeta förenklade redovisningsrutiner för såväl gode män som särskilt förordnade vårdnadshavare och förmyndare

 
Utbildning för god man/vårdnadshavare

Den ojämna kvaliteten hos förordnade gode män/vårdnadshavare vad avser kompetens och engagemang innebär att ensamkommande barn/unga löper stor risk att inte få den hjälp de behöver och att lagstiftarens syfte med ett godmanskap inte uppnås. Ensamkommande barn och ungas rättigheter riskerar därmed att inte bli  tillgodosedda.

 En kvalificerad utbildning i två delar, en grundutbildning samt en påbyggnadsutbildning likvärdiga i hela landet utifrån en gemensam utbildningsram, är en förutsättning för att uppdraget skall kunna utföras med hänsyn till lagstiftarens avsikter och utifrån de krav som i takt med förändringar i samhället och omvärlden ställs på gode män/vårdnadshavare. Grundutbildningen ska vara obligatorisk och överförmyndare ansvara för att utbildningen genomförs regelbundet och efter behov. Att vara godkänd vid en sådan utbildning ska vara en förutsättning för att kunna förordnas som god man. Otillräckliga kunskaper innebär att en god man inte kan utföra uppdraget enligt lagstiftarens intentioner och att barn och ungas rättigheter därmed inte blir tillgodosedda.

En kvalificerad utbildning i två delar, en grundutbildning samt en påbyggnadsutbildning likvärdiga i hela landet utifrån en gemensam utbildningsram, är enligt RGMV en förutsättning för att uppdraget skall kunna utföras med hänsyn till lagstadgade rättigheter och utifrån de krav som i takt med förändringar i samhället och omvärlden ställs på gode män till ensamkommande omyndiga barn och unga som är skilda från båda sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare.
Grundutbildningen ska vara obligatorisk och anordnas regionalt eller kommunalt, att vara godkänd vid en sådan utbildning ska vara en förutsättning för att kunna förordnas som god man.

Grundutbildningen ska ta sin utgångspunkt i de skiftade erfarenheter som kan förekomma av uppdraget som god man och ska innehålla moment som: 

  1. Beskriver de åtaganden, begränsningar och befogenheter som följer ett förordnande som god man. Särskilt skall betydelsen av ett medvetet förhållningssätt till uppdraget tydliggöras.

b. Ger kunskaper om förordningar, konventioner samt tillämpliga lagrum i de lagar som reglerar uppdraget och asylprocessen samt den lagsiftning som gäller socialtjänsten, skolan och sjuk-och hälsovården.

c. Ökar förståelsen för kulturella olikheter, skillnader i uppväxtvillkor och de omständigheter som för barn och unga  till EU och Sverige varvid handel med barn och unga särskilt skall uppmärksammas.

d. Klargör vad uppdraget innebär i praktiken, tydliggör förutsättningar, känd problematik och ger anvisningar om tillvägagångssätt när det som skall vara på ett bestämt sätt inte är det.

e. Betonar betydelsen av att utveckla former för ett regelbundet samarbete med aktörer omkring ensamkommande barn och unga och fördelarna med lokala och regionala nätverk för gode män.

f. Uppmärksammar att såväl ett uppehållstillstånd i Sverige som ett återvändande till hemlandet, oavsett MV:s beslut, kan anses vara för barn och ungas bästa. För dem som skall utvisas/avvisas eller självmant återvänder efter att ha nekats uppehållstillstånd skall de åtgärder som förbereder och underlättar ett återvändande belysas.


Påbyggnadsutbildning

För påbyggnadsutbildningen skall ett samarbete med landats högskolor initieras och utbildningen omfatta valda delar inom beteendevetenskap, juridik och etnologi och kan organiseras som distansstudier. RGMV erbjuder sig att vara rådgivande vid utformningen av utbildningarna och examinator.







Utbildning om barn i människohandel 

FN beräknar att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking, som idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Den världsomfattande handeln med barn och unga kan innebära att de som söker asyl i Sverige är i människohandel och utnyttjas för sexuella syften, arbete, stölder, tiggeri och narkotikahandel. Att vara uppmärksam på sådana omständigheter och ha en beredskap för att möta den problematiken liksom att barn och unga kan tvingas till omskärelse, tvångsäktenskap eller rekryteras som soldater i utlandet, är en god mans ansvar. RGMV anser att det finns en stor okunskap vad avser sådana omständigheter och skall verka för att gode män utbildas i dessa frågor för en bättre beredskap.

 

Boende för ensamkommande barn och unga

Det råder idag mycket stora variationer i kvalitet mellan boende och olika boendeformer där ensamkommande barn och unga placeras. Detta gäller oavsett om de drivs i kommunens egen regi eller genom upphandlade entreprenörer. Inte bara kvaliteten på verksamheten är varierande – det är även kunskapen om det uppdrag boendet åtagit sig och målgruppens speciella problematik. Härtill kommer att det regelverk som gäller för HVB med ensamkommande barn och unga är avsett för andra kategorier unga. Flertalet asylsökande barn och unga placeras av socialtjänsten på HVB, ett mindre antal i Familjehem och en del bor hos släktingar och bekanta, EBO. RGMV ska arbeta för placeringar på boende där risken för institutionalisering minimeras och som i övrigt präglas av god omsorg, tillsyn och aktiviteter för framtida behov. Fördelarna med ett mindre boende ska beaktas.Vid kännedom att barn och unga efter ankomsten bor på EBO ska socialtjänstens omedelbart göra en tillsyn och besluta om ett fortsatt boende eller att flytta barn och unga  till ett annat boende under den fortsatta utredningen.

Temporärt boende

Det är RGMV:s uppfattning, med tanke på den stora bristen på anvisningsplatser för  ensamkommande barn och unga, att ansvariga myndigheter temporärt bör samverka med lämpliga ideella organisationer för att anordna utredningsboeende och därmed minska belastningen på ankomstkommunerna och möjliggöra placeringar i landets samtliga kommuner.

Socialtjänstens familjehems utredning

De familjehems utredningar socialtjänsten gör idag är i regel kostsamma och tar en orimligt lång tid att genomföra vilket kan få långtgående konsekvenser för dem som berörs. RGMV anser att det tillvägagångssätt som idag tillämpas vid utredningarna i många delar inte är ”up to date” och bör ersättas av en utredningsmetodik som bättre svarar mot de krav som kan ställas.

Socialtjänstens upphandlingar av HVB och Familjehem

Kommunernas upphandlingar av boende för ensamkommande påverkar inte enbart barn och unga utan får även konsekvenser för gode män/vårdnadshavare. Kommunerna upphandlar HVB-och familjehem och genom ett anbudsförfarande väljs de som erbjuder de mest gynnsamma ekonomiska villkoren och uppfyller ett antal "skallkrav". Avtalet kan variera mellan olika kommuner, men på de flesta områden överensstämmer avtalen som reglerar ekonomiska frågor, verksamhetens omfattning och andra omständigheter. De upphandlingar socialtjänsten gör ska innehålla fler ”skallpunkter” för att bättre möjliggöra en verksamhet som följer gällande regelverk, överensstämmer med lagstiftarens intentioner och som inte innebär att boendets uppgifter och ansvar, på grund av otydlighet eller brister i avtalet läggs på gode män/vårdnadshavare.

 

Utbildning för ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd.

Ensamkommande barn och unga ses inte sällan felaktigt som en homogen grupp och oavsett om de fått permanent uppehållstillstånd eller besked om utvisning görs ingen åtskillnad i de studier som erbjuds. Gode män vårdnadshavare kan konstatera att nyanlända elever under en följd av år erbjudits en teoretisk inriktad utbildning som är varken är ändamålsenlig eller kostnadseffektiv, när de i stället skulle vara mer betjänta av en praktisk yrkesutbildning som kan medföra att det får ett arbete och integreras i samhället. Uppfattningen att det är nödvändigt för nyanlända elever att först läsa in minst åtta grundskoleämnen och lära sig svenska tillsammans med andra nyanlända elever innan de kan påbörja en praktisk yrkesutbildning utgör ett hinder vad avser såväl integration som möjlighet att snabbt komma in på arbetsmarknaden och få en anställning.

Utbildning för barn och unga som skall utvisas 

Barn och unga som kommit hit för att hjälpa till med familjens försörjning men som ska utvisas kan inte återvända till sina hemländer tomhänta. Familjen har gjort ekonomiska uppoffringar för att de ska kunna resa till Europa för att bidra till familjens försörjning och betala smugglarna. Om de återvänder tomhänta kan det bli ett stora problem för familjen och de ses som misslyckade, känner sig själva också så och är inte längre välkomna i det lokala samhället. Många barn och unga väljer därför att gå under jorden i stället för att samverka till en utvisning.

En praktisk yrkesutbildning som till exempel snickare, rörmokare, bilmekaniker innebär att de inte återvänder tomhänta. De kan få ett arbete och bidra till familjens försörjning i hemlandet och avbetala på den skuld som finns till smugglarna. 

RGMV anser att barn och unga skall utvisas eller överföras ska erbjudas en yrkesutbildning, studier i sitt hemspråk samt ett internationellt gångbart språk och ges möjlighet att slutföra sådana studier  innan beslut  om utvisning  alternativt överföring verkställs. En yrkesutbildning kan också innebära att de får ett anställningserbjudande och kan återvända för att arbeta i Sverige och vara en del av den arbetskraftsinvandring Sverige och företagare efterfrågar. 

 

Sommarskola

Sommarlovet är för svenska elever i regel ett välkommet avbrott från rutiner och studier men för ensamkommande barn och unga innebär ledigheten en period av sysslolöshet, tidsfördriv och utrymme för oro och farhågor. För att utöka tiden för att läsa in grundskolans kursplan och med hänsyn till deras livssituation ska kommuner, Landsting anordna sommarskola för nyanlända elever som därmed sammantaget får lite längre studietid och ett meningsfullt sommarlov.

Inkludering av nyanlända elever

Oavsett skillnader i uppväxtvillkor, utbildningsnivå och kulturell bakgrund placeras nyanlända elever tillsammans i en förberedelseklass eller på ett språkintroduktions program för att försöka läsa in grundskolans kursplan. De betraktas olyckligtvis som en enhetlig kategori. Nyanlända elever har ofta sin egen korridor med klassrum avskilda från skolans reguljära utbildningar. Språkintroduktion blir därför ofta en skola i skolan.

Nyanlända elever ska inkluderas och huvudmän för skolor åläggs att utarbeta och tillämpa ett program i det syftet, vilket rutinmässigt ska tillämpas i skolans verksamhet. Kurser ska anordnas för samtliga lärare och övrig personal som ger ökad kompetens och förståelse för nyanlända elever, deras situation och kunskapsbehov.

Det är RGMV:s uppfattning att placeringar av nyanlända elever i speciella klasser och program periodvis kan vara motiverat men enbart som en resurs.

Rätten till studiehandledning på modersmålet

”En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det”, framgår av både Skolförordningen och Gymnasieförordningen. Men studiehandledning på modersmålet har visat sig vara en allt för stor utmaning för kommuner och skolor i landet. RGMVs uppfattning är att nyanlända elever har rätt att studera alla ämnen och få studiehandledning på sitt eget språk. De ska inte behöva vänta tills de lärt dig svenska för att fortsätta utveckla sina kunskaper. De ska även ges möjlighet till en hantverksinriktad yrkesutbildning redan då studierna påbörjas.

 

Studier vid folkhögskola

För att möjliggöra för nyanlända elever att påbörja studier vid en folkhögskola, där behörighetskraven på allmän kurs har en nedre gräns på 18 år, föreslår vi sådana ändringar som möjliggör att även de som är sexton år kan studera där och att statsbidrag utgår även för dem.

Kommunal vuxenutbildning

Flertalet nyanlända elever är vid ankomsten till Sverige i åldern 16 till 18 år, vilket innebär tiden för att bli godkänd i grundskolans nionde årskurs blir mycket begränsad. Risken för att eleven kommer sakna behörighet till ett nationellt gymnasieprogram blir sålunda påtaglig. Många når inte behörighetskraven, utan hänvisas till den kommunala vuxenutbildningen. För den näst största gruppen 13- till 15-åringar är förutsättningarna tidsmässigt bättre men även många i den åldersgruppen slussas vidare till den kommunala vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen behöver utvidgas avseende program, undervisningstid och anpassas till de nyanlända elevers studieförutsättningar som inte klarat av grundskolans kursplan eller studier på gymnasiet.

Utredning och bedömning

I samband med inskrivning i skolan ska det rutinmässigt utredas om den nyanlända eleven beviljats permanent uppehållstillstånd, är i en pågående asylprocess eller omfattas av förordningen i Dublin ll. Därtill skall en bedömning göras av elevens tidigare skolgång och kunskaper. Den individuella studieplanen som upprättas ska anpassas till dessa olika förhållanden och den nyanlända elevens önskemål om till exempel en yrkesinriktad hantverksutbildning skall tillgodoses.

 

Långa handläggningstider och ineffektiv tillsyn

När lagar och förordningar inte efterföljs av myndigheter och förvaltningar eller tolkas  på ett sådant sätt som lagstiftaren inte avsett innebär det problem för gode män vårdnadshavare. Ännu allvarligare är det när de myndigheter som har ett tillsynsansvar trots regeringens instruktioner inte utvecklat fungerande tillsyner och rimliga handläggningstider för att tillse att vad riksdagen och regering bestämt efterföljs. Orimligt långa handläggningstider är utmärkande för myndigheter och förvaltningars handläggning.Anmälningar som görs för påtala missförhållanden och i syfte att få rättelse handläggs under så lång tid, att omyndiga hinner bli myndiga och de omständigheter som föranlett anmälan kvarstår utan åtgärder. 

Anmälningar om felaktigheter som inte prövas inom rimlig tid är oacceptabelt och särskilt allvarligt är det när det gäller barn och unga i en utsatt situation. 

 

Överförmyndare och Länsstyrelse

Överförmyndaren ska tillse att gode män/vårdnadshavare sköter sina åtaganden gentemot barn och unga enligt gällande regler och Länsstyrelserna övervaka att så sker, men tillsynsrutinerna är bristfälliga vilket innebär att det förtroende som ett förordnande som god man/vårdnadshavare innebär kan missbrukas och ensamkommande barn/unga inte får det stöd som lagstiftaren avsett. Riksrevisionen har i en rapport, 2006 och vid en uppföljning, 2009 konstaterat att såväl länsstyrelsen som överförmyndaren har allvarliga brister i verksamheten. 

Överförmyndare ska utveckla tillsynsrutiner som säkerställer grundläggande krav på rättssäkerhet och likabehandling och att såväl förordnanden som entlediganden sker i överensstämmelse med vad som anges i lagar, förordningar och konventioner samt reglera hur många uppdrag en god man/vårdnadshavare samtidigt kan ha i förhållande till vad uppdraget kräver.

 IVOs tillsyner av EBO, Familjehem och HVB 

Efter ankomsten placeras flertalet ungdomar av socialtjänsten på institutioner för vård och boende, HVB. Ett mindre antal ungdomar hänvisas till familjehem och ytterligare en del ordnar själva med boende hos släktingar och bekanta, så kallat EBO.

För gode män vårdnadshavare innebär de olika boendeformerna i sig inte några väsentliga skillnader för uppdraget. Men en ojämn kvalitet och förekomsten av olämpliga boenden, där ensamkommande ses som en homogen grupp, försvårar uppdraget. I fall då barn/ungas rättigheter inte respekteras och gällande förordningar inte följs blir svårigheterna påtagliga.

De tillsyner IVO genomför vad avser HVB är ofullständiga och tar sin utgångspunkt i ett regelverk som är avsett för andra kategorier ungdomar. Det kan  innebära att boende blir godkända trots att de inte uppfyllt de krav som anges för verksamheten, inte har anställda med lämplig kompetens och som uppträder olämpligt samt att de regelverk som personal på boendet bestämt skall gälla för barn/unga i många fall kan ifrågasättas.


Verkställighetshinder

Svår sjukdom och psykiska funktionshinder ska kunna bedömas som verkställighetshinder även om barn och unga är transportbara och utvisningen inte innebär livsfara, Såväl svåra sjukdomar som  psykiska funktionshinder ska betraktas som särskilt ömmande omständigheter i synnerhet om de till karaktären är sådana, att det finns ett personligt skyddsbehov.

 

 

Verkställighet av beslut om utvisning som vunnit laga kraft

Beslut om avvisning/utvisning verkställs vanligtvis inte trots att beslutet vunnit laga kraft. Orsakerna till detta kan vara fler bland annat, att det inte finns en ordnad mottagning i hemlandet eller att det inte går att få en resehandling. RGMV anser att det finns ett behov av ett tydligare uppdrag till Migrationsverket hur verkställighet av utvisning ska gå till. Att en tidsgräns sätts inom fyraårs ramen för när en utvisning ska vara genomförd och direktiv för hur ärendet ska hanteras om man inte klarar tidsgränsen. Ett /utvisningsärende får läggas åt sidan i avvaktan på att barn/unga ska fylla 18 år.

 

Direktanalys, språkanalys med kunskapskontroll 

 

Om Migrationsverket vid asylutredningen uppfattar att det finns en osäkerhet om den sökandes uppgifter vad avser hemort och identitet kan den sökande erbjudas en direktanalys för att göra de uppgifter som lämnats sannolika. RGMV har ingen annan uppfattning än att det är bra att den möjligheten ges men utifrån den osäkerhet som finns med språkanalyser liksom en i många fall tveksam kvalitet och kompetens hos de företag som anlitas menar vi att en mer omfattande kunskapskontroll i vissa fall skulle vara tillförlitligare. Men i de fall det framgår att den asylsökande kan ha varit bosatt på olika platser i landet och att språket därmed påverkats skall direktanalyser tillmätas mindre betydelse och i stället skall barnperspektivet betonas.

Barnkonventionen

Den nationella strategin för genomförandet av Barnkonventionen efterföljs.

Utredning om övergrepp och människohandel 

Asylsökande barn/unga kan vara utsatta för människohandel och ha utnyttjats för sexuella övergrepp och andra förnedrande handlingar i hemlandet eller på vägen hit. Några särskilda åtgärder för att utreda dessa förhållanden vidtas varken vid registreringstillfället, den muntliga asylutredningen.och inte heller socialtjänsten tar upp dessa frågor i BBIC utredningar eller i andra sammanhang.  Berörda myndigheter åläggs, att i alla asylärenden, oavsett om det finns uppgifter eller misstankar om att barn/unga utsatts för övergrepp eller inte, göra en grundlig utredning och inhämta yttrande från barn och ungdomspsykiatrin i dessa ärenden. Om det framkommer eller finns misstanke om, att barn och unga är i människohandel eller i olika avseenden otillbörligt utnyttjats, utsatts för omänsklig eller förnedrande behandling i hemlandet eller på vägen till Sverige ska sådana förhållanden betraktas som särskilt ömmande omständigheter



Skolinspektionen

Enligt skollagen har nyanlända  elever samma rättigheter som svenska ungdomar med några få undantag som reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bland annat ensamkommande minderåriga. Bortsätt från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för  nyanlända elever.Skolverket betonar att "speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar." RGMV kan konstatera att det som skall vara på ett visst sätt inte alltid är det. Det finns stora olikheter i kvalitet och hur kommuner väljer att organisera utbildningen och de kommuner som följer Skollagen och erbjuder en bra utbildning är långt ifrån så många som de borde vara. Det är RGMV:s uppfattning att Skolinspektionen genom olika åtgärder ska tillse att lagar och förordningar efterföljs så att nyanlända elever får den utbildning de har rätt till utifrån individuella behov och är anpassad till om de ska stanna i Sverige eller inte.

Migrationsverket
 

Migrationsverkets arbete med att utse offentligt biträde till asylsökande har allvarliga brister, konstaterar Statskontoret i en rapport till regeringen. Bland annat genomförs inte lämplighetsbedömningen av biträdena på ett enhetligt sätt. RGMV delar Statskontoret uppfattning och stöder förslaget till en ny modell där Rättshjälpsmyndigheten får i uppdrag att utföra den grundläggande lämplighetsprövningen av sådana offentliga biträden som inte är advokater eller biträdande jurister. Men utifrån gode mäns erfarenheter är det RGMV:s uppfattning att lämplighetsprövningen även skall gälla advokater och biträdande jurister.
Migrationsverket skall åläggas att säkerställa att de som avses förordnas till offentliga biträden för ensamkommande barn/unga och som upptas på biträdeslistor skall ha särskild lämplighet samt att gode män/vårdnadshavare ges möjlighet att medverka vid valet av offentligt biträde.

Asyl

Sjukdom och psykiska funktionshinder

Svår sjukdom och psykiska funktionshinder ska kunna bedömas som verkställighetshinder även om barn/unga är transportbara och utvisningen inte innebär livsfara, Såväl svåra sjukdomar som  psykiska funktionshinder ska betraktas som särskilt ömmande omständigheter i synnerhet om de till karaktären är sådana, att det finns ett personligt skyddsbehov

Verkställighet av beslut om utvisning som vunnit laga kraft
Beslut om avvisning/utvisning verkställs vanligtvis inte trots att beslutet vunnit laga kraft. Orsakerna till detta kan vara fler bland annat, att det inte finns en ordnad mottagning i hemlandet eller att det inte går att få en resehandling. RGMV anser att det finns ett behov av ett tydligare uppdrag till Migrationsverket hur verkställighet av utvisning ska gå till. Att en tidsgräns sätts inom fyraårs ramen för när en utvisning ska vara genomförd och direktiv för hur ärendet ska hanteras om man inte klarar tidsgränsen. Ett /utvisningsärende får läggas åt sidan i avvaktan på att barn/unga ska fylla 18 år.

Direktanalys, språkanalys med kunskapskontroll 
Om Migrationsverket vid asylutredningen uppfattar att det finns en osäkerhet om den sökandes uppgifter vad avser hemort och identitet kan den sökande erbjudas en direktanalys för att göra de uppgifter som lämnats sannolika. RGMV har ingen annan uppfattning än att det är bra att den möjligheten ges men utifrån den osäkerhet som finns med språkanalyser liksom en i många fall tveksam kvalitet och kompetens hos de företag som anlitas kan  en mer omfattande kunskapskontroll i vissa fall skulle vara tillförlitligare. Men i de fall det framgår i utredningen, att den asylsökande kan ha varit bosatt på olika platser i hemlandet och att språket därmed påverkats skall direktanalyser tillmätas mindre betydelse och i stället skall barnperspektivet betonas.

Barnkonventionen
Den nationella strategin för genomförandet av Barnkonventionen efterföljs

 Åldersbedömningar
Svårigheter att rätt bedöma en persons ålder och tillämpningen av principen att det skall vara uppenbart att en ung asylsökande inte är över 18 år har sannolikt inneburit att gode män förordnats till asylsökande som varit 18 år eller äldre. En god man vårdnadshavare kan  de facto inte vara god man för en myndig ensamkommande person, såvida inte Tingsrätten beslutar annorlunda. Det är RGMVs uppfattning att Socialstyrelsens rekommendationer vad avser åldersbedömning är bra men att Migrationsverkets tillämpning av de nya rekommendationer måste förtydligas och att enbart tillämpa radiologiska tester inte kan anses vara tillförlitligt. Migrationsverket ska åläggs att striktare följa den vägledning som Socialstyrelsen lämnat med krav på att i åldersutredningen ska ingå en pediatrisk bedömning. Att utlåtandet från såväl den pediatriska bedömningen som handleds- och tandröntgen granskas av en person med fackkunskap.

Utredning om övergrepp och människohandel 
Asylsökande barn/unga kan vara i människohandel och ha utnyttjats för sexuella övergrepp och andra förnedrande handlingar i hemlandet eller på vägen hit. Några särskilda åtgärder för att utreda dessa förhållanden vidtas varken vid registreringstillfället, den muntliga asylutredningen.och inte heller socialtjänsten tar upp dessa frågor i BBIC utredningar eller i andra sammanhang.  Berörda myndigheter åläggs, att i alla asylärenden, oavsett om det finns uppgifter eller misstankar om att barn/unga utsatts för övergrepp eller inte, göra en grundlig utredning och inhämta yttrande från barn och ungdomspsykiatrin i dessa ärenden. Om det framkommer eller finns misstanke om, att barn/unga är i människohandel eller i olika avseenden otillbörligt utnyttjats, utsatts för omänsklig eller förnedrande behandling i hemlandet eller på vägen till Sverige ska sådana förhållanden betraktas som särskilt ömmande omständigheter.

Hej!

Du har skrivit till Utbildningsdepartementet med synpunkter på bl.a. yrkesutbildning för ensamkommande barn och ungdomar. För närvarande har vi en övergångsregering och det går därför inte att säga något om eventuella kommande satsningar eller andra förändringar avseende språkintroduktionen. Jag kan dock redogöra för vad som gäller generellt.

I och med den skollag (2010:800) som tillämpas från 1 juli 2011 är språkintroduktion ett av fem introduktionsprogram i gymnasieskolan. Syftet med språkintroduktionen är att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning (se 17 kap. 3 §). Språkintroduktionen står öppen för ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram (se 17 kap. 12§).

Av regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet framgår att språkintroduktionen bör innehålla undervisning i svenska eller svenska som andraspråk samt att eleven, utifrån den validering av elevens kunskaper som bör göras initialt, även bör få möjlighet att studera andra grundskole- och gymnasieämnen som eleven bedöms behöva för sin fortsatta utbildning. Språkintroduktionen ska även kunna innehålla andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis olika motivationsinsatser och praktik. Vidare framgår av propositionen att språkintroduktionen, utifrån en fortlöpande utvärdering av elevernas kunskapskutveckling och omprövning av elevernas individuella utvecklingsplan, bör organiseras för den enskilde eleven så att den stärker elevens möjligheter att snabbt komma vidare i utbildningssystemet.

Det finns alltså inget som hindrar att en huvudman erbjuder en kombination av språkundervisning, yrkeskurser och andra insatser.

Den avgående regeringen beslutade den 11 september om lagrådsremissen Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång. I lagrådsremissen gör regeringen ett förtydligande avseende språkintroduktionens målgrupp. Formuleringen ”invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige” respektive ”ungdomar som nyligen anlänt till Sverige” bör enligt regeringen ersättas med begreppet ”nyanlända ungdomar”, som anknyter till den föreslagna definitionen av ”nyanländ”. Den föreslagna följdändringen syftar till att målgruppen för språkintroduktion ska avgränsas på ett tydligare sätt och innebär att språkintroduktionen står öppen för elever som gått mindre än fyra år i svensk skola. Språkintroduktionen riktar sig dock enligt gällande rätt inte till alla nyanlända elever, utan endast till dem så har så bristande kunskaper i svenska att de behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever än nyanlända gå språkintroduktion. Det bör även i fortsättningen vara huvudmannen som avgör vilka elever som har detta behov. Tiden som en elev anses vara i behov av språkintroduktion är i de flesta fall sannolikt kortare än den tid som en elev anses vara nyanländ. Det kan därmed finnas nyanlända som visserligen inte klarar det kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnet svenska eller svenska som andraspråk, men som ändå befinner sig på en sådan språklig nivå att det är en bättre lösning för personen att gå ett annat introduktionsprogram. På övriga introduktionsprogram utan behörighetskrav går också andra elever som inte klarat det lägsta kunskapskravet i något av svenskämnena.

En lagrådsremiss är ett lagförslag som regeringen eller ett riksdagsutskott skickar till Lagrådet för yttrande. Vanligtvis fungerar det så att det efter lagrådets granskning tas fram en slutlig version av propositionstexten av det ansvariga departementet. Regeringen fattar sedan beslut vid ett regeringssammanträde och överlämnar propositionen till riksdagen för att den ska kunna ta ställning till innehållet i förslaget. Eftersom vi nu har en övergångsregering så går det i nuläget inte att säga vad som kommer att hända med förslagen i ovan nämnda lagrådsremiss.

Med vänlig hälsning

Marie Törn

Hej!

Tack för din e-post till statrådet Erik Ullenhag om ensamkommande barn och ungas utbildning. Jag har blivit ombedd att besvara din e-post.

Det är intressant att ta del av era iakttagelser om hur det går för ensamkommande barn och unga. Vi vet att unga generellt sett har goda chanser att få ett arbete. Vissa unga har dock problem på arbetsmarknaden. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem finns hos unga som har ofullständig gymnasieutbildning, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

För att unga ska ha bra möjligheter att få arbete och etablera sig i det svenska samhället visar erfarenhet och forskning att det är viktigt med grundläggande utbildning i form av grundskola och gymnasium. Kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildning, varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden och vara delaktig i samhället. Kommunen ansvarar för mottagande, omsorg, skola och boende för ensamkommande barn. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Skolgången ska i möjligaste mån anpassas till ungdomarnas ålder och utbildningsbakgrund. Skolverket bistår kommunerna med råd om hur de kan anpassa sitt arbetssätt så att det främjar alla elevers språk- och kunskapsutveckling utifrån deras individuella behov och förutsättningar.

Inom gymnasieskolans yrkesinriktade program finns möjlighet att kombinera teoretiska studier med praktik och få en yrkeskompetens. Det finns 12 nationella yrkesprogram. Efter utbildningen på ett yrkesprogram ska det vara möjligt att börja jobba. Alla elever på ett yrkesprogram har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasietiden. Gymnasial lärlingsutbildning är en annan väg för ungdomar som vill ha närmare anknytning till en arbetsplats. En elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan går minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildning är ett alternativ inom alla yrkesprogram. Skolverket har information om de olika utbildningsinriktningar som finns på gymnasiet, se www.skolverket.se

Från och med den 15 januari i år kan arbetsgivare som anställer unga mellan 15-24 år på yrkesintroduktionsavtal (s.k. YA-jobb) söka ekonomiskt stöd för detta. YA-jobb är en ny väg in på svensk arbetsmarknad där unga får lära sig jobbet på jobbet. Detta är ett resultat av trepartssamtalen där regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter har diskuterat vad som kan göras för att fler unga ska ha ett jobb att gå till. Kopplingen mellan utbildning och arbete stärks och det bidrar till att skapa fler vägar till jobb för unga.

Med vänlig hälsning

/ Annika Århammar

Annika Århammar

Kansliråd

Enheten för Integration och urban utveckling

Arbetsmarknadsdepartementet

103 33 STOCKHOLM

08-405 15 55

070-284 10 11

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

www.regeringen.se

 

Bakgrund


Uppdraget som god man har i Sverige anor från 1600 talet då medborgarna av humanitära skäl och av pliktkänsla ställde upp för att ge stöd och hjälp till de i samhället som inte klarade sig själva. Inga speciella kunskaper krävdes, solidaritet och medmänsklighet var grundstenarna i uppdraget som utfördes utan krav på ersättning när samhällets rättsliga instanser kallade. 
Samhällsutvecklingen och förhållanden i omvärlden har inneburit att uppdraget som god man förändrats och blivit alltmer komplicerat speciellt gäller det uppdraget som god man/vårdnadshavare för ensamkommande barn och unga som i flera avseenden skiljer sig från att vara förvaltare eller ett ordinärt godmanskap.


Varför medlem i Riksföreningen gode män vårdnadshavare – RGMV?


Riksföreningen RGMV är till för dig som är god man/vårdnadshavare eller på annat vis är involverad och engagerad i arbetet med ensamkommande barn/unga.
Ett medlemskap i RGMV innebär att du ger och får stöd så att uppdraget kan utföras enligt lagar och förordningar, att institutet god man respekteras och att du, som på ideell grund ställer dig till förfogande i samhällets tjänst, får det stöd och de förutsättningar du kan behöva för att utföra uppdraget för barn och ungas bästa.


Det här är vi och vad vi vill  

RGMV är en ung partipolitisk och religiöst obunden riksförening i utveckling som bildades våren 2012. 
I styrelsen är en majoritet gode män/vårdnadshavare men även lärare för nyinvandrade elever, personal på boenden och andra närliggande verksamheter ingår i styrelsen.
Utgångspunkten är att vi tillsammans bäst  löser gemensamma problem i relation till institutioner och myndigheter. I detta arbete kan individuella erfarenheter tas till vara.

RGMV ingår i regeringens asylnätverk och har medverkat i arbetet med den utbildning för gode män/vårdnadshavare som tagits fram. Vi är även remissinstans i olika sammanhang.
Riksföreningens mål är att genom intressebevakning, kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och information främja gode mäns/vårdnadshavares möjligheter att utföra uppdraget enligt gällande lagstiftning och att samverka med departement, myndigheter och organisationer för att uppnå det målet. 

Stöd och rådgivning

Stöd till medlemmar, rådgivning och rekommendationer till myndigheter och organisationer är viktiga delar av föreningens verksamhet, liksom att driva frågor som gode män/vårdnadshavare upplever som särskilt problematiska. Det kan till exempel gälla utbildning för nyinvandrade elever och boendefrågor. 

Bland många andra frågor anser vi att det finns stora fördelar med att inrätta godmanjourer i landets ankomstkommuner och att det är nödvändigt med en begränsning av hur många uppdrag en god man samtidigt ska tillåtas ha. 

Bli medlem i RGMV

Som medlem har du möjlighet att påverka och delta i möten på olika nivåer. Du kan även skriftligen delge dina uppfattningar i frågor som rör uppdraget och som kan publiceras på hemsidan för andra medlemmar att ta del av.
Vi har ambitionen är att det varje månad ska komma ett nyhetsbrev med matnyttig information. Allt arbete i RGMV sker på ideell basis.
För ytterligare information går du in på www.rgmv.se och för ansökan om medlemskap klicka på medlemskap.

Kontakt sker genom Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller föreningens talespersoner som finns angivna på hemsidan.


 

Back to Top