RGMV Riksföreningen gode män vårdnadshavare

Bättre förutsättningar för gode män/vårdnadshavare  Nyhetsbrev nr. 9 2014

fotboll 
 

Prövning av särskilt ömmande omständigheter
Den 1 juli 2014 ändrades utlänningslagen så att asylsökande barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Migrationsverket har nu tagit fram en metod i fyra steg för att pröva särskilt ömmande omständigheter i barns ärenden. Steg ett handlar om att handläggaren bör bedöma barnets hälsotillstånd och vårdbehov. Därefter bör handläggaren ta ställning till barnets anpassning i Sverige och anknytning till hemlandet. Steg tre innehåller en bedömning av barnets situation i hemlandet vid en eventuell utvisning. I det fjärde steget ska slutligen en sammantagen bedömning göras då omständigheterna som talar för tillstånd ska vägas mot omständigheter som talar mot. Tillvägagångssättet kan användas både när ett ärende prövas för första gången och när verket prövar om det finns anledning att stoppa en avvisning eller utvisning. Migrationsverkets rättsliga ställningstagande betonar att det handlar om olika bestämmelser i dessa två fall. Därför är det inte samma bedömning som ska göras och resultatet av den sammantagna bedömningen kan bli olika.

Hinder för verkställighet
Svår sjukdom och neuropsykiatriska funktionshinder ska kunna bedömas som verkställighetshinder även om barn/unga är transportbara och utvisningen inte innebär livsfara, Såväl svåra somatiska sjukdomar som psykiska funktionshinder ska betraktas som särskilt ömmande omständigheter, i synnerhet om de till karaktären är sådana att det finns ett personligt skyddsbehov.


Mål och riktlinjer för privata utförare

RGMV välkomnar den lagändring som gäller från och med den 1 januari 2015. Ändringen innebär att fullmäktige i kommunerna  inför varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för de privata utförare som driver verksamhet på uppdrag av kommuner, landsting och regioner. Syftet är att kontrollen och insynen ska bli bättre. RGMV har tidigare framhållit,att när lagar och förordningar inte efterföljs av myndigheter och förvaltningar, eller tolkas på ett sådant sätt som lagstiftaren inte avsett, medför det problem. De som berörs i dessa fall är ensamkommande barn/unga och även de som finns runt barnet eller ungdomen, alltså både gode män och vårdnadshavare. 

http://www.skl.se/4.4b2bd6f9148a6b349f4b516a.html

Bör gode män/vårdnadshavare ha rätt till ersättning för uppgifter utom uppdraget?
Om ansvariga myndigheter, förvaltningar eller organisationer inte gör vad som åligger dem, ska då god/vårdnadshavare, som därav utför uppgifter som ligger utanför uppdraget ha rätt till ersättning? Detta kan exempelvis gälla efterforskning, återförening eller transporter. En god man/vårdnadshavare ska inte, på grund av myndigheters och förvaltningars bristande insatser, behöva ta på sig uppgifter som ligger utanför uppdraget. Om uppgifterna däremot utförs på frivillig basis och är lämpliga i sammanhanget, kan ett avtal ingås med berörd myndighet, förvaltning eller organisation avseende omfattningen och ersättningen som ska utgå. 


Påbyggnadsutbildning (FB 19 kap. 18 §)

Från i januari 2015 har överförmyndaren ansvar för att inte bara anordna en grundutbildning för gode män och förvaltare, utan även ansvar för påbyggnadsutbildning för att ställföreträdare ska ges särskild kompetens inom ett område. RGMV har i remissvar framfört nödvändigheten av påbyggnadsutbildning i samarbete med landets högskolor. Utbildningen ska omfatta valda delar inom beteendevetenskap och juridik men kan även handla om efterforskning och återförening, då det är en fråga som engagerar många gode män/vårdnadshavare. Påbyggnadsutbildningen kan organiseras som distansstudier och RGMV har erbjudit sig att vara rådgivande vid utformningen av utbildningarna och examinator.

Migrationsverket genomför förbättringar
Att skapa bättre service, och öka värdet av de kontakter som de sökande har med Migrationsverket är några av migrationsverkets uttalande mål. Migrationsverket genomför nu ett förändringsarbete vars resultat börjar märkas vid årsskiftet, enligt dem själva.



Socialtjänstens ansvar för efterforskning och återförening

"Efter det att barnet eller den unge har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten. För socialtjänsten gäller att när ett barn bereds vård i ett annat hem än det egna är utgångspunkten att barnet ska återförenas med föräldrarna så snart vårdbehovet har upphört. Socialnämnden har ansvar för att vården utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga t.ex. föräldrar, syskon och andra närstående samt kontakt med hemmiljön (6 kap. 1 § tredje stycket SoL)." Lagstöd för efterforskningsansvaret är alltså socialtjänstens generella ansvar för den som är placerad av socialtjänsten enligt 6 kap. 1 § SoL. 

Utifrån Barnkonventionen (se artikel 22 och CRC/GC/2005/67, punkt 81) måste Sverige som stat göra vad den kan för att spåra ensamkommande och separerade barns föräldrar. Det finns också ett EU-direktiv [24], som ålägger medlemsstaterna att anstränga sig för att försöka spåra ensamkommande barns familjer om de beviljats internationellt skydd (se artikel 31). Socialtjänsten måste också låta barnets bästa vara avgörande i ärenden och åtgärder som gäller barn (se 1 kap 2 § SoL)

Migrationsverkets ansvar för efterforskning
Migrationsverket skall så snart som möjligt försöka hitta familjemedlemmar till barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare och som omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2006:217).

 


Sex av tio rektorer ser svårigheter

Det är svårt för skolorna att individanpassa introduktionsprogrammen efter elevernas ofta stora stödbehov. Sex av tio rektorer uppger detta. Dessutom uppger mer än hälften avrektorerna att de sällan får tillräcklig information om elevernas bakgrund och förutsättningar, vilket en ny rapport från Skolverket visar. Avsikten med att i gymnasiereformen från 2011 ersätta det tidigare individuella programmet med fem nya introduktionsprogram är att skapa större tydlighet i alternativa studievägar, vilka överensstämmer med elevernas varierade behov. Rapporten visar att denna tydlighet ännu inte har uppnåtts.

Det introduktionsprogram som växer är språkintroduktion, som syftar till att hjälpa nyanlända ungdomar vidare i gymnasieskolan. En stor andel av eleverna avbryter dock studierna.  Att nyanlända elever har svårt att klara de teoretiskt inriktade studierna är inget nyhet för RGMV och inte heller för SCB, som i sin statistik påvisat detta under flera år. Varför Skolverket och utbildningsdepartementet inte beaktar dessa svårigheter i utformningen av utbildningen är ett oklart.


Skollagen har brister

Enligt den skollag som trädde i kraft den 1 juli 2013, och vad som i övrigt anges i Skolverkets råd och anvisningar, har ensamkommande barn/unga samma rättigheter till utbildning som svenska ungdomar. Lagen förespråkar teoretiska studier, likvärdighet och vikten av att nyanlända elever lär sig svenska. Dessvärre beaktas inte att flertalet av de barn och unga som söker asyl i Sverige är i åldern 15 till 18 år, och att omkring trettio procent av dem skall utvisas eller överföras till första asylland. Uppfattningen att det är nödvändigt för nyanlända elever att först läsa in minst åtta grundskoleämnen och lära sig svenska, tillsammans med andra nyanlända elever, innan de kan påbörja en praktisk yrkesutbildning utgör ett hinder för såväl integration som möjlighet att snabbt komma in på arbetsmarknaden och få en anställning. RGMV vill se en större flexibilitet i utbildningen, där hänsyn tas till individuella behov och att ensamkommande barn/unga får möjligheter att både tillägna sig språkkunskaper och praktiska färdigheter som snabbare kan leda till jobb.


Lagändringar inom skolan
Den förre regeringen efterlämnar lagändringar vilka träder i kraft 1 januari 2015 och som tyvärr inte på något avgörande vis kommer att förbättra den utbildning som erbjuds ungdomar. Lagändringen innebär att en bedömning ska göras av nyanlända elevers kunskaper och inom två månader ska de placeras i en lämplig årskurs och inom samma tid i en undervisningsgrupp.Om en nyanländ elev saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen ska han/hon delvis undervisas i förberedelseklass. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i ämnet. Undervisning i förberedelseklass ska inte få pågå längre än två år.


Moderskapsmål/Faderskapsmål
Anhöriginvandring har ökat markant under senare år och innebär vissa problem för ensamkommande barn/unga, som ansöker om registrering av relation och för myndigheter som ställs inför en ny situation. Anhöriga är oftast mödrar, och rutiner saknas för att handha ”modeskapsmål” på grund av att att Skatteverket inte godtar Migrationsverkets DNA-analys som tillräcklig grund. De kräver i stället ett beslut från tingsrätten för fastställande av relationen. För ensamkommande barn/unga innebär detta att de själva ska ansöka om stämning av sin vårdnadshavare och tingsrätten använder sig då av samma tillvägagångssätt som vid ett  faderskapsmål. Det skulle underlätta för barn/unga och deras vårdnadshavare om Skatteverket accepterade Migrationsverkets DNA-analys. Det skulle även underlätta för tingsrätten som då skulle kunna ägna sig åt andra ärenden.

Utbildning om barn i människohandel 

FN beräknar att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking, som idag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Den världsomfattande handeln med barn och unga kan innebära att de som söker asyl i Sverige är i människohandel och utnyttjas för sexuella syften, arbete, stölder, tiggeri och narkotikahandel. Att vara uppmärksam på sådana omständigheter och ha en beredskap för att möta den problematiken är oerhört viktigt. Likaså bör en god man vara uppmärksam på att barn och unga kan tvingas till, tvångsäktenskap, könsstympning, omskärelse eller rekryteras som soldater i utlandet. RGMV anser att det finns en stor okunskap avseende dessa omständigheter och att behovet av utbildning i dessa frågor är stort.


Lagstiftning

Från och med årsskiftet gäller den tvångslagstiftning som i princip innebär att samtliga kommuner i landet blir skyldiga att ta emot barn/unga. Enligt Dublinförordningen gäller sedan 1 januari 2014 att ensamkommande barn/unga presumeras att få ett offentligt biträde vid handläggningen av deras ärende.


Vad händer under hösten?

I november träffar RGMV Migrationsverket för att samtala om verkställighet av barn/unga och mottagningen i hemlandet, alternativt första asylland. Vi hoppas även få möjlighet att möta utbildningsminister Gustav Fridolin för att presentera RGMV, vad vi gör och vad vi vill samt samtala om utbildning för ensamkommande barn/unga. Kanske kan vi äntligen få svar på varför de som skall utvisas eller tranfereras nödvändigtvis skall lära sig svenska och försöka läsa in grundskolans kursplan, i stället för att erbjudas en användbar yrkesutbildning.


Femtonåring från Eritrea placerades på boende för svagbegåvade

En ensamkommande asylsökande femtonårig flicka från Eritrea placerades av en kommun på ett HVB för flickor i åldern 13-21, med utvecklingsstörning, psykiatrisk och/neuropsykiatrisk problematik.  Detta skedde mot flickans och den gode mannens vilja. Flickan som inte hade någon problematik av det slaget och motsatte sig placeringen. Hon vidtog tillsammans med sin gode man åtgärder för att placeringen skulle upphöra och att hon i stället skulle placeras på ett HVB för ensamkommande barn och unga. Socialtjänsten och boendet vidhöll att placeringen var bra och anmälde den gode mannen för att vara besvärligt och ovillig till samarbete till överförmyndaren. 

Den gode mannen kontaktade RGMV som åtog sig att vara ombud och vid ett möte med flickan, socialtjänsten, huvudmannen för boendet, och den gode mannen kunde då konstatera att boendet lämnat felaktiga uppgifter om sin verksamhet till kommunen och att ingen hänsyn tagits till flickans vilja och gode mannens bestämmanderätt. Kommunen insåg att de handlat fel och redan samma dag kunde flickan flytta till ett HVB för ensamkommande och anmälningarna mot den gode mannen togs tillbaka. IVO kommer nu att granska varför boendet lämnat felaktiga uppgifter till kommunen och varför de tagit emot en ensamkommande asylsökande flicka, vilket de inte har tillstånd att göra. Dessutom ska de också granska varför socialnämnden i kommunen handlat som de gjort. Flickan är numera glad meddelar hennes gode man och personal på det nya boendet.


Flyktingar

Det är fortfarande bara fem länder, av EUs 28, som tar emot 75 % av det totala antalet asylsökande – Tyskland, Sverige, Storbritannien, Frankrike och Italien. Fler länder kunde göra mer och EU kunde ta emot fler som flyr för sina liv från Syrien och Eritrea för att nämna två länder. EU och medlemsstaterna kommer behöva fortsätta hjälpa Turkiet, Libanon och Jordanien dit den största andelen flyktingar från Syrien finns. Det är skamligt att bara hälften av EU:s 28 medlemsländer tar emot kvotflyktingar. Alla borde hjälpa till. Färre behöver riskera sina liv i skakiga båtar om det erbjöds fler lagliga säkra vägar in i Europa för flyktingar. (Cecilia Malmgren)

Asylprocessen påbörjas utan en god man
Trots att en god man enligt lag skall bistå barn/unga med asylansökan och bekräfta den påbörjas asylprocessen rutinmässigt utan en god man är närvarande vid registreringstillfället på Migrationsverkets ankomstenhet. Det får till följd att asylsökande barn/unga i en utsatt situation inte får det stöd som kan anses behövas och att ingen bevakar deras rättigheter. Migrationsverket ser positivt på en god man-jour men ÖF har hittills inte vidtagit några  åtgärder för att asylsökande ensamkommande barn/unga ska få den hjälp som kan behövas och en god man som bevakar deras rättigheter på ankomstenheten.



Förändringar i FB försvårar för olämpliga och oseriösa personer att bli gode män vårdnadshavare

Under en följd av år har överförmyndarna i landets kommuner på grund av gällande lagstiftning, avsaknad av ett nationellt register och bristfälliga tillsyner förordnat oseriösa personer som åtagit sig ett orimligt antal uppdrag i olika kommuner. Inte av intresse för barn/unga men för att tjäna pengar. Det har inneburit att den lagstiftning som finns för att samhället ska kunna bistå de som är i en utsatt situation inte efterföljts., nödvändig hjälp har uteblivit och barn och ungas rättigheter har inte blivit tillgodosedda. För flertalet gode män är uppdraget ideellt och man åtar sig kanske ett eller ett par uppdrag för att göra sin plikt som medborgare, för andra har det blivit ett ”arbete” och man åtar sig tio-femton uppdrag i de flesta fall på seriös grund. Nu blir det genom ned nya lagstiftningen ÖF som i första hand får avgöra hur många uppdrag en god man klarar av och som kan förordnas.

Lagändringen innebär förbättringar men ger inte ÖF möjlighet att samköra uppgifter med andra myndigheter. Den  lagstiftning som träder i kraft 1 januari 2015 innebär att ÖF

 -kan ta i beaktande hur en lämplighetsprövningen görs genom att vara aktiv i efterforskning och genom kontroller i belastningsregister, hos Kronogogden samt ta referenser

 -anhöriga ska genomgå samma noggranna kontroller som för andra tilltänkta ställföreträdare 

 -ta i beaktande hur många uppdrag den tilltänkte ställföreträdaren har, bl.a. genom att begära upplysningar från denne 

 -lägre krav ska inte ställs på anhöriga eller den  som den enskilde själv föreslagit som ställföreträdare 

-om den tilltänkte ställföreträdaren är lämplig i ett aktuell ärende.


Redaktörer
Johnny Samuelsson Karin Senter Ilva Edvinsson