Årsmöte

 

RGMV håller årsmöte/telefonmöte fredagen 28 augusti 2020, 18.30.

För första gången som telefonmöte på grund av rådande 
omständigheter. Remisser och förslag till styrelse ska vara styrelsen

tillhanda senast den 22 augusti. www.rgmv.se  (se nedan)

 Välkommen!

 

Dagordning  årsmöte

1 Mötets öppnande

2 Mötets behörighet

3 Val av mötets ordförande

4 Val av mötets sekreterare

5 Godkännande av dagordning

6 Styrelsens verksamhetsberättelse för det avslutade verksamhetsåret

7 Ekonomisk berättelse för det avslutade verksamhetsåret

8 Kassörens berättelse för det avslutade verksamhetsåret

9 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

10 Fråga om föreningens upplösning

11 Fastställande av röstlängd

12 Val av justeringsmän, tillika rösträknare

13 Val av styrelse

14 Val av adjungerad ledamot 

15 Val av valberedning

16 Val av revisor

17  Val av kassör

18 Fastställande av medlemsavgift

19 Inkomna motioner

20 Verksamhets- och budgetplan för kommande verksamhetsår

21 Övriga frågor

22 Mötets avslutande

 

Dagordning Konstituerande styrelse möte 

1 Mötets öppnande

2 Val av mötets ordförande

3 Val av mötets sekreterare

4 Val av justerare

5 Fastställande av styrelse

6 Val av talepersoner

6 Firmatecknare 

7 Val av administratörer för Facebook och Twitter, hemsida samt ansvarig utgivare och redaktörer för nyhetsbrev

7 Verksamhet  2018-2019  

8 Övriga frågor

9 Mötets avslutande

 

Verksamhetsberättelse 2018-2019

Under verksamhetsåret har RGMV, liksom föregående år haft några huvudsakliga fokusområden: 


1) bättre villkor och förutsättningar för gode män och vårdnadshavare

 

2) god man jour 

 

3) en till behov och förutsättningar anpassad skolgång för nyanlända ensamkommande underåriga.

 

Stabilitet och kontinuitet har sedan föreningens tillkomst 2012 varit utmärkande för styrelse och länsombud liksom att arbetet i föreningen sker på ideell grund. Föreningen har valt att under verksamhetsåret liksom under tidigare år att inte ta emot några ekonomiska bidrag.

 

Styrelse och - länsombuds möten har genomförts enligt vad som anges i föreningens stadgar och arbetet med att uppnå föreningens mål i olika frågor har fortgått parallellt med att ledamöter i styrelsen, länsombud samt adj. ledamot haft ofta tidskrävande uppdrag som god man, vårdnadshavare och ombud för ensamkommande barn/unga.

Men trots sådana omständigheter har arbetet varit framgångsrikt i olika avseenden och RGMVs synpunkter, som framförts i regeringens  referensgrupper, remissvar, skrivelser och i andra sammanhang, har fått gehör.

 

Nya medlemmar har tillkommit men totalt har antalet minskat i takt med att färre ensamkommande underåriga söker sig till Sverige, fått sin ålder uppdaterad från under 18 år till över 18 år, frivilligt eller med tvång återvänt till hemlandet alternativt första asylland.

Föreningens hemsida har under året fram till augusti haft närmare 75000 besökare och nyhetsbrevet som regelbundet skickats till medlemmar, myndigheter, organisationer och media har haft närmare 15000 öppningar. 

 

Under kommande verksamhetsår avser Gode Män Vårdnadshavare, RGMV att driva de frågor som fastställts i föreningens stadgar förutsatt, att årsmötet bestämmer så.

Johny Samuelsson, ordf. Gode män Vårdnadshavare, RGMV

 

Resultat och Balansräkning
Redovisas vid årsmötet.

 


Motioner och förslag till styrelse

Motioner och förslag till styrelse ska vara till styrelsen tillhanda senast 22 augusti,  www.rgmv.se
Remisser ska kortfattat beskriva vad som föreslås och förslagsgivarens namn och kontaktuppgifter anges.
Vid förslag till styrelseledamot ska den som förelås vara vidtalad och ha accepterat nomineringen samt kontaktuppgifter till denne vara tillgängliga.

Lägesrapport kring situationen för de NGL ungdomar som vi jobbar med i Min Framtid.

Som ni vet är kraven på att få förlängt uppehållstillstånd, eller att få stanna kvar, för NGL ungdomar jättehårda. Detta orsakar stora psykiska påfrestningar hos dem.

Många läser ettåriga eller lite längre yrkesutbildningar och är färdiga till hösten med sina studier. Samtidigt har vi denrådande situationen med Covid-19 som orsakat dem ännu mera stress. En del har svårt att klara sina studier som nu sker på distans. Det är även svårt att få praktikplatser i relevanta yrken. Jag har just nu 2 ungdomar som har sökt förlängning för sina NGL uppehållstillstånd och har fått avslag på grund av ej godkända betyg, ringa brott  och andra anledningar. En av dem behöver praktisera för att fullgöra sin utbildning men  hittar inte någon praktikplats inom byggbranschenmed anledning av Corona pandemin. Jag har personligen ringt till 20 byggföretag inom Sörmlands län, men fått nej från alla. Ingen vill ta emot några utrikesfödda ungdomar på praktik, vilket är jättetråkigt.

Alla ungdomar vi jobbar med känner uppgivenhet och stress, för att hitta jobb inom 6 månader efter avslutade studier. Dessutom är en fast anställning nästan omöjligt att få för de flesta, även för ungdomar som är uppvuxna här i Sverige och kan svenska språket flytande.

De här NGL ungdomarna kämpar jättehårt för att klara sina studier. De lär sig svenska språket, så mycket de kan, på kort tid. De har inte några vuxna anhöriga som kan hjälpa dem och ge stöd. De klarar allt på egen hand, för att ha en chans att få bygga sina liv här i Sverige. Men ändå får de käppar i hjulet!

Kort sagt, ungdomarna känner att de blir orättvist behandlade och mår psykiskt och fysiskt dåligt över all stress som de blir utsatta för. Även deras motivation att studera vidare sjunker. Vissa funderar på att åka till kriget I Syrien bara för att de är så deprimerade och uppgivna, att de börjar tappa bort sina drömmar och mål i livet.  Hoppas att denna text kommer att återuppliva medmänsklighet hos de som har befogenhet att ändra denna lag och krav för ungdomarna. 

Projektet Min Framtid genomförs av Rädda Barnen och medfinansieras av Europeiska socialfonden.

 

Ha en trevlig dag.

 

Med vänliga hälsningar

Aysel Yusubova.

Kompetenskrav för att godkännas som offentligt biträde 

Kompetenskrav för att godkännas som offentligt biträde att redovisa till  MV i samband med anmälan om intresse att förordnas som offentligt biträde:          

Minst 20 stycken migrations ärenden (barn- och/eller vuxenärenden) som offentligt biträde och/eller ombud i snitt under de senaste 5 åren. Detta krav ställs på dig som advokat alt. på din principal, för det fall du är biträdande jurist. 

-    Minst 8 timmars vidareutbildning i migrationsrätt (barn- och/eller vuxenärenden). 

-    För att en biträdande jurist ska godkännas, krävs att den biträdande juristens principal är godkänd. 

  

·    För att kvarstå som godkänt biträde ska årligen redovisas att ovanstående kompetenskrav om minst 2 timmars vidareutbildning i migrationsrätt har uppfyllts under det gågna  året.  

·    Särskilda kompetenskrav för att godkännas som offentligt biträde i barnärenden skall redovisas till MV i samband med anmälan om intresse att förordnas som offentligt biträde i barnärendenI: 

tex. arbetslivserfarenhet av barnärenden och/eller utbildning på området.   

  

·   Kompetensen för biträden som redan nu är upptagna i MV:s nuvarande databas ska ”omprövas” enligt ovan.  

  

Ovanstående krav gäller förutsatt att inte synnerliga skäl att frångå dessa föreligger (tex. sjukskrivning, föräldraledighet).

 

Linn Öst Norí 

advokat

Öst Nori Advokatbyrå AB 

Min Framtid projektet är finansierat av Europeiska Socialfonden och drivs i 3 olika orter som är Eskilstuna, Västerås och Norrköping till och med 2021 juni. Målet med projektet är att hitta utrikesfödda ungdomar mellan 15-24 år som inte har gymnasiebetyg och hjälpa dem att hitta sina vägar till olika studier/utbildningar eller förbereda dem till arbete.Projektet består av två delar "Min Väg" som är individuell vägledning och "Mitt Samhälle" som består av olika grupprocesser. I båda delarna arbetar vi utifrån ungdomarnas perspektiv och behov för att motivera till fortsatta studier, sysselsättning eller annan aktivitet. (se art.)

 

Exempel på saker vi gör på Min väg som är individuell vägledning är att vi har kartläggningssamtal, planering av framtidsmål, motiverande samtal, vuxen stöd, stöd vid kontakt med myndigheter, hjälpa med CV och Personligt brev, hitta till föreningar ( kulturella eller idrott) och etc.

 

Exempel på aktiviteter som vi genomför under grupprocesserna är: bjuda in inspiratörer från olika myndigheter, företag eller organisationer som kan föreläsa om arbetsmarknad, svenska samhället, jämställdhet, antirasism, affärsplansutveckling för de som är intresserade av att starta eget företag, arbetsliv, utbildningsvägar/studier , hälsa och mentalitet samt om olika befintliga projekt som handlar om idrott och ledarskap. Samtidigt, utöver dessa föreläsningar har vi haft studiebesök till olika företag, intervjuträningar, riktiga intervjuer med arbetsgivare från bemanningsföretag som Best Bemanning och Arena Personal. Genom att informera dem om arbetsmarknaden, köra intervjuträningar och rollspel samt stöd vid CV och PB har vi förberett dem att hitta arbete lättare och vara väl förbereda. De har lärt sig att söka arbete via AF hemsidan på egen hand och vi har varit referenser åt dem som har varit duktiga och genomfört alla processer vid kontakt med arbetsgivare. Samt vi har kontaktat vissa arbetsgivare för att rekommendera några av ungdomarna som en potentiell medarbetare för dem.

Jag har även skapat en god kontakt med Stadsmissionens Second hand butik i Retuna och de har erbjudit praktikplatser för våra deltagare. Så några har gått och praktiserat hos dem för att förbättra sina språkkunskaper och skapa arbetslivserfarenhet. Några som är intresserade av praktik inom andra yrkesbranscher så hjälper vi dem att söka praktik på olika arbetsplatser åt dem.

Vi har skapa en god relation med Södermanlands Idrottsförbund och Integrationsansvarige Micael Psom driver projektet Streetgames som handlar om ledarskap inom idrott. Några av våra deltagare har börjat där som fritidsledare och jobbar extra på olika fritidsgårdar tillsammans med andra ledare åt SISU. 

Vi har också hjälpt många att komma i kontakt med olika föreningar som idrottsföreningar och kulturella, som Musikskolan. Via Korpen har vi haft många idrottsaktiviteter med våra deltagare.

 

Så det var lite om vad jag jobbar med och vad jag har gjort. Det vore jättekul om du kan dela med dig om vårt projekt till andra som kanske kommer i kontakt med denna målgrupp som kanske behöver hjälp och stöd. Tveka inte att kontakta oss. Vi finns på sociala media också så följ oss gärna för mera info och uppdateringar: Instagram med namnet: @minframtideskilstuna

Och på Facebook(ganska nytt): https://www.facebook.com/minframtid.eskilstuna.1

 

Hoppas det blir intressant att läsa om mitt arbete och vad vi har gjort hittills ( som jag kunde komma på nu).

 

Ha en trevlig helg.

 

Mvh

Aysel Yusubova

Bra beslut att skyddsbehövande får rätt till familje­återförening  - men en återförening är långt ifrån alltid en lycklig tilldragelse 

Under 2018 beviljade Migrationsverket i 7022 fall ansökningar från ensam kommande barn/unga eller syskon/föräldrar om anknytning och  till och med 2019-06-01 har 1582 sådana ansökningar bifallits.

För många splittrade familjer är en återförening en glädjande tilldragelse men enligt gode män och särskilt förordnade ställföreträdare kan de drastiska förändringar i barn/ungas vardag familjens ankomst till Sverige innebär leda till allvarliga problem om samhället stöd insatser uteblir. Det förhållandet har även en studie vid Södertörns högskola uppmärksammat.  
Rätten till asyl och familjeåterförening ska värnas men det bör inte utesluta att andra alternativ än att familjen kommer till Sverige kan övervägas. I vissa fall kan som exempel umgängesresor, om det är till gagn i olika avseenden för familjen och inte minst barn/unga, vara ett sådant alternativ.
Då föräldrarna kommer till Sverige och om tingsrätten anser att ingenting talar mot att familjen ska återförenas återflyttas den vårdnad som legat på den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren till föräldern.(6 kap. 10 § FB.) För barn/unga innebär det, att de inte längre betraktas som ensam kommande, socialtjänstens stöd upphör liksom boendeplaceringen och ställföreträdaren entledigas. Ansvaret för familjen läggs på barn/ungas axlar då föräldrarna inte har förutsättningar att ta över föräldraansvaret som nyanlända i ett samhälle de inte har kunskap om där ingenting fungerade så som de är vana vid

Efter flera år av självständighet får barn/unga nu återgå till samma vanor som i hemlandet och med uppgift att vara förälderns guide till det svenska samhället och tolk. Det kan exempelvis få till följd att studierna får stå åt sidan då föräldern behöver hjälp med myndighetskontakter eller för att följa syskon till skolan. Då de efter att vårdnaden återflyttas till föräldern förväntas flytta ihop med familjen kan det även innebära att de får byta bostadsort, avbryta sina studier samt  lämna kamratkretsen. 

Studie om återförening
https://www.rgmv.se/aktuellt-artiklar/440-uppsats.html

Rätten till återförening
https://www.godmanakuten.se/index.php/7-nyheter/418-alternativ-till-att-familjen-kommer-till-sverige

Efterforskning, återförening och en god mans ansvar
https://www.rgmv.se/aktuellt-artiklar/191-aterforening.html

Umgängesresor
https://www.godmanakuten.se/index.php/7-nyheter/417-umgaengesresor

Socialtjänsten sviker
https://www.rgmv.se/9-rgmv/457-socialtjansten-sviker-och-tonaringar-tvingas-sluta-skolan.html

Migrationsverket om återförening
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-beslut/Om-du-far-stanna/Familjeaterforening.html

Förutsättningar och omständigheter vid återförening
https://www.godmanakuten.se/index.php/7-nyheter/418-alternativ-till-att-familjen-kommer-till-sverige

 

Socialtjänsten sviker och tonåringar tvingas sluta skolan
Samhällets insatser för föräldrar som kommer hit på anknytning varierar. I vissa kommuner hjälper socialtjänsten till
  i andra uteblir hjälpen helt. I sådana fall läggs ansvaret på sonen eller dottern att ta hand om familjen och ordna med boende för föräldrar och syskon.
Tonåringar som kommer hit är kompetenta i flera avseenden. De gör i de flesta fall sitt bästa för att klara studierna för att få en anställning och bli en tillgång för samhället. 
För dem är det självklart att hjälpa till  med det ena och andra för att underlätta för föräldrar och syskon som kommit till det nya landet.  Men tyvärr flrekommer  det ofta att  socialtjänsten lägger hela det ansvar för familjen som åligger dem själva som myndighet på  tonåringens axlar. 
Tonåringar är tämligen resurslösa när det gäller att till exempel ordna med en bostad för familjen och konsekvenserna av socialtjänstens passivitet och att lägga ansvaret på  en tonåringen blir inte sällan att han/hon tvingas sluta skolan.  

Familjeanknytning – det som borde vara glädje blir till sorg och kaos

To 7/3 S familj - mamma, pappa och syskon, 15, 13, 9, 2 år och en baby på 4 månader – anländer till Arlanda från Libanon/Syrien på fm. S hade biljett till nattåget från Malmö och skulle vara på Arlanda vid 7.30. På grund av signalfel var det inställt, men med taxi Malmö-Lund och sen tåg tog han sig upp till Arlanda och kunde möta sin familj.

Familjen tog sig med tåg till Västerås och sökte genast upp Socialtjänsten där för att få hjälp. I Västerås finns släktingar, där av valet av ort.

Hela dagen går. Västerås ifrågasätter valet av vistelseort, menar att Simrishamn har ansvaret eftersom S vistas där på ett HVB-hem. Telefonkontakter tas mellan soc Västerås och soc Simrishamn. Man kommer inte överens. Framåt kvällen får de ett hotellrum.

Fre 8/3 Familjen är på soc hela dagen och väntar på besked. Kontakter tas mellan kommunerna. Tidig kväll får familjen ett ultimatum – tågbiljetter till Simrishamn ikväll annars inte. Det var stormvarning över Skåne, alla lokala tåg inställda fredag-söndag. Familjen åker från Västerås vid 19-tiden. Jag har telefonkontakt hela tiden med S och berättar att inga tåg går mellan Malmö och Simrishamn. De anländer vid midnatt till Lund och kliver av där.

Lö 9/3 De väntar ett par timmar i Lund och tar sedan nattbussen till Simrishamn. Anländer kl 3.00 till stationen i Simrishamn och går i regn och storm till pojkens HVB-boende. Där sover alla åtta på golvet i pojkens rum några timmar.

Personalen hör barnskrik tidigt på morgonen och uppmärksammar situationen. Socialjouren tillkallas. Familjen skjutsas till vandrarhem i Ystad för att sova där under helgen.

Sö 10/3 Kvar på vandrarhemmet. Jag besöker dem för att träffa föräldrarna för att försäkra mig om att de månar om S. De är lugna och kärleksfulla och vi har ett fint möte.

Må 11/3 Familjen får packa ihop och skjutsas till soc i Simrishamn. Nu är S mycket förkyld och även flera i familjen. De väntar hela dagen hos soc för att få besked. Framåt eftermiddag-  kväll lämnas tågbiljett till S för hela familjen för buss/tågresa tillbaka till Västerås. I handen får pojken ett äldre Tingsrättsbeslut över ett ärende om vistelseadress, var man är första natten, och med uppmaning att lämna det till soc Västerås.

Jag som tillförordnad vårdnadshavare informeras inte. Familjen reser hela natten, med sittplatsbiljetter. Pojken har feber.

Tis 12/3 Familjen anländer tidigt till Västerås. Tar sig till soc och är där kl 10 när man öppnar. Är där hela dagen och väntar på beslut och överenskommelse mellan Västerås och Simrishamn. Får inget besked under dagen, får åter igen en hotellövernattning. Pojken förtvivlad och har nu mycket hög feber.

Tilläggas bör att ingen mat har erbjudits under alla dagarna av väntan. S har gått ifrån och köpt frukt och något att dricka till familjen. Pojkens fickpengar har använts.

Ons 13/3 S ringer och säger att Västerås ska skicka tillbaka familjen till Simrishamn. Han vill ha telefonnummer till handläggare på försörjningsstöd i Simrishamn. Jag får kontakt med hans socialsekreterare som ska försöka kontakta Västerås.

Tankar:

 

  • Hur kan det vara möjligt att lagstiftningen, när man kommer som anhörig, är så otydlig? Vilken kommun har ansvaret? Hur kan man tolka så olika mellan samma förvaltning i olika kommuner?
  • Valet stod mellan Simrishamn och Västerås, de tvekade flera gånger om vilket som vara bäst. I Västerås finns ett nätverk, tre morbröder till Salloum, kanske skulle de i Västerås ha större möjlighet till ett bra mottagande. Beslutet var föräldrarnas och det ändrade sig flera gånger.
  • Familjen var informerad om att Simrishamns kommun inte kunde bistå med lägenhet. Men också informerad om att de skulle söka ”Kontakt Simrishamn” för att få hjälp akut om det var så att de kom till Simrishamn.
  • Jag som tillförordnad vårdnadshavare har inte blivit informerad eller tillfrågad någon gång under hela turbulenta veckan. Salloum och jag hela tiden haft tät telefonkontakt, annars har jag inte vetat något om vad som händer och var han befunnit sig. Mestadels har jag fått trösta och ingjuta mod hos Salloum.
  • Under fredagen, när jag genom Salloum förstod att de skulle tvingas till Simrishamn, ringde jag ett 10-tal samtal till ansvariga på soc och upplyste dem om att familjen skulle komma under natten. Var skulle de sova? Fick till svar att de fick kontakta Sociala jouren eller polisen.
  • Från ”full omsorg” med genomförandeplaner, BBIC mm till kaos och utan att informera/involvera tillförordnad vårdnadshavare.
  • En omöjlighet för ungdomen – barnet att klara skolan och att vara den som ansvarar för det som rör familjen.   

 

Lena Mårtensson, God man och särskilt tillförordnad vårdnadshavare, STV 

 

https://www.rgmv.se/aktuellt-artiklar/443-sammanfattning-om-aterfoerening.html

J Samuelsson

0704 820410

Sverige kan berömma sig av att under flera år tillhört de länder i Europa som tar emot flest ensamkommande barn/unga och dessutom kanske har den bästa mottagningen. Här får de en god man och offentligt biträde, rätt till sjuk-och tandvård och skolgång.  De kan överklaga beslut till rättsliga instanser och ansöka om verkställighetshinder och inhibition. 

Men det finns brister. Enligt gällande lagstiftning ska inga ensamkommande som vistas i Sverige vara utan en fungerande, tillgänglig vårdnadshavare  men sedan 2010 har över 63000 ensamkommande barn/unga registrerats som asylsökande i Sverige men ingen av dem har företrätts av en god man vid registreringstillfället  när de sökt asyl.
Flertalet i åldern 13-15 år de allra flesta 16-18 år med viss livserfarenhet och i flera avseenden kompetenta men tämligen resurslösa språkligt och kunskapsmässigt kring asylprocessen.

Men trots det och att de saknar rättslig handlingsförmåga förväntas de själva, i en livsavgörande situation sakligt kunna redogöra för viktiga  omständigheter och förstå vad som är viktigt att berätta. 
För unga hbtq-personer, traumatiserade och de med  funktionsnedsättningar eller är i människohandel är avsaknaden av en företrädare  särskilt allvarlig eftersom det finns en uppenbar risk att de överhuvudtaget inte blir sedda med med Migrationsverkets nuvande rutiner.


Barn/unga har rätt att komma till tals men förutsättningarna  måste vara sådana att de kan göra det

Ensamkommande är  i olika avseenden som nämnts tämligen okunniga om asylprocessen och söker inte sällan kunskap genom att fråga kompisar om goda råd som inte alltid är så goda eller  gogglar på olika nätverk. Men osäkra på vad som är viktigt att berätta, ensamma i världen och i tron att deras egna skäl och uppleveler inte är tillräckliga återberättar de i stället vad smugglare och andra vuxna sagt till dem.  


För att de ska få en riktig chans att komma till tals krävs:

- att de företräds av rättrådiga, erfarna och i övrigt lämplig ställföreträdare med kunskap om psykisk ohälsa, människohandel och HBTQ som ska vara  närvarande vid alla delar av asylprocessen således även när barn/unga söker asyl vid en ankomstenhet 

- att asylutredningar som gäller barn/unga  ska utgå ifrån en samtalsmetodisk strategi i stället för en förhörsliknande intervju

- att endast särskilt  lämpliga handläggare i barnärenden ska handlägga asylärenden som gäller ensamkommande barn/unga

- att de offentliga biträden som utses ska ha den kompetens som krävs och varalätt tillgängliga för barn/unga och deras gode män.


En rättssäker mottagning

Den nuvarande ordningen är inte rättssäker och överensstämmer inte med vad som sägs i gällande lagstiftning om barn/ungas bästa och inte heller med Mottagandeutredningens uppfattning om en rättssäker mottagning. De är hög tid att Migrationsverket vidtar åtgärder så att en ställföreträdare kan  närvaro vid registreringstillfället för att ge råd och stöd  genom:

- att dela upp mottagningen på ankomstenheten så att den huvudsakliga delen av intervjun senareläggs och genomförs först efter det att en god man förordnats. 

- att alternativt verka för att en förteckning med gode män som kan kontaktas finns tillgänglig på ankomstenheterna.


Om Karim

För Karim, en sextonårig ensamkommande asylsökande grabb från Afghanistan var det självklart att tacka nej till dem som utanför skolan och på andra platser sålde droger och till den frikyrkliga församling som inte bara erbjöd honom ett evigt liv utan även uppehållstillstånd om han konverterade.

Det var således inget fel på hans moraliska kompass men han klarade inte av att byta buss och förstod aldrig varför Migrationsverket inte trodde på honom trots att han själv upplevde att han utförligt redogjort för sina asylskäl.

Ansökan om asyl

När Karim kom till Sverige var han traumatiserad, hade medfödda funktionshinder, obehandlade frakturer på underarmar och en fot samt  skallskador.
Han funktionshinder som efter en förhållandevis lång tid skulle 
diagnostiserassom autismspektrumstörning innebar, att han saknade tidsuppfattning, orienteringsförmåga, nedsatta minnesfunktioner samt förmåga att se sammanhang när han sökte  asyl på en av Migrationsverkets ankomstenheter.

Handläggaren var av förklarliga skäl ovetande om detta och behandlade därför hans asylansökan utifrån antagandet att han var en fullt fungerande person och således utan hänsyn till eller förståelse för hans oförmåga att redogöra för viktiga omständigheter. 
Rutinmässigt fick han lämna fingeravtryck, personuppgifter och fotograferades. Via fax bekräftade det utsedda biträdet hans asylansökan, överförmyndaren kontaktas om behovet av en god man och socialtjänsten angående boende.
Den delen föranledde inga problem för Karim men det gjorde däremot den efterföljande intervjun om varför han sökte asyl, hur han tagit sig till Sverige, identitet, ålder och andra omständigheter.

Karim svarade efter bästa förmåga på frågorna. Men handläggaren noterade att hans svar var anmärkningsvärt knapphändiga, att han inte kunde redogöra för sina asylskäl samt att han besvarade de frågor som ställdes ofullständigt eller inte alls.  
Men det förhållandet ifrågasattes inte och det föranledde inte heller några särskilda åtgärder senare i asylprocessen. Trots att Karim var traumatiserad, hade medfödda funktionshinder, obehandlade frakturer på underarmar och en fot samt  skallskador uppmärksammades det inte.

Diagnos

För vuxna omkring Karim, personal på HVB där han först placerades och senare familjehem, lärare och skolpsykolog samt  jag som god man som över tid lärt känna honom och observerat hans oförmåga i vardagliga sammanhang blev diagnosen autismspektrumstörning en bekräftelse på den uppfattning som funnits att allt inte stod rätt med honom. För Karim själv som förstod att han inte var som andra var det en befrielse att få ett namn på sina problem och han kunde i olika sammanhang nästan lite stolt framhålla att han var autistisk. 
Men beroende på långa väntetider på barn-och ungdomspsykiatrin och att det tog tid att förstå vad som var fel fick han diagnosen först efter de två efterföljande asylutredningarna och beslutet att han inte beviljades uppehållstillstånd. De överklagande till rättsliga instanser som gjordes förändrade inte det förhållandet och inte heller den ansökan om verkställighetshinder som gjordes när hans diagnos bekräftats.


Karims berättelse

Tiden i Sverige gjorde Karim tryggare och med professionell hjälp och hjälpsamma människor omkring sig kunde han efter hand, om än fragmatiskt berätta om vissa omständigheter och förhållanden som han inte kunnat ge uttryck för under den tidigare prövningen av hans ärende.
Hade han kunnat det skulle han vid asylutredningen berättat hur hans föräldrar sålt honom till människohandlare när han var liten då han inte var som andra barn och förts bort från sitt hem av okända personer till Teheran. Under en följd av år där utsatts för övergrepp, tvingats arbeta i ett stenbrott och utföra sexuella tjänster.

Om sina skador har Karim tidigare berättat att han ramlat ned från ett berg i Teheran men efterhand har det framkommit att skadorna uppkommit vid olika tillfällen men han kan inte närmare beskriva hur det gått till. Han kan ha utsatts för grov misshandel, vilket kan förklara varför hans skador inte behandlats och därför läkt ihop felaktigt. Det läkare som undersökt honom i Sverige har av förklarliga skäl inte kunnat ange hur skadorna uppkommit eller kunnat bekräfta att det rör sig om misshandel men utesluter det inte heller. 

Ett anpassat mottagande

Under sin tid i Sverige gjorde olika aktörer imponerande insatser. Han placerades på ett särskilt till hans problematik anpassat boende, fick snabbt börja skolan ien Asperger klass, psykiatrisk behandling, ledsagning och sitt ben opererat.
Med tanke på Karim och de omfattande insatser som gjordes för hans bästa är oerhört olyckligt att Migrationsverkets beslutade att inte bevilja honom uppehållstillstånd. I synnerhet som beslutet kunnat bli annorlunda om mottagandet varit mer förberett och observant på att det förekommer att  ensamkommande barn/unga som söker asyl kan vara autistiska.

Karim lämnar Sverige

Vi var på väg från Stockholm till en liten ort i Uppland långt ute på landet för att besöka ett familjehem. Karim blickande ut över det vidsträckta uppländska öde höstlandskapet och sa eftertänksamt, att här skulle 30 miljoner människor kunna bo. Förundrad över hur stort landet han kommit till var satte han upptäckten av allt outnyttjat utrymme i relation till sin egen situation och drog slutsatsen att det rimligen borde finnas plats för honom också, men så blev det inte.

Oförstående varför han fått avslag på sin asylansökan, överklaganden och väntan på vad ytterligare en ansökan om verkställighetshinder skulle innebära orkade han inte längre.
En dag tog han ut sina små besparingar och lämnade Sverige. Från ett tåg på väg till Paris ringde han och sa adjö.

Karim kommer sannolikt att överleva men inte mer än det, på gatorna i Paris eller hos den afghanska kolonien utanför Rom dit han nog tagit sig.

(J Samuelsson, god man 2018-11-30)

Registrering
När ensamkommande barn/unga söker asyl kan ansylansökan inte handläggas förrän den har bekräftas av en företrädare eftersom underåriga inte har rättslig handlingsförmåga att föra sin egen talan. Migrationsverket kan inte vägra att motta en asylansökan och därför registrerar man bara ansökan och avvaktar med ärendet tills den bekräftats av en ställföreträdare. 
För alla ensamkommande barn/unga som kommer till Sverige ska en god man enligt Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn förordnas så snart som möjligt för att tillvarata deras intressen och företräda dem i föräldrarnas  ställe. Men beroende av att berörda överförmyndare inte upfyller  lagstiftarens intentioner  och då Migrationsverket inte kan vänta på att en god man förordnas utses i stället ett offentligt biträde som bekräftar asylansökan men utan att ha träffat den sökande. Då någon god man inte förordnads innebär det, att det offentliga biträdet Migrationsverket utser blir både offentligt biträde och ställföreträdare i asylärendet (11 kap. 1 b § utlänningslagen.) 

Detta sker utan att barn/unga  asylsökande tillfrågats eller vid ett personligt möte med biträdet eller på annat sätt bekräftat att finns ett ömsesidigt intresse att biträdet skall företräda honom/henne i asylärendet och som ställföreträdare, Lag (2005.429) om god man för ensamkommande barn och 3 § att, ”i ett ärende om förordnande av god man skall överförmyndaren ge barnet tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Det offentliga biträdets uppdrag som ställföreträdare upphör då en god man förordnats men förordnandet som offentligt biträde kvarstår under hela asylprocessen oavsett biträdets lämplighet eller beaktande av barn/ungas rätt. 
Den minderåriges möjlighet att byta ett förordnat biträde är i praktiken inte möjligt  eftersom Migrationsverket samt rättsliga instanser endast undantagsvis beviljar en begäran om entledigande av ett biträde även om det föreligger djupgående motsättningar eller synnerliga skäl. Ett förhållande som understryker vikten av att Migrationsverket utser lämpliga biträden, barn/ungas rätt respekteras och att en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig god man är närvarande vid registreringen.

Asylprocessen påbörjas utan en god man 

Det överordnade syftet med funktionen god man/särskild förordnad vårdnadshavare (ställföreträdare) är säkerställandet av att inga barn/unga  som vistas i Sverige på egen hand skall vara utan en fungerande och tillgänglig vårdnadshavare. 
Men trots ett vällovligt syfte  och vad som i övrigt sägs i lagstiftningen om barn/ungas bästa har asylprocessen rutinmässigt påbörjats utan en god man vilket inneburit att sedan 2010 har över 60000 i barn/unga en utsatt situation inte fått det stöd som kan ha behövts och ingen har bevakat deras rättigheter.  Någon insyn i verksamheten har inte heller funnits

Då registreringen av ett asylärende är en del av asylprocessen och att det som framkommer vid registreringstillfället ligger till grund för den fortsatta utredningen är det ytterst angeläget med en närvarande god man som bevakar processen, informerar, bistår med råd och ger det stöd som i förekommande fall kan behövas. Gode mannens uppdrag kan därmed bli avgörande ur ett rättsperspektiv. (se artikel)

Enligt Migrationsverket är flertalet av de ensamkommande som söker asyl i Sverige i åldern 13-15 år de allra flesta 16 till 18 år  och således uppnått en viss mognad och kompetens i olika avseenden vilket inte mist förmågan att ta sig till Sverige från en annan världsdel visar. Men i det läge de befinner sig kan de betraktas som tämligen resurslösa språkligt och kunskapsmässigt kring asylprocessen. De är okunniga om asylprocessen och sina rättigheter, ovana att prata om sig själva, föra ett samtal via tolk och uttrycka sig förståligt vilket är ett krav vid registreringen och den fortsatta prövningen. Att i den situationen ställa krav på att de ska föra sin egen talan är orimligt och oacceptabelt.

En närvarande god man ska bevaka att barn/unga förstår vad som sägs under utredningen, uttrycker sig förståligt och får tillfälle att redogöra för alla i sammanhanget väsentliga omständigheter, informeras om rätten att välja offentligt biträde och ombud.
Ett oerhört tungt argument för att gode mannen ska vara närvarande är som nämnts, att registreringen är en del av asylprocessen och att det som framkommer vid registreringstillfället ligger till grund för den fortsatta utredningen.

En god man ska också bistå vid  vid ansökan om asyl och bekräfta denna och i ett senare skede utfärda en fullmakt för det offentliga biträdet.  I  den delen måste en god man förlita sig på att det offentliga biträde Migrationsverket utser är lämplig i ett barnärende liksom att den tolkar som anlitas vid asylprövningen har den kompetens som krävs.

En god man är en viktig länk till det svenska samhället och behövd för en rättssäker mottagning. RGMV anser att vad som sägs i Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn samt Utlänningslag (2005:716) ska följas och att en god man rutinmässigt ska vara närvarande vid asylprövningens alla delar, således även vid registreringstillfället.

Ingen registrering bör  påbörjas utan att en god man är på plats som därtill ska ges tillfälle att samtala med den sökande för rådgivning och information, innan mötet med Migrationsverket  Det kan bidra till en ökad trygghet hos barn/unga och bättre förutsättningar att redogöra för asylskälen.

dnr:A2018/00777/I                                            Norrtälje 2018-10-17 

Regeringskansliet                                                      

(Arbetsmarknadsdepartementet)               

10333 Stockholm




Yttrande avseende SOU 2018:22 Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande


Riksföreningen gode män vårdnadshavare för ensamkommande barn/unga, RGMV är inte remissinstans och har inte heller tillfrågats om synpunkter. 
Men då utredningen förslag i flera avseenden väsentligen påverkar uppdraget som god man och då det inom RGMV finns mångårig erfarenhet på området, lämnas efter granskning följande synpunkter vad avser delar i utredningen som rör ensamkommande asylsökande barn/unga 

Sammanfattning
RGMV ser positivt på att mottagningen reformeras, att ankomst-center inrättas för asylsökande, att åtgärder vid mottagandet inte enbart inriktas på etablering i Sverige utan även för återvändande till ett annat land. Vi ser också positivt på att sökande som har ett verk-ställbart avlägsnande beslut snabbt ska återvända till hemlandet eller första asylland och förutsätter i synnerhet vad avser barn/unga, att åtgärder vidtas för att underlätta och möjliggöra ett sådant förfarande.

RGMV anser att:
- en god man rutinmässigt ska närvara vid registreringen
- myndighetsutövningen åläggs en fristående myndighet/organisation
- tillsyner och kvalitetskontroller förstärks
- en funktion som jourhavande god man inrättas
- ensamkommande placeras på ankomst-center
- eget boende för ensamkommande begränsas
- boende för unga myndiga anordnas
- språkkunskaper och ändamålsenliga utbildningar leder till arbete och etablering


Inledning

Sedan 2010 har över 60000 ensamkommande barn/unga från världens alla hörn, med olika uppväxtvillkor, kulturell bakgrund,  på grund av krig, förföljelse, tvångsrekryteringar, fattigdom och människohandel registrerats som asylsökande i Sverige. 
De allra flesta skötsamma, i olika avseenden kompetenta och med ambitionen är att få uppehållstillstånd  men kanske ännu viktigare, att studera för att få en utbildning  som leder till självförsörjning och etablering i Sverige eller som möjliggör ett återvändande till anhöriga i hemlandet. 
I tidigare hemland ses tonåringar som unga vuxna, men i Sverige blir de barn igen och mottagningen är inriktad på omhändertagande, vård och behandling och kravlös. 
Att inte särskilt uppmärksamma kulturkrocken och barn/ungas förväntningar kan vara en stor källa till obalans i mottagandet. I det sammanhanget kan en god mans vägledning och till exempel en syokonsulents tidiga insats vara avgörande för att de ska hamna rätt i tillvaron med goda framtidsutsikter.

Mottagningssystemet bör anpassas för att tillvarata den kompetens som finns, möta förväntningar och tydliggöra samhällets krav och det ansvar som åligger henne eller honom och att:

-ett personligt mottagande sker från första stund med en god man närvarande vid registreringstillfället

-den ensamkommande får tydlig information om såväl rättigheter som skyldigheter

-den utbildning som anordnas utgår från behov och förutsättningar

-skolplikt ska gälla för alla ensamkommande även de som fyllt sexton år

-mottagningen ska främja en snabb etablering i arbets- och samhällslivet för de som beviljas uppehållstillstånd och säkra en effektiv och rättssäker  asylprocess.


RGMV betonar särskilt vikten av tillgång till yrkes-/lärlingsutbildningar där även svenskundervisning kan tillhandahållas samt att  ensamkommande i vissa avseenden ska särbehandlas i relation till dem som levt en längre tid i  Sverige
En obligatorisk samhällsutbildning med bland annat sexualundervisning och samlevnad, en typ av undervisning som många ensamkommande inte tidigare haft tillgång till, behöver bli ett obligatorium. RGMV välkomnar således de specifika satsningar, exempelvis från RFSU, som skett de senaste åren.

1) Asylprocessen påbörjas utan en god man 

Det överordnade syftet med funktionen god man/särskild förordnad vårdnadshavare (ställföreträdare) är säkerställandet av att inga barn/unga  som vistas i Sverige på egen hand skall vara utan en fungerande och tillgänglig vårdnadshavare. 
Men trots ett vällovligt syfte  och vad som i övrigt sägs i lagstiftningen om barn/ungas bästa har asylprocessen rutinmässigt påbörjats utan en god man vilket inneburit att sedan 2010 har över 60000 i barn/unga en utsatt situation inte fått det stöd som kan ha behövts och ingen har bevakat deras rättigheter.  Någon insyn i verksamheten har inte heller funnits

Då registreringen av ett asylärende är en del av asylprocessen och att det som framkommer vid registreringstillfället ligger till grund för den fortsatta utredningen är det ytterst angeläget med en närvarande god man som bevakar processen, informerar, bistår med råd och ger det stöd som i förekommande fall kan behövas. Gode mannens uppdrag kan därmed bli avgörande ur ett rättsperspektiv.

Enligt Migrationsverket är flertalet av de ensamkommande som söker asyl i Sverige i åldern 13-15 år de allra flesta 16 till 18 år  och således uppnått en viss mognad och kompetens i olika avseenden vilket inte mist förmågan att ta sig till Sverige från en annan världsdel visar. Men i det läge de befinner sig kan de betraktas som tämligen resurslösa språkligt och kunskapsmässigt kring asylprocessen. De är okunniga om asylprocessen och sina rättigheter, ovana att prata om sig själva, föra ett samtal via tolk och uttrycka sig förståligt vilket är ett krav vid registreringen och den fortsatta prövningen. Att i den situationen ställa krav på att de ska föra sin egen talan är orimligt och oacceptabelt.

En närvarande god man ska bevaka att barn/unga förstår vad som sägs under utredningen, uttrycker sig förståligt och får tillfälle att redogöra för alla i sammanhanget väsentliga omständigheter, informeras om rätten att välja offentligt biträde och ombud.
Ett oerhört tungt argument för att gode mannen ska vara närvarande är som nämnts, att registreringen är en del av asylprocessen och att det som framkommer vid registreringstillfället ligger till grund för den fortsatta utredningen.

En god man ska också bistå vid  vid ansökan om asyl och bekräfta denna och i ett senare skede utfärda en fullmakt för det offentliga biträdet.  I  den delen måste en god man förlita sig på att det offentliga biträde Migrationsverket utser är lämplig i ett barnärende liksom att den tolkar som anlitas vid asylprövningen har den kompetens som krävs.

En god man är en viktig länk till det svenska samhället och behövd för en rättssäker mottagning. RGMV anser att vad som sägs i Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn samt Utlänningslag (2005:716) ska följas och att en god man rutinmässigt ska vara närvarande vid asylprövningens alla delar, således även vid registreringstillfället.

Ingen registrering bör således påbörjas utan att en god man är på plats som därtill ska ges tillfälle att samtala med den sökande för rådgivning och information, innan mötet med Migrationsverket  Det kan bidra till en ökad trygghet hos barn/unga och bättre förutsättningar att redogöra för asylskälen.

2) Myndighetsutövning

För myndighetsutövningen vad gäller ensamkommande barn/unga har landets 230 överförmyndare/nämnder ansvaret. Men den uppgiften karaktäriseras i många fall av okoordinerade ställningstaganden, lokala tolkningar av lagar och förordningar och bristande tillsyn och kvalitetskontroller av ställföreträdare. 
En utebliven samverkan och samordning innebär att villkoren för förordnandet och förutsättningarna för uppdraget varierar för gode män och att barn/ungas möjligheter att få den hjälp som kan behövas och sina rättigheter tillgodosedda beror på var de bor. Det förhållandet skapar inte bara oreda det står också i strid mot vad som sägs i  Barnkonventionens grundläggande princip om likabehandling.

RGMV har ingen en tilltro till att nödvändiga förändringar kan ske inom nuvarande system och föreslår därför, att en fristående myndighet/organisation direkt underställd Justitiedepartementet åläggs ansvaret för myndighetsutövningen och handlägga ärenden som rör ensamkommande asylsökande barn/unga, ansvara för förordnanden och entlediganden av gode män, utbildning samt ansvara för att barn/unga placeras på lämpliga boenden. 

Då uppdraget som god man för ensamkommande barn/unga har blivit ett specialområde som till karaktären i flera avseenden skiljer sig från ett ordinärt godman- och förvaltarskap, och även från särskilt tillförordnade vårdnadshavares uppdrag bör det inte sammankopplas med ett ordinärt godman- och förvaltarskap utan i stället underställas den fristående myndighet/organisation som RGMV anser ska inrättas.



3)Tillsyner och kontroller

 

Centralt och av största vikt är effektiva tillsyner och kontroller av myndigheter sker för att undvika svaga myndigheter som frångår vad som sägs i lagar och förordningar eller tolkar dem olika. Riksrevisionen, JO och Skolinspektion har under åren framfört kritik mot Överförmyndare, Socialtjänsten, Länsstyrelsen och Skolverket  som uppvisat allvarliga brister i olika avseenden men förväntade effekter har uteblivit. 

RGMV anser att tillsyner och kvalitetskontroller vad avser myndighetsutövningen gällande barn/unga kan förstärkas genom en ny myndighet där det civila samhället är representerat, vilken kan ersätta de sju länsstyrelser som idag har det övergripande tillsynsansvaret över överförmyndare/nämnd.



4) Jourhavande god man

 

Det kan finnas skäl att inrätta en funktion som Jourhavande god man då polisen på olika orter i landet rapporterar med eftertryck hur svårt (omöjligt) det är, att i samband med stölder, bråk, skadegörelse få kontakt med en väl fungerande god man. Det innebär att ungdomar som omhändertagits  kan komma förhörs utan en närvarande god man, vilket står i strid med gällande bestämmelser, eller att utredningen får vänta på att en god man blir tillgänglig.

Det finns enligt RGMV ett behov behov av att införa en samhällsfunktion med en jourhavande Jourhavande god man och föra in denna funktion under 112 rutinerna och att  samhället avsätter pengar för detta ändamål  som kan underlätta arbetet för såväl polis som socialtjänst och ur ett rättssäkerhets perspektiv kan anses motiverat.



5) Ankomstcenter för barn/unga

Mottagandeutredningen har utrett om det är möjligt för ensamkommande barn att också ingå i mottagandet vid de föreslagna ankomst centren. De skulle då liksom vuxna asylsökande och barn i familj stanna i ankomst centren under 30 dagar eller om det finns skäl för det längre än så och få information, stöd och hjälp samt delta i asylprövningen. Under den inledande tiden skulle det också vara möjligt att göra åldersbedömning, erbjuda en hälsoundersökning och utreda om ett barn har en lämplig anknytningsperson som kan förväntas ta del i omhändertagandet innan anvisning till en kommun sker. 

Förutom de skäl som utredningen redovisar finns det enligt RGMV anledning uppmärksamma, att ensamkommande barn/unga har ett skyddsbehov för att inte hamna i människohandel eller utnyttjas av kriminella som ”knarkkurir” och prostitution. Det förekommer att ensamkommande med hot om våld mot dem själva eller anhöriga tvingats in i sådana verksamheter och i drogmissbruk. Det kan också gälla trygghet från landsmän med icke demokratisk syn och uppfattning om kvinnors och barn/ungas rättigheter.

RGMV delar utredningens uppfattning att det finns skäl som talar för att en vistelse i ankomst-center skulle kunna vara av tillämpligt även för ensamkommande barn/unga och förordar att de vid ankomsten till Sverige placeras på ankomst- center i de fall det inte är uppenbart olämpligt och förutsatt att boendet är åtskilt från ankomst-center för vuxna och att obehöriga inte ges möjlighet till tillträde.

 

6) Eget boende

Enligt utredningen har ett ”Eget ordnat boende under asyltiden för- och nackdelar. Till fördelarna hör möjligheten att komma närmare det svenska samhället och arbetsmarknaden samt känslan av normalitet och självbestämmande. Samtidigt finns det rapporter som pekar på att eget boende kan leda till minskade kontakterna med det svenska samhället och försämrade möjligheter för den enskilde att delta i tidiga insatser. Eget boende kan resultera i trångboddhet och psykisk och fysisk ohälsa samt bidra till ökad etnisk segregation.”

Eget boende föreslås i utredningen begränsas för vuxna asylsökande, men inte för barn/unga. Under rätt förutsättningar och med beaktande av utredningens uppfattning om för-och nackdelar anser RGMV, att eget boende, kan vara positivt för ensamkommande barn/unga. Men det finns anledning att vara restriktiv med placeringar hos en farbror eller gode vänner med tanke på att de prövningar socialtjänsten är ålagda att göra enligt i 6 kap. 6 § i socialtjänstlagen inte alltid är tillförlitliga eller sker först i efterhand av socialsekreterare eller anlitade konsulter trots att inga placeringar får ske om boendet inte är utrett. 
JO kritiserade så sent som i september en Socialnämnd  för att placera ett ensamkommande barn i ett familjehem utan att socialnämnden dessförinnan hade utrett det aktuella familjehemmet. (JO 2018-09-27)

Viktigt är att boendet anpassas efter barn/ungas behov och att personal på boendet har kännedom om det svenska samhället, kan prata svenska och har förmåga att ge det stöd som kan behövas, till exempel vad avser studier. Oavsett boendeform ska boendets lämplighet som nämnts noggrant prövas och samma krav gälla vid placering hos släkting eller annan anknytning som barn/unga anger som kontakt. Viktigt är även att de vid dålig behandling kan vända sig till en oberoende inrättning och söka hjälp.

Förutsatt att ålagda omsorgsfulla utredningar sker och information ges till personalen om  en god mans uppdrag och skyldighet att bevaka bland annat ekonomiska frågor kan ett eget boende i förekommande fall vara en bra lösning men familjehem den kanske allra lämpligaste formen för framför allt yngre ensamkommande barn.


7) Boende efter myndighetsdagen

Ensamkommande barn/unga har goda förutsättningar att klara sig i Sverige förutsatt att de erbjuds en ändamålsenlig utbildning och inte lämnas vind för våg efter myndighetsdagen. Behovet av fortsatt hjälp och stöd kan självfallet vara stort även när myndighetsåldern uppnåtts. Det behovet kan tillmötesgå genom 18 plus boendet för dem som inte är riktigt flygfärdiga. ”Om integrationen ska fungera krävs åtgärder från samhällets sida, och ansvaret slutar inte på 18-årsdagen”, skriver forskarna Eskil Wadensjö och Aycan Celikaksoy som i flera studier undersökt hur det går för ensamkommande barn/unga. 

 

8) En ändamålsenlig och kostnadseffektiv utbildning


Den teoretiskt inriktade utbildning som erbjuds nyanlända elever passar dem i många fall illa och mindre än 50 % blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Inte på grund av oförmåga eller ointresse utan beroende av varierande studiebakgrund, en metodik som utgår ifrån  likvärdighet, uppfattningen att svenska språket ska läras i en skolbänk i en förberedelseklass eller ett språkintroduktions program och inte minst viktigt utmaningen att läsa in en nioårig grundskola på två år. 
Utredningen uppmanar regeringen att överväga hur asylsökande barns rätt till utbildning bäst kan tillgodoses i en ny mottagandestruktur.

Om regeringens syfte med den utbildning som erbjuds ensamkommande barn/unga ska överensstämma med EU:s utbildningspolitiska mål till 2020 där 90 % av eleverna avslutar sin gymnasieutbildning är de nödvändigt att ersätta det lappande och lagande som karaktäriserat de försök som gjorts under åren för att förbättra utbildningen med reformer. 

Ett flertal utredningar har gjorts under åren i syfte att förbättra utbildningen för nyanlända. Bland annat har Skolkommissionen och Gymnasieutredningen lämnat förslag till förbättringar. Detta har dessvärre inte medfört att fler unga når målen. Utredningen Fler Nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (ID-nummer: SOU 2017:54) har också lämnat förslag till förbättringar. Huruvida dessa förlag kommer att leda till att en högre andel elever lämnar grundskolan, Språkintroduktion, med tillräckliga betyg för att komma vidare i skolsystemet återstår att se. 
Ett steg i rätt riktning kan vara de branschskolor som Riksdagen beslutat om införa höstterminen 2018. Men det är en försöksverksamhet och inte lösning på det akuta behovet av en anpassad yrkesinriktad utbildning för nyanlända som nu föreligger. 

En ändamålsenlig och kostnadseffektiv utbildning bör enligt RGMV utgå ifrån behov, förutsättningar och beakta att studieerfarenhet, kulturella skillnader och uppväxtvillkor har betydelse. RGMV betonar särskilt vikten av tillgång till yrkes-/lärlingsutbildningar, att skolplikt ska gälla för alla ensamkommande även de som fyllt sexton år och studierna påbörjas direkt efter ankomsten till Sverige.
Som påtalats flera gånger efterfrågar RGMV reformer så att utbildningen för nyanlända elever kan anpassas till deras specifika behov och livssituation. En mer flexibel övergång mellan grundskola och gymnasium för dem som är i gymnasieålder eller strax under kan vara en sådan form av anpassning. Utbildningen måste vara ändamålsenlig och möjligheten att tidigt utveckla kunskaper i yrkesämnen ska ges. Med detta sagt vill inte RGMV beskära de ungas möjligheter att välja ett mer teoretiskt utbildningsspår. En möjlighet att exempelvis kunna välja att parallellt läsa vissa yrkesämnen på gymnasienivå och teoretiska ämnen på grundskolenivå, skulle dock kunna påskynda elevers integrering och möjlighet att komma ut i arbete.

 

För dem där beslut om utvisning eller överföring ska verkställas ska möjlighet ges till en ändamålsenlig utbildning som möjliggör en framtid i hemlandet eller första asylland. De ska få slutföra sådana studier inom rimlig tid innan beslut  om utvisning  alternativt överföring verkställs.
Det förfarandet kan underlätta en avvisning eller överföring och i bästa fall innebära att de inte ansluter sig till de tusentals ungdomar som idag lever  på gator och torg utanför samhället.

 

Föreningens medlemmar har getts tillfälle att framföra synpunkter. Ansvarig för yttrandet är Johnny Samuelsson.

Norrtälje 2018-10-18

 

Styrelsen

Riksföreningen gode män Vårdnadshavare, RGMV



Johnny Samuelsson, ordf.

Talespersoner:

Johnny Samuelsson E-post: aej(at)telia.com  Mobil 0704 820410

P-O Nygren E-post: perolof47nygren(at)gmail.com Mobil 070 2372910     

RGMV E-post: inforgmv(at)telia.com 

Föreningens org.nr.8024665518 


Styrelse, länsombud och möten 2019-2020
Styrelsemötena är öppna vilket innebär att medlemmar i föreningen efter föranmälan till någon i styrelsen (se uppgifter under stadgar och styrelse) kan delta i mötena för att till exempel lämna förslag. 

Årsmöte
Årsmöte 2020, flyttat till hösten beroende av Coronapandemin, Tid och plats meddelas framöver.

Styrelse

Johnny Samuelsson,ordf. Tidigare. god man/sfv, högskoleadjunkt och företagare
Skåne

Tfn 070 4820410
E-post aej(at)telia.com

P-O Nygren, vice ordf. God man/sfv., f.d. yrkesofficer. 
Karlsborg-Hjo
Tfn 070 2372910
E-post perolof47nygren(at)gmail.com

Eva Wennberg, kassör. Tidigare god man/sfv. Verksamhetschef, terapeut. 
UpplandTfn 0174 40320, 073 8554499
E-post eva(at)bjorksta.se

Viveca Kittredge, god man, socionom, länsombud, förtroendevald revisor.
Södermanland
Tfn 072 3023578
E-post vivkit007(at)gmail.com

Ann-Helene Danielsson, god man/sfv, länsombud.
VästraGötaland
E-post annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241

Börje Fors.Tidigare god man/sfv. Länsombud. Ingenjör och biståndsarbetare.
Kalmar län
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085

Karin Senter, ersättare, Doktorand Uppsala universitet. Stockholm
Stockholm
E-post karin.senter(at)stockholm.se
Tfn 0730 238493

Christina Hahre, ersättare, god man/sfv.
Västmanland
E-postcristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338

 
Barbara Thulin, ersättare, god man sfv/. Universitetslektor
Partille
E-post barbara.thulin(at)yahoo.se 
Tfn. 0709- 688 793

Adjungerad ledamot

Linn Öst Nori, advokat, innehavare av
Öst Nori Advokatbyrå AB

08 505 86542, 070 727 75 39
E-post info(at)ostnoriadvokatbyra.com




Rådgivning helgfria dagar. Obs oavsett bostadsort går det bra att kontakta alla länsombud.

Länsombud

Jönköpings län
Anna-Lena Ståhle
E-post 
annalena.st(at)telia.com
Tfn.070-581 88 35



Kalmar län
Börje Fors
E-post borje.forss(at)tembo.se
Tfn. 070 7737085


Stockholms län
Carina Bindzau
E-post carina(at)bindzau.net
Tfn.0707603517 

Länsombud

Uppsala län
Åke Engman
E-post 
ake.engman-(at)elia.com
Tfn. 0706824506


Västerbottens län
Ann-Sofie Gothnell 
E-post 
annsofie.gothnell(at)gmail.com
Tfn. 0705331995


Södermanlands län
Viveka Kitredge
E-post 
vivkit007(at)gmail.com
Tfn 0723023578


 

 

 

 

Länsombud

Hallands län
Eva Dahlstrand,
E-post 
eva.dahlstrand(at)hotmail.com
Tfn. 0739-85 56 01


Västmanlands län
Christina Hahre
E-post 
cristinahahre(at)hotmail.com
Tfn. 0707890338

 



Västernorrlands län

Ilva Edvinsson
Epost 
iedvinsson(at)gmail.com
Tfn. 0723109009


 

Länsombud

Skåne län
Lena Mårtensson
E-post
martenssonlena(at)gmail.com
Tfn. 0705 299799


Skåne län
Göran Dreveborn
E-post g
goran.dreveborn(at)outlook.com

Tfn.076 8237723


Västra Götalands län
Ann-Helene Danielsson
E-post 
annhelendanielsson(at)gmail.com
Tfn.0703166241


Västra Götalands län
Bitten Henricson
E-post bitten.henricso(at)gmail.com
Tfn.0739855814
Back to Top