Jourhavande god man
Polisen rapporterar med eftertryck hur svårt (omöjligt) det är, att i samband med kritiska indikationer på t ex otillbörlig exploatering, stölder, bråk, skadegörelse mm mm få kontakt med en väl fungerande god man.

Det finns enligt RGMV ett behov behov av att införa en samhällsfunktion med en

jourhavande Jourhavande god man och föra in denna funktion under 112 rutinerna och att

samhället avsätter pengar för detta ändamål  som kan underlätta arbetet för såväl polis som

socialtjänst och ur ett rättssäkerhets perspektiv kan anses motiverat.

Ansvaret för att möjliggöra denna verksamhet bör åläggas länsstyrelsen

 

Asylprocessen påbörjas utan en god man och insyn
Under många år har asylprocessen rutinmässigt påbörjats utan en god man varit närvarande vid registreringstillfället då ensamkommande underåriga sökt asyl. Det har inneburit att sedan 2010 har omkring 60000  underåriga de senaste fem åren  i en utsatt situation inte fått det stöd som kan ha behövts och att ingen bevakat deras rättigheter. 
Flertalet ensamkommande är i åldern sexton till arton år och är så pass vuxna att registreringen i sig i normalfallet inte är något problem för dem och något särskilt stöd av en god man är av den anledningen, utom i  enskilda fall, är nödvändig. Det huvudsakliga skälet till att en god man ska vara närvarande är att bistå vid ansökan om asyl och bekräfta denna, bevaka den underåriges rätt att välja ombud samt att tillfälle ges för den sökande att redogöra för alla i sammanhanget väsentliga omständigheter.

Omkring 8000 av de asylsökande ungdomar som på grund av långa handläggningstider hunnit bli myndiga får tillfälliga uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå, enligt ett regeringsbeslut i november. RGMV ser positivt på förslaget som kan bidra till att vända den negativa utvecklingen med ungas psykiska ohälsa, kriminalitet och drogmissbruk.
Men det är inte rimligt att ungdomar som levt i ovisshet om sin framtid i över två år nu får vänta i ytterligare ett halvår då lagen, om den antas, beräknas träda i kraft först i början av sommaren 2018. Berörda ungdomar ska inte behöva vänta längre. Regering och riksdag måste besluta att lagen ska träda i kraft snarast och förordna att de som kan komma att omfattas av de nya reglerna inte utvisas innan de getts möjlighet att ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd för studier.

18 plus boenden för unga myndiga
I flera kommuner startas nu 18 plus boenden för unga myndiga i syfte att de ska kunna bo kvar i kommunen även efter myndighetsdagen och fullfölja sina studier i stället för att flytta till Migrationsverkets boende på  annan ort. 
Detta möjliggörs genom att kommunen utnyttjar de medel staten avsatt för ändamålet och innebär inga kostnader för kommunen då  verksamheten sköts av en förening som svarar för tillsyn morgon, middag och kväll. 
18 plus boende har startats bland annat i Grästorps kommun med gott resultat i samverkan med socialtjänsten.

En annan aspekt och fördel med ett 18 plus boende är att unga myndiga inte lämnas vid för våg då behovet av fortsatt hjälp och stöd självfallet kan vara stort även om myndighetsåldern uppnåtts. Det behovet kan genom 18 plus boendet tillmötesgås för dem som inte är riktigt flygfärdiga.


18 plus boende för unga myndiga som ej fått lagkraftvunnet beslut i asylärendet.


Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.

Vad innebär förslaget?

Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018.
http://www.regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/

Tillvägagångssätt

1. Kommunfullmäktige beslutar om 18 plus  boende och de statliga medel som tilldelas kommunen avsätts för  ett föreningsbidrag/boende.

2.Förening/organisation söker hos kommunen föreningsbidrag för hyreskostnader.

3. Kommunen hyr ut lokaler till förening/organisation. I hyran ingår att kommunen tillhandahåller vaktmästare för underåll och reparationer av lokalerna vid behov.

4. Aktuella ungdomar informeras om 18 + boende

5. Förening/organisation skriver avtal med aktuella ungdomar.

6.Någon anställd personal finns inte utan en scemalagd tillsyn av ungdomarna sker ideellt av föreningen/organisationen.


Avtal

Avtal med förening/organisation för 18 plus boende på ………………………………………


från och med …………………….. tills lagakraftvunnet beslut fattats i asylärendet.

 

Gällande:

Namn…………………………………………………………………………………………

 

Född……………………………………………………………………………………………

 

LMA nr…………………………………………………………………………………

 

Föreningen/organisation   erbjuder fram till …………………………

 

  • en sovplats med tillgång till kök, badrum och tvättstuga i:  ………………………….
  • Råd och stöd av föreningen /organisation som dessutom kommer att anordna möten, föreläsningar och samvaro för att lära mer om kommunen, regionen och Sverige.

 

 

Varje inneboende ska själv:

 

  • handla mat för egna pengar och laga maten själv
  • diska och hålla ordning efter sig.
  • tvätta sina kläder, lakan och handdukar efter turlista.
  • städa rummet minst 1 gång/vecka
  • städa gemensamma utrymmen efter turlista.

 

 

Husregler:

 

  • alla tar eget ansvar och visar respekt för varandra
  • alla går till skolan eller sin praktik varje dag
  • det ska vara tyst i huset vardagar och söndagar senast klockan 22. På fredagar och lördagar senast klockan 23.
  • rökförbud inomhus
  • ej tillåtet att ha kompisar på besök i huset.
  • (vill man ha besök av kompis över natt eller åka bort över natt, måste man komma överens om detta och helst några dagar innan.)
  • inget bråk med varandra eller med grannarna. Kontakta istället förening/organisation så hjälper vi till att lösa eventuella konflikter.
  • alla deltar på husmöten som är på boendet  eller annan plats som meddelas.

 

 

Om man bryter med dessa regler, kan man bli tvungen att  flytta och det blir då med stor sannolikhet till Migrationsverkets asylboenden.

 

Ort och datum ……………………………………………..

 

 ………………………………………                  ……………………………………….

 

Boende Förening/organisation                                Ungdom

Bortse inte från 400 000 års erfarenhet!

 

Problematiken kring fenomenet ”ensamkommande asylsökande barn” kan inte undgå någon. Bland vanligt folk varierar kunskap, förståelse, intresse för såväl de utsatta personerna som till stor del vid sin ankomst till Sverige är under 18 år, alltså barn. Ett flertal myndighetsfunktioner har att hantera den uppkomna och pågående situationen på ett rättssäkert och effektivt sätt.

Att gemene man har svårt att tolka, analysera och belysa alla effekter av att den stora mängd asylsökande barn utan vårdnadshavare kommer till vårt land är helt förståeligt. Situationen har varit och kommer fortsatt framöver vara fortsatt komplex med många inslag av frustration och ifrågasättande.

Att det inom berörda myndighetsfunktioner visar på stora brister i handläggning och samverkan är dock oacceptabelt. Som god man upplevs alltför ofta att ärenden hanteras inom tvivelaktigt yrkesmannaskap, dålig inlevelseförmåga, extremt ånga handläggningstider, dålig tillgänglighet samt tyvärr även brist på humanitärt förhållningssätt till asylsituationen – en situation som måste betraktas som en del av vårt samhälles vardag och verklighet.

 

I regeringsbeslutet 2016-06-30, Ju2015/08334/1.2 tas detta upp och bl.a uttrycks att ”Justitiekanslern har vid flera tillfällen vid sin granskning av länsstyrelserna pekat på att tillsynen över överförmyndarna inte uppfyller lagens krav i alla delar av landet och att detta inte är acceptabelt”.

 

Alla som söker asyl och vid ankomst till Sverige på något sätt gör det troligt genom att hävda sin ålder till under 18 år skall skyndsamt tilldelas en god man. Enkelt uttryckt ”i Sverige skall inget barn någonsin vara utan vårdnadshavare”.

 

För att säkra syfte och ändamål enligt ovan finns lagar och förordningar som tydligt anger den gode mannens befogenheter, förväntningar och skyldigheter, t ex Lagen om ensamkommande barn, Loeb och Föräldrabalken, Fb. Delar av denna formalia är mer eller mindre fortlöpande föremål för översyn, justering för att anpassas till rådande verklighet. Våra politiker jobbar naturligtvis löpande med frågan – som det så fint heter.

 

Funktionen god man (A) skall personifieras av rättrådiga medborgare utsedda av kommunernas Överförmyndarfunktion (B) som i sin tur uppdragsstyrs av respektive läns Länsstyrelse (C).

 

Genom att inte vara anställd av någon myndighet utan verksam utifrån en i princip ideell frivillig bas har den gode mannen tilldelats en mycket viktig, okränkbar roll i vårt samhälle. Det kanske mest centrala i gode mannens uppdrag är att vara en fungerande ställföreträdare för barnets biologiska förälder. Kvalitetskravet skall ställas högt och vara ledstjärnan för gode mannen.

God man ges i sin funktion mycket långtgående befogenhet att i juridisk mening fungera som just den oberoende, engagerade och uppriktiga person som en väl fungerande biologiska förälder förväntas utgöra i vårt moderna, demokratiska samhälle. God man utgör tveklöst en fundamental del av samhällets garanti för samhällets rättssäkerhet garanteras!

 

Den asylsökandes skyddsskäl skall utredas korrekt och noggrant av Migrationsverket. Detta fullgörs inte alltid enligt verkets egna utredningar vilket är anmärkningsvärt. Om detta beror på bristande kunskap om kulturella, religiösa, och etniska strukturer i de länder som är aktuella får nog verket svar på genom enkel internrevision.

Professionellt juridiskt stöd säkerställs genom att det asylsökande barnet ges tillgång till ett offentlig biträde, ofta advokat, vilket säkerställer ett ovärderligt stöd under asylprövningen. Härvid skapas en konkret förutsättning för att rättssäkerheten beaktas på avsett sätt.

Den gode mannen skall vara tillgänglig, aktiv och insiktsfull samt agera som en rättrådig vårdnadshavare genom hela asylprocessen vilket säkerställer ett viktigt stöd för barnet.

Nu till dilemmat!

  • Kunskapen om den gode mannens roll och formella status upplevs som skrämmande låg på många håll i myndighetssfären enligt vittnesmål från många, många gode män. Om det beror av ointresse eller bristande utbildning kan diskuteras men alldeles uppenbart behövs kraftfulla åtgärder.

     

  • Kvaliteten hos redan tillsatta gode män är tyvärr alltför ofta ytterst tveksam vilket är mycket allvarligt. Ett gott samarbete etableras ej vilket skapar grogrund för missnöje, praktiska problem och negativ påverkan på asylprocess och etablering i samhället. Ett förhållande som inte rimmar med samhällets avsikt.

    Fem (5) saker ser jag tydligt som problem i detta sammanhang:

     

    1.Urvalet av god man (A) sker ofta alltför okritiskt.

    2.Utbildningen för gode män är nära nog obefintlig på sina håll, relevanta tester och form av examination saknas genomgående.

    3. Tillsynen från Överförmyndarna (B) är i praktisk mening otillräcklig.

    4. Länsstyrelsen (C) som har till uppgift att utöva tillsyn över Överförmyndarna nyttjar alltför trubbiga verktyg, har begränsade resurser för granskning, analys och åtgärd eftersom heltäckande underlag helt enkelt saknas. Vad jag förstår sker tillsynen uteslutande på ett administrativt plan där siffertyngda data värderas.

    5. Samverkan mellan berörda är inte alltid självklar och öppenhet i attityd och informationshantering saknas beklagligtvis ofta mellan aktörer.

 

Alltså, om inte Överförmyndaren (B) har kunskap och resurser att tillämpa en kritisk och konstruktiv rekryteringsprocess för gode män, saknar praktisk möjlighet att följa upp (utöva tillsyn) över den redan tillsatte gode mannen (A) är stora samhällsproblem tyvärr en verklighet.

Detta begränsar naturligtvis möjlighet för Länsstyrelsen (C) att utöva tillämpad tillsyn över Överförmyndaren (B) då inget relevant underlag föreligger Verksamheten blir inte kvalitetssäkrad!

 

Jag anser, till stor del baserat på erfarenhet, att den kunskapsbank som väl etablerade och erfarna gode män besitter i mycket större grad borde beaktas av samhället för rådgivning och

översyn av nuvarande system samt förslag till konstruktiva förbättringar.

 

Lite förenklat är vi tillsammans 10 000 (+) gode män med vardera c:a 40 år av livserfarenhet från utbildning, yrkesliv, föräldraskap, tillämpning av sociala värdegrunder o s v vilket gör 400 000 års erfarenhet!

 

Min uppmaning till de styrande i välfärdsstaten Sverige blir som följer:

  • Kvalitetssäkra rekrytering av gode män genom att modernisera och tydliggöra kravprofilen.

  • Etablera en funktionsorienterad (teori/praktik) utbildning med ”examination” för gode män.

  • Skapa bättre rutiner (resurser) hos Överförmyndarna för uppföljning och tillsyn av gode män.

  • Skärp rutiner hos alla Länsstyrelser beträffande tillämpad tillsyn av Överförmyndare.

  • Vidtag åtgärder i de fall gode män ”inte håller måttet”.

  • Tag vara den kompetens som etablerade erfarna gode män besitter, alltså negligera inte den kunskap, erfarenhet och insikt som 400 000 års erfarenhet erbjuder!

 

 

Samhällsnyttan av väl fungerande gode män och samverkan får aldrig underskattas. Likväl måste de negativa konsekvenser som dåligt fungerande gode män åsamkar samhället, inte minst det asylsökande ensamkommande barnet, stävjas kompromisslöst.

 

Med vänlig hälsning

/ Åke Engman

 

Länsombud, Riksföreningen gode män vårdnadshavare, RGMV

Rapport från Västra Götaland
Jag har haft tre avslag och ett PUT besked. Killen som fick PUT har det varit mycket problem runt. Trodde att beskedet skulle ändra på hans beteende men så blev inte fallet. Han var arg den dagen som vi skulle ta emot beskedet. Handläggaren på Migrationsverket frontade honom med att säga; du verkar inte glad och det var han inte heller. Han har flyttat sex gånger varav en på grund av att det boendet stängde. Där hade det fungerar relativt bra. Nu är han akut placerad. 

Dom tre som har fått avslag bor tillsammans med två som syskon i en familj och kommer att få bo kvar fast dom nu är 18 år. Det är familjen som väljer att låta dom bo kvar, inte kommunen. Den tredje killen har flyttat till kyrkans boende. Kyrkan engagerat sig i de killar som nu är 18 och har avslag för att möjliggöra att dom får behålla sitt nätverk och gå kvar i skolan.
På onsdag åker vi till ambassaden i Stockholm för att söka pass, för att ges möjlighet att jobba. Handläggaren på Migrationsverket  tryckte på att dom inte skulle visa sitt Lma kort på ambassaden.

Jag har en kille som väntar på sitt beslut och där Migrationsverket ringde förra veckan och undrade om  jag har haft kontakt med er offentliga biträdet. Han har varit omöjlig att nå. Migrationsverket överväger att entlediga honom. 

En annan kille som är kvar i asylprocessen har Migrationsverket avbokat tre gånger och det kommer jag trycka på vid nästa möte dom är 28 november. Han blir 18 år i januari och läser omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. 


I övrigt så råder det en allmän oro bland ungdomar, skolan och boendepersonal. Ser det som en kollektiv oro, vilket inte är svårt att förstå. Som Godman gäller drt att behålla lugnet. Så viktiga är vi!!!!!!

Killen som jag är vårdnadshavare till försöker få hit sin mamma och pappa. Där har föräldrarna varit på intervju nu på närliggande ambassad. Killen kommer från Syrien.


Ann-Helen Danielsson

2017-11-19

Ensamkommande 18-åringar ska kunna bo kvar i kommunen 
Regeringen har tidigare beslutat att skjuta till ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor så att kommunerna om det finns skäl för det kan låta ensamkommande ungdomar  bo kvar i kommunen och fortsätta sina studier efter det att de fyllt 18 år eller fått sin ålder uppdaterad  under asylprocessen i väntan på ett slutligt avgörande.

Några nationella riktlinjer för hur kommunerna ska agera finns inte och därför kan socialnämnden i landets 290 kommuner  utifrån lokala tolkningar av lagar och förordningar, och möjligen också ekonomiska skäl bestämma om en ungdom ska få bo kvar eller inte. Generella formella hinder för ett fortsatt boende finns inte men socialnämnden kan anse att det finns omständigheter som gör det  olämpligt  att den som ansöker beviljas ett fortsatt boende bland annat med hänsyn till yngre barn/unga på boendet. En rimlig förutsättning är väl också att ungdomen är skötsam och inriktad på att sköta sina studier.

I alla händelser har socialnämnden ett utredningsansvar och innan en ungdom ”skrivs ut från boendet” skyldighet att utreda vårdbehovet enligt vad som säg i SoL 11 kap 1§ och utifrån den utredningen bevilja avslag eller tillstyrka ungdomens ansökan och dessutom meddela motiveringen till beslutet, 4 kap 1§. Det således den myndiga ungdomen som skriftligen ansöker om en fortsatt boende som ställs till kommunens socialnämnd. Att man blivit myndig innebär i många fall inte att man är mogen att stå på egna ben utan kan behöva hjälp av en vuxen som lämpligen kan vara den före detta gode mannen till vilken ungdomen kan utfärda en fullmakt som delges Migrationsverket, Socialtjänsten överförmyndaren och boendet. 

2017-11-19

Återflyttning av vårdnaden till föräldrarna

Om en särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts, kommer den biologiska föräldern finna att han eller hon enligt svensk lag inte längre är vårdnadshavare för sitt barn, till exempel om föräldern och barnet återförenas i Sverige.

För att återfå vårdnaden måste föräldern väcka talan i tingsrätten enligt 6 kap. 10 § FB.

 

Enligt 6 kap 2 a §  FB ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid

- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (2006:458).

Det är således ett grundligt förfarande innan vårdnaden återflyttas till föräldern  men inte lätt för barn/unga att komma med invändningar om så skulle vara fallet. 
Efter det att vårdnaden återflyttas till föräldern förväntas barn/unga flytta ihop med föräldern vilket inte sällan innebär att de får byta bostadsort, avbryta sina studier samt  lämna kamratkretsen. 
Efter flera är av självständighet får de nu återgå till gamla vanor och med uppgift att vara förälderns guid till det svenska samhället och tolk.

En svår omställning som kan leda till konflikter som såväl socialtjänst som ställföreträdare borde uppmärksamma. 

2017-11-19

I Skåne är det ganska lugnt. Många ungdomar med PUT flyttas nu över till stödboende och detta medför lite logistiska problem som att plötsligt vara ansvarig för att komma upp i tid,  köpa och fixa sin mat och anmäla ev. frånvaro till skolan. Detta blir naturligvis lite knepigt i början att börja ta ansvar. Skolorna har blivit mycket tuffare med rapportering till CSN och jag har haft ungdom som blivit av med sitt CSN. Vi har haft en del åldersuppskrivningar och därtill kopplade överklaganden. I och med detta avslutas ju oftast våra uppdrag och ungdomarna flytta till Migrationsverkets boende. Detta ställer till stora problem med skola, kontakt med ombud för överklagande mm. då de oftast inte får vara kvar i hemkommunen om de inte kan fixa boende själva.

Frågor  om pass och ev. resor till Iran och Afghanistan har kommit upp. Vi försöker att förhindra detta och skjuta detta fram till strax före 18 års dagen då de ju är fria att göra vad de vill förutsatt att de har ekonomi för detta. Många av mina ungdomar  kommer att kunna söka till gymnasiet efter vårterminen och det ser riktigt bra ut med skolgången för de flesta . Många av oss gode män går  just nu över i rollen som särskild förordnad vårdnadshavare vilket ju betyder närmare relation till socialtjänsten då det ju är soc. som blir vår uppdragsgivare.

Hälsningar Göran Dreveborn
2017-11-19

Brutal verklighet
Jag är mitt uppe i ett av dessa brutala beslut som drabbar en enskild asylsökande ungdom som skrivits upp i ålder med alla konsekvenser som detta medför! 
Han har också nekats uppehållstillstånd trots att den äldre brodern som jag också varit god man för, fått PUT. Båda är från Afghanistan.
Just denna fredag e.m. den 17:e november - får vi ett samtal från den berörda socialsekreteraren som meddelar att "från och med måndag den 20 november är din plats på HVB hemmet uppsagd och du ska infinna dig på Migr. kontor kl 0900 med dina tillhörigheter och transporteras till XX"! (orten ligger ca 10 mil från Karlskrona..). 
Ingen möjlighet att informera skolan och kompisarna där som han umgåtts med sedan dec.2015!
Detta är den krassa verkligheten som får oanade konsekvenser för den enskilde och hans/hennes nätverk. Ska vi finna oss i detta..eller ?...Man känner sig totalt maktlös och utlämnad och "vet ingen råd"!
Finns det något lagrum som kan förhindra denna typ av beslut? 
Det är ju också med bestörtning vi noterar den nedskärning av personal som Migr. beslutat om - trots den fortsatt orimligt långa asylprocessen!
 
Med vänlig hälsning
 
Bengt Winnow
Back to Top